Print Friendly

Bengt Johansson; Människoekologi

Av Redaktionen | 31 december 1985


1985


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
BENGT JOHANSSON:
Människaekologi
Det hör till vardagen att läsa om allvarliga
störningar i naturen. Det handlar om vitt
skilda problem som avgaser, livsmedelbrist,
nedsmutsning i havet eller i atmosfären,
spridning av nukleära avfall och jordens
överbefolkning. Sådana delfrågor har tendens att diskuteras isolerat från sitt ekologiska sammanhang och man har som enskild
person ytterst svårt att få en översiktlig sammanställning av dessa för mänskligheten helt
avgörande frågor. Ofta har man även svårt att
kunna se samband och få enhetlig syn på
problem vilka egentligen hör ihop. Risken
finns då att man hanterar och diskuterar delsymtom och på så sätt förvärrar ett problem
genom brist på översiktligt kunnande.
Frågorna är angelägna och uppmärksammas av många. Särskilt personer i beslutsfattande ställning torde ha behov av en väl avvägd sammanställning.
Bengt Hubendick, författaren till ”Människoekologi” , är zoolog och har tidigare publicerat sig i ekologiska sammanhang. Som nybliven pensionär har han nu samlat sig till ett
imponerande pionjärarbete genom att sammanställa ekologiska problem från många olika verksamhetsfält. Boken kan närmast rubriceras som en encyklopedi gjord av en ytterst kunnig och allmänbildad person. Litteraturlistan på drygt tusen referenser vittnar
om stor beläsenhet samt förmåga att kunna
extrahera relevanta kunskaper från såväl naturvetenskapliga som sociala fälten. Men inte
bara boklig kunskap utan även erfarenheter
från resor till olika platser på jorden torde ha
berikat författaren med värdefulla iakttagelser.
Innehållet är en tvärvetenskaplig redogö-
relse om ekologin, dvs läran om hur livet
hänger samman i alla dess former på jorden.
Man kan presentera boken i tre avsnitt den
icke biologiska miljön, den biologiska och
den sociala.
Den abiotiska miljön (dvs det icke levande)
omfattar mineral, luft, vatten och inte minst
energi och dess omvandling. Författaren behärskar terminologin om enheterna inom detta område på klargörande sätt. Redan i inledningen presenterar han det genomgående temat i boken: energiflödet som förutsättning
för allt liv. Via fotosyntesen är solljuset den
enda energikälla som möjliggör ett bestående
liv på jorden. Ett självklart påpekande kan
det tyckas men som blir tankeväckande när
det påpekas att förbränning av lagrad fotoenergi i form av kol, olja och ved tillsammans
med kärnkraft svarar för 80% av dagens
energiomvandling. I detta sammanhang presenterar författaren det generella termodynamiska synsättet att all energiomvandling
medför ökning av entropin och att vi människor således i ett ekologiskt sammanhang på-
skyndar denna process. Nedsmutsning och
utarmning av naturresurser blir termodynamiskt konsekventa följder av energihanteringen.
Livets olika former i vatten och på land
presenteras ur flera intressanta aspekter. Så
beskrivs t ex förutsättningen för odling av
grödor med beaktande av de begränsningar
som förädlade växter har. De odlas i stora
monokulturer vilka kan vara instabila system
som fordrar särskild skötsel med biocider och
näring. Kommer dessa monokulturer i olag
kan stora livsmedelskatastrofer hota. Genom
att ha bundit sig till denna form av jordbruksproduktion har man även gjort sig beroende
av riklig gödsling med den påverkan det kan
ha på grundvatten och atmosfär. Avflödet av
näringsmedel till sjöar medför ökad algproduktion och därvid uppstår syrgasbrist i vatten med fiskdöd som följd. Jordbruket och
skogsavverkning äventyrar genom sina
bruksmetoder jordens omvandling med erosion och ökenomvandling. Inom detta områ-
de som på många andra ger författaren en
mängd referenser.
Regnskogarna utgör ett annat synnerligen
komplext samspel mellan många känsliga
arter och kan ej återställas om de utrotas.
Jorden går därvid miste om en synnerligen
viktig genuppsättning vars konsekvenser vi
inte kan överblicka. Risken för utarmning av
variation och livsförutsättning på jorden kan
ej negligeras.
Efter flera exemplifieringar inom dessa
områden belyser författaren människans utveckling inom ramen för den biologiska historien. Ursprungligen var människan samlarejägare, för att övergå till jordodlare och så
småningom till den industrialiserade och urbaniserade människan. Det framgår då klart
hur oförmögen dagens urbaniserade människa är att intuitivt uppleva att den är en del av
det biologiska systemet. Detta förhållande
medför att människans värderingar och livsstil medför besvärande konsekvenser för det
ekologiskt lämpliga. Som kulturbyggare synes den urbaniserade människan att sträva
efter att bygga en kultur som inte hör till den
biologiska sfären.
De ovan nämnda exemplen från boken är
enbart glimtar från många områden. Trots att
man tycker att den lätt skulle kunna hemfalla
åt klagomål och jämmer är den anmärkningsvärt neutral i sin beskrivning även om författaren inte alltid kan dölja var han har sina
sympatier. Konstruktiva synpunkter finns
även och undertonen är optimistisk.
Ett viktigt inslag är att flera begrepp får en
tolkning på ett icke konventionellt sätt. När
man vet att energi ej kan förbrukas utan endast omvandlas kan man därför fråga sig viiCARL JOHAN LJUNGBERG:
Rättssäkerhet och demokrati
Ett uttryck för demokratiernas problem idag
är det ökande intresset för juridiska och rättsliga former. Med ökat förlitande på dessa
hoppas många stävja en växande och alltmer
finförgrenad statsmakt.
Vid ett seminarium hösten 1984 behandlade förlaget Ratio några till detta fenomen
anknutna frågor. Nu föreligger boken Rättssäkerhet och demokrati (Ratio 1985). Som
professor Torgny Segerstedt betonar i förordet har intresset för rättssäkerhet idag flera
pecifika förevändningar. Men motiven är
liknande. Temat kunde lika väl ha kallats
”naturrättens död och uppståndelse”.
Allt flera människor förnimmer sålunda,
att det finns värden som bör stå över det
nationella styresskicket, dvs inte framstår
som nog skyddade av detta. Det kan gälla
-…___ -· – —-
501
ken systematisk felsyn vi får då vi talar om
energiproduktion. Vi kan distribuera och omvandla energi men inte producera som vi tankemässigt förleds att tro av vårt språkbruk.
.Begrepp som BNP uppfattar vi som positivt
och eftersträvar att det skall öka. Men ekologiskt och termodynamiskt innebär det att vi
är angelägna att snabbt omvandla resurser till
sopor, låt vara att människan under en kort
intermediär fas tillgodogör sig verksamheten.
Vikten av att kritiskt värdera språket framgår härvid som angelägen så att felaktigt
språk inte förleder oss till felaktigt tänkande
och skadligt handlande.
För människor som arbetar med industrialiserings- och samhällsfrågor utgör denna
bok en utomordentlig sammanställning av
fakta och medger vidgning till angränsande
områden. För personer som undrar hur
mänskligheten skall kunna hantera alla fakta
den känner är den en inspirationskälla.
individuella värden (rätten till liv), men också
kollektiva, tex att klara miljö- och kärnvapenhotet, eller mellanstatliga tvistefrågor av
olika slag.
För en växande grupp iakttagare är rättssä-
kerheten också ett krav för kulturell och ekonomisk kreativitet och förnyelse. Det betonas av flera författare i boken.
Rättsosäkerhet och godtycke kan uppträda
trots (eller kanske därför) att individernas
handlingar blivit alltmer inspunna i lagar och
regleringar. Nils-Eric Sandberg ger en nyttig
provkarta på sådana lagar, inte minst från
organisationernas och arbetsrättens område.
Han ger följande bestämning av rättssäkerhet: ”att inte utsättas för åtgärder som utan
mitt initiativ eller mitt godkännande begränsar min rörelsefrihet i juridisk eller ekono-

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism