Print Friendly

Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933

Av Redaktionen | 31 december 1944


1944


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BEFOLKNINGSUTVECI(LINGEN
I TYSKLAND EFTER ÅR 1933
Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund
I E’l’T av befolkningsutredningen nyligen avgivet betänkande1
redovisas de befolkningspolitiska åtgärder av skilda slag, som företagits i ett flertalländer för att främja familjebildning och nativitet. Det är framför allt i Tyskland, som åtgärder i större skala
först började företagas i detta syfte. I det nationalsocialistiska program, som började förverkligas efter nationalsocialismens övertagande av makten år 1933, ingick även en befolkningspolitik, vars
syfte var att höja den sedan länge låga och alltjämt sjunkande nativiteten och undanröja de allvarliga farhågorna för en snart kommande folkminskning. Befolkningspolitiken var emellertid icke endast kvantitativt inriktad, den hade också ett kvalitativt syfte. Det
gällde icke endast att höja födelsetalet utan även att gynna de
värdefulla elementen och förhindra de enligt nationalsocialistisk
synpunkt mindervärdiga elementen att fortplanta sig och därigenom höja kvaliteten.
J ag vill emellertid icke här gå in på de befolkningspolitiska åtgärderna i Tyskland utan endast uppehålla mig vid den förändring
i befolkningsutvecklingen, som inträdde efter år 1933 och vilken
från tyskt håll helt eller delvis tillskrives de skilda befolkningsfrämjande åtgärderna.
Utvecklingen i Tyskland efter år 1933 måste intressera envar,
som studerar hithörande frågor, utan hänsyn till politisk uppfattning. Men man måste taga de framlagda siffrorna med viss reservation och framför allt får man icke alltför okritiskt acceptera
de utläggningar över befolkningsutvecklingen, som kommit från
Tyskland. Man möter emellertid här ett försök att medelst kraftiga
åtgärder påverka utvecklingen i den önskade riktningen ehuru åtgärderna för utomstående mången gång icke förefalla alltför lockande till efterföljd och främmande för våra uppfattningar.
Åtgärderna förefalla vid en första blick att hava krönts med viss
1 Befolkningspolitik i utlandet. En redogörelse utarbetad av 1941 års befolkningsutredning. Stat. Off. Utredningar 1944: 26.
399
.· ::…
·:..
Carl-Erik Quensel
framgång och befolkningsutvecklingen efter år 1933 står i skarp
kontrast med förhållandena dessförinnan. Man har därför i Tyskland ansett sig hava om än icke fullständigt löst befolkningsfrågan
dock kommit nära dess lösning, så till vida som fruktsamhet och
födelsefrekvens under åren innan krigsutbrottetvorode i längden
erforderliga för att förhindra folkminskning.
Men förändringarna efter ·1933 kunna icke betraktas som isolerade företeelser utan måste ses i ljuset av utvecklingstendensen under hela detta århundrade men framför allt under åren 1919-1933.
Befolkningsut’L·ecklingen före 1933.
Den tyska befolkningsutvecklingen under detta århundrade fram
till år 1943 återgives i här bifogade tabell, i vad mån det gäller antalet födda och vigda per tusen av folkmängden. Förhållandena
åskådliggöras dessutom grafiskt i diagrammet. Häri äro även
jämförelsekurvor för Sverige inprickade. Då dödstalets förändringar icke erbjuda samma intresse bortser jag fullständigt från
detta och dess förändringar.
Giftermålstal och födelsetal i Tyskland och Sverige 1901-1943.
År
l
Tyskland , Sverige
1
-G-if-te-rm-ål-st-al-,–1_F_o_·d-el-se-ta_l_ll Giftermålstal l Födelsetal
o~ o~ Ii ~oo %o
1901-1905 …………. 8,0 34,3 5,9 26,1
1906-1910 …………. 7,9 31,6 6,1 25,4
1911-1914…………. 7,5 27,8 5,9 23,1
1915-1919 …………. 6,3 16,7 6,6 21,2
1920-1925 …………. 10,3 22,8 6,3 19,1
1926-1930 …………. 8,7 18,4 6,7 15,9
1931 ………………. 8,0 16,0 7,0 14,8
1932 ……………… ·l 7,9 15,1 6,8 14,5
1933 ……………… ·l 9,7 14,7 7,0 13,7
1934 ………………. 11,1 18,0 7,7 13,7
1935 ………………. 9,7 18,9 8,2 13,8
1936 ………………. 9,0 19,0 8,5 14,2
1937 ………………. 9,1 18,8 8,9 14,4
1938 ………………. 9,4 19,6 9,2 14,9
1939 ………………. 11,8 20,5 9,7 15,4
1940………………. 9,1 20,4 9,3 15,1
1941 ………………. 7,2 18,8 8,9 15,6
1942 ………………. 7,4 15,2 9,7 17,7
1943 ……………… 7,3 16,2 9,5 19,3
400
.l. ·i’ .
Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933
Födelsetal och giftermålstal i Tyskland och Sverige 1900-1943.
Heldragna linjer födelsetalet (överst) och giftermålstalet (underst) i Tyskland.
Punkterade linjer avse motsvarande kurvor för Sverige.
·······…
······················.
‘···········-…..
\
/O%.
···········
19fl0 1’110 I’IJD
Frånsett de rubbningar i befolkningsutvecklingen, som äro en
omedelbar följd av världskrigets och fredsslutets inverkningar,
kan man påstå att utvecklingstendensen före förra världskriget
och under åren 1923-1932 i stort sett var densamma.
Tiden före förra världskriget kännetecknas av en förhållandevis
hög giftermålsfrekvens på omkring 8 %o. Under krigsåren sjunker
giftermålstalet till omkring hälften men stiger i samband med
fredsslutet till betydligt högre värden. Den under krigsåren observerade minskningen uppväges mer än väl av ökningen under åren
1919-1923. Därefter ligger giftermålstalet genomsnittligt på en
något högre nivå än före 1914 men uppvisar numera en viss variation med konjunkturerna. Sålunda medförde de dåliga konjunkturerna och arbetslösheten under åren 1930-1932 en nedgång av giftermålstalet, som uppenbarligen var av rent tillfällig karaktär.
401
,..-.
__,:&l”” – • – ~ • y~ -. ……..~ ,·
Carl-Erik Quensel
Det oaktat har giftermålstalet under de tre åren 1930-1932 legat i
nivå med värdena under åren innan världskriget. Den uppgång,
som under åren 1924-1932 kan konstateras i giftermålstalet vid
jämförelse med åren före förra världskriget, sammanhänger dock
till större delen med en förskjutning av ålderssammansättningen,
så att de typiska giftermålsåldersklasserna hava tillväxt i antal
och förutsättningar för ett större antal giftermål i proportion till
totalbefolkningen äro därigenom förhanden. Men bortsett härifrån
torde giftermålsfrekvensen under 1920-talets senare hälft hava varit något högre jämfört med förhållandena före världskriget.
Födelsetalet uppvisar såväl före som efter världskriget en sjunkande tendens. I jämförelse med svenska förhållanden är det tyska
födelsetalet avgjort högre men visar däremot starkare nedgångstendens. Världskriget medförde rubbningar häri, som dock voro av
tillfällig karaktär, och utvecklingen efter kriget står, som diagrammet visar (frånsett åren 1919-1923) i god överensstämmelse med
utvecklingstendensen innan världskriget.
Den av kriget 1914-1918 förorsakade nativitetsnedgången var
synnerligen kraftig, födelsetalet sjönk till nästan hälften. Efter
fredsslutet sker en uppgång och 1920 är talet nästan i nivå med 1914
års siffra. Men födelsetalet dalar sedan i ungefär samma takt som
före kriget. Aren 1931-1933 sjunker födelsetalet utöver trendnedgången än mer till följd av konjunkturerna. Man har beräknat att
fruktsamheten i Tyskland då var blott 70% av den i längden erforderliga för att vidmakthålla en stationär befolkning. Reproduktionstalet var liksom i Sverige blott 0,70.
Vid nationalsocialismens övertagande av makten var sålunda så-
väl giftermålstalet som födelsetalet lågt, men en icke oväsentlig orsak till de låga värdena vid den tidpunkten var konjunkturläget.
All jämförelse mellan förhållandena före och efter 1933 måste taga
erforderlig hänsyn härtill.
Giftermålstalets förändringar 1933-1939.
Nationalsocialismens genombrott följdes omedelbart av en markant stegring av giftermålsfrekvensen, som redan märktes 1933.
1933 års värde, 9,7 %o. översteg betydligt 1932 års siffra, 7,o %o. Det
är dock endast det sista halvåret 1933, som vållat ökningen. Ar 1934
är siffran 11,1 %o men därefter sjunker giftermålstalet och är under
åren 1936-1938 i genomsnitt något mer än 9 %o årligen. Under år
1939 uppnås visserligen ett mycket högt värde ll,R %o men detta
402
~: ·–~———-~~—————
—~~——————–~- —~·– ·-
Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933
måste tillskrivas krigsutbrottet och kan icke anses vara ett mått på
förhållandena under fredsperioden.
Giftermålstalet under nationalsocialismens fredliga år, d. v. s.
1932-1939, uppvisar sålunda ett genomsnittsvärde på omkring 10 o/oG
vilket tal ligger avgjort över genomsnittsvärdet under de närmast
föregående tio åren 8,3 o/oG. Representanter för det nationalsocialistiska Tyskland påstå, att uppgången måste tillskrivas den förda
befolkningspolitiken och att den även är ett uttryck för en ny livsvilja hos det tyska folket.
Undertecknad betvivlar emellertid att denna stegring enbart kan
gottskrivas befolkningspolitiken. Väl hava kraftiga åtgärder vidtagits för att underlätta familjebildningen, varvid bl. a. må nämnas äktenskapslånen. Dylika, som senare vunnit efterföljd i Sverige, ehuru i mindre skala, hava i Tyskland utgått i mycket stor
utsträckning. Under de sex åren 1933-1938 torde mer än vart
tredje äktenskap erhållit ett dylikt lån och antalet beviljade äktenskapslån är betydligt större än ökningen i antalet ingångna äktenskap. Men detta säger icke ovillkorligt att enbart äktenskapslånen
förorsakat ökningen. Det avgörande är om icke lika många äktenskap skulle ingåtts även utan dessa befolkningspolitiska åtgärder.
Undertecknad hyser den åsikten att samma ökning skulle konstaterats även utan de vidtagna familjeunderstödjande åtgärderna.
Som bevis för denna åsikt må anföras följande.
Åren närmast efter 1933 förefinnes en stark ökning av giftermålsfrekvensen, särskilt i jämförelse med förhållandena under de tre
åren 1930-1932. Men under de tre åren var giftermålsfrekvensen
mycket låg, och man torde kunna räkna med att den var minst 10 %
lägre än normalt. Den kände tyske befolkningsstatistikern Burgdörfer påstår att 1930-1932 ingicks 300,000 äktenskap mindre, än
vad som skulle svarat mot normal giftermålsfrekvens. Siffran synes mig något väl högt tilltagen men även om den skulle vara blott
200,000, inses lätt att en dylik minskning av giftermålsfrekvensen
till följd av lågkonjunktur och arbetslöshet och som troligen är föranledd blott av ett tillfälligt uppskjutande av tidpunkten för äktena.
skapets ingående något eller några år fram i tiden, vid förbättrade
konjunkturer lätt följes av en hastig uppgång av giftermålsfrekvensen. Och detta torde ha skett under åren 1934-1935. Den då-
varande kraftiga uppgången är blott ett upphämtande av ett tillfälligt underskott, som säkerligen skulle skett vid varje konjunkturförbättring, oavsett den politiska regimen och de vidtagna befolkningspolitiska åtgärderna.
403
·..
Carl-Erik Quensel
Men har icke en varaktig ökning av giftermålsfrekvensen skett,
skulle man kunna påstå med visst fog~ Av redan förut givna siffror, framgår att en varaktig förbättring skett. Men en jämförelse
med Sverige och andra länder i nordvästra Europa med samma
eller likartad befolkningssituation är härvid av intresse. I nedanstående tablå givas giftermålstal för ett flertal olika länder, dels
under åren 1923-1932, dels under åren 1934-1939.
Giftermålstalet i skilda länder.
Land 1923-1932 1934—1939 Ökning
Sverige •••..••.• o. 6,58 Ofoo 8,7lo/oo 2,13 °/00
Norge ………… 6,10 7,84 1,7!
Tyskland …….. ” 8,35 10,02 1,67
Danmark • • • • • • o o. 7,81 9,25 1,44
Finland ……….. 6,60 7,98 1,38
England ………. 7,68 8,98 1,30
Italien ………… 7,27 7,46 0,19
Nederländerna ….. 7,60 7,76 0,16
Belgien ……….. 9,15 7,41 -1,74
Frankrike ……… j 8,34 6,64 -1,70
I fråga om ökning av giftermålstalet kommer bland de här
nämnda staterna Tyskland blott i tredje rummet. Såväl Sverige
som Norge ligga före i fråga om giftermålstalets stegring under
senare tid. Om man på diagrammet utprickar en konjunkturbefriad kurva för giftermålstalets förändring i Tyskland efter 1923
skulle en sådan kurva, frånsett skillnaden i storlek, förlöpa i god
överensstämmelse med den svenska kurvan under samma tids·
period.
Ä ven i Danmark, Finland och England märkes samma stegring
av giftermålsfrekvensen, ehuru dessa länder icke ha utmärkt sig
för några alltför vidlyftiga befolkningspolitiska åtgärder.
Men överhuvud är det endast de skandinaviska länderna jämte
England och Tyskland, som kunna uppvisa en sådan stegring av
giftermålstalet under 1930-talet. I sådana länder som Frankrike
och Belgien finner man i stället en kraftig minskning. Denna de
nordvästeuropeiska ländernas särställning är svår att förklara.
Till någon del torde den bero därpå att de typiska giftermålsåldrarna numera intaga en större andel av befolkningen än tidigare men detta förklarar blott en mindre del. Orsaken ligger säker- 404
..
Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933
ligen djupare och sammanhänger måhända med en omgestaltning
av samhället i sociologisk synpunkt. Ökad industrialisering och
urbanisering bidraga kanhända i någon mån. Men Tyskland intager ingen utpräglad särställning och därför är man enligt min
åsikt berättigad till det påståendet att de befolkningspolitiska åtgärderna i Tyskland icke ensamma äro orsaken till stegringen av
giftermålstalet därstädes.
Födelsetalets förändringar 1934-1.939.
I likhet med giftermålstalet visar även födelsetalet förändringar
som te sig än betydelsefullare. Från det låga värdet 14,7 %o år 1933
(som ligger endast obetydligt över den lägsta siffran under världskriget) steg födelsetalet till 18 %o år 1934 och uppnådde än högre
viirden de närmast följande två åren. År 1937 sjunker det emellertid något men sedan, år 1938, stiger det på nytt och är såväl 1939
som även år 1940 (då krigsutbrottet ännu icke hunnit utöva någon
större inverkan) uppe i över 20 %o. Födelsetalet har sålunda under
loppet av sex år stigit med nära 6 %o eller med mer än 40 % av värdet år 1933. Som jämförelse må nämnas att födelsetalet i Sverige
under samma tid steg från 13,7 %o (år 1933) till15,4 %o (år 1939) eller
med icke fullt 13 %. Totalantalet födda under de sex åren 1934-
1939 var därför i det allra närmaste 2 miljoner mera än om födelsetalet hade stått kvar på 1933 års låga nivå. Detta beror uteslutande
på en ökning av de inom äktenskapet födda, ty antalet utom äktenskapet födda var förhållandevis konstant år för år och visar snarare en obetydlig nedgång. stegringen i det absoluta antalet inom
äktenskapet födda barn åren 1934-1939 är jämfört med år 1933
sammanlagt 1,990,000.
Tyska statistiker hava beräknat att ökningen visserligen till en
mindre del (536,000) beror på den förbättrade äktenskapsfrekvensen
under samma tid och det ökade antalet unga äktenskap men att
icke mindre än 1,450,000 kan hänföras till en verklig förbättring av
den förut låga äktenskapliga fruktsamheten. Som jämförelse må
nämnas att antalet inom äktenskapet födda i Sverige under åren
1934-1939 tillsammans var närmare 40,000 fler i jämförelse med
1933 års siffra och att den siffran helt förklaras som en följd av den
ökade äktenskapsfrekvensen och icke antyder någon ökad fruktsamhet i äktenskapen.
Det vare mig fjärran att rikta några anmärkningar mot de tyska
siffrornas riktighet men man bör icke alltför okritiskt acceptera
29- 44622 Svensk Tidskrift 1941
405
Carl-Erik Quensel
dem. Har verkligen den äktenskapliga fruktsamheten stigit så
mycket att antalet inom äktenskapet därför ökat med omkring
250,000 årligen jämfört med år 1933~ Visserligen är år 1933 året
närmast före nationalsocialismens genombrott men som jämfö-
relseår måste det anses mindre lämpligt av följande skäl. Det låga
födelsetalet 1933 var icke enbart lågt till följd av den förhållandevis konstanta årliga nedgången sedan 1923. Det var i likhet med
förhållandena år 1931 och 1932 ytterligare deprecierat till följ·d av
konjunkturerna. Jag skulle vilja uttrycka förhållandena så: Före
år 1933 sjönk den äktenskapliga fruktsamheten årligen. Barnbegränsningen ökade årligen ehuru givetvis viljan till barn fortfarande förefanns i viss utsträckning. Under krisåren 1931-1933
uppsköt emellertid många, som under andra förhållanden skulle
önskat sig barn, barnalstringen till kommande och bättre år. Resultatet blev härigenom ett kraftigt steg nedåt av födelsetalet och
detta torde därför hava varit minst l %o eller 60,000 mindre än vad
som skulle svarat mot normala förhållanden. Man bör därför
räkna med ett tillfälligt underskott av födelser under de tre åren
1931-1933 på bortåt 200,000. Vid lågkonjunkturens upphörande orsaka sådana temporärt uppskjutna födelser en tillfällig topp under
några år liksom skedde efter världskrigets slut. Om icke lågkonjunkturen hade rått under åren 1931-1933 skulle antagligen fö-
delsetalet under åren 1931-1937 ha varit det, som i diagrammet
antydes med en tunn streckad linje..
Ökningen under år 1933 bör ses mot bakgrunden av ett med omkring 60,000 ökat eller korrigerat födelsetal som utgångspunkt.
Den från konjunkturerna befriade stegringen av födelsetalet blir
därför rätteligen endast något mindre än 1,500,000 i stället för inemot 2,000,000. Och av denna ökning beror, som förut nämnts, omkring 550,000 på en ökning av antalet nyingångna äktenskap. Den
mot en förbättrad fruktsamhet svarande ökningen i antalet födda
skulle därför vara blott något mer än 900,000 under ·de sex åren
1934-1939 eller blott omkring 150,000 per år.
Men vad innebär denna förbättring av den äktenskapliga fruktsamheten egentligen~ Har familjestorleken ökat i riktning mot
större familjer~ Ha de nyingångna äktenskapen numera ett högre
barnantal än tidigare~ Från den senaste folkräkningen i Tyskland
juni 1939 föreligga nu data över familjestorleken, som ställer fö-
delsetalets uppgång och den därigenom förändrade familjestorleken i en mycket intressant dager. Av folkräkningsredogörelsen
framgår nämligen att någon större ökning av familjestorleken
406
.~: ·.
Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933
näppeligen skett utan snarare en minskning av familjestorleken
jämfört med år 1933 trots den under senare år något ökade äktenskapliga fruktsamheten. Ar 1933 voro nära 20 % av äktenskapen
barnlösa, 43 % hade blott ett eller två barn och 37 % tre eller flera
barn. Ar 1939 hade dessa siffror knappast ändrats. 20 % voro fortfarande barnlösa men ettbarns- och tvåbarnsfamiljerna hade ökat
till 46 %. Förändringen i familjestorlek sammanhänger dock något
med det qkade antalet nyingångna äktenskap. Grupperas äktenskapen efter durationstid (tiden mellan vigseln och folkräkningstidpunkten) erhålles följande värden för medelbarnantalet i Tyskland
år 1933 och 1939. Till jämförelse givas motsvarande siffror från
Sverige för år 1936.
Duration
0- 4 ………
l 5-9 ……….
110-14 ……… 1
15-19 ………
Medelbarnantal
Tyskland 1933 Tyskland 1939
0,74 0,74
1,50 1,55
2,07 1,97
2,40 2,25
Sverige 1936
0,76
1,51
2,12
2,74
Frånsett de äktenskap, som vid folkräkningarna bestått mellan
5-9 år, kan ingen ökning av det äktenskapliga barnantalet konstateras. Anmärkningsvärt är att de äktenskap, som år 1939 bestått
högst fyra år, d. v. s. äro ingångna under åren 1935-1939, icke uppvisa ett högre barnantal än motsvarande äktenskap 1933, ingångna
1929-1933. Och dock borde barnantalet i dessa äktenskap utan tvivel ha påverkats av lågkonjunkturen 1930-1932. I de under dennationalsocialistiska perioden ingångna äktenskapen kan man icke
tala om någon tendens till ökning av medelbarnantalet jämfört
med tidigare. Väl företer medelbarnantalet en mindre ökning i
närmast följande grupp av äktenskap, som bestått 5-9 år, men
äktenskap med högre duration visar en minskning av medelbarnantalet. De tyska siffrorna äro som synes något mindre än siff- .
rorna för de svenska äktenskapen, men då i Sverige t. ex. betydligt
flera föräktenskapligt födda barn finnas, te siffrorna sig icke fullt
komparabla.
Allt som allt. Väl kan man tala om en stegring av fruktsamheten
i Tyskland åren 1934-1939 jämfört med år 1933 men då detta års
fruktsamhet var osedvanligt låg och tillfälligt deprecierad till följd
av lågkonjunkturerna ter sig ökningen alltför kraftig. Och medel- 407
””-.. ” ,.:
Carl-Erik Quensel
barnantalet i de bestående äktenskapen har icke stigit till följd av
fruktsamheten utan i stort sett varit konstant.
Om ökningen av fruktsamheten kan anses vara betingad uteslutande av de vidtagna befolkningspolitiska åtgärderna torde däremot ännu vara för tidigt att döma. Stora ändringar i fruktsamhet
kunna inträffa utan samband med genomgripande befolkningspolitiska åtgäl’der. Det hava vi bl. a. exempel på i vårt eget land, där
antalet levande födda barn under åren 1942-1943 stigit kraftigt
utan att man kan konstatera något direkt samband med befolkningspolitiken.
Befolkningsutvecklingen efter krigsutbrottet.
Att krigsutbrottet 1939 skulle sätta sin prägel på befolkningsutvecklingen var tydligt och hittills förefintliga data visa att särskilt efter år 1941 en kraftig nedgång såväl i giftermålstal som i
födelsetal inträffat. Befolkningsutvecklingen i Tyskland företer
härvidlag olikheter icke endast med neutrala länder som Sverige
utan även med t. ex. England.
Giftermålstalet hade år 1939 ett kraftigt maximivärde närmast
som en följd av krigsutbrottet men sedan sjönk det och var under
de tre åren 1941-1943 blott något mer än 7 %o årligen. I jämförelse
med nedgången under förra världskriget, från 8 %o till 4 %o, är nedgången nu förhållandevis godartad och beror delvis på andra orsaker än krigsutbrottet. Sålunda må nämnas att antalet ogifta män.
i åldern 20-50 år, som år 1933 var nära sex miljoner, år 1939 sjunkit
till något mer än 4,5 miljoner, delvis som en följd av den höga giftermålsfrekvensen 1934-1939 men delvis därför att de till följd av
den låga nativiteten under världskriget fåtaliga åldersklasserna nu
inträda i giftermålsåldern. Från statistiskt håll har man sålunda
beräknat att samma giftermålsfrekvens som åren 1910-1911 skulle
år 1938 ha resulterat i ett antal giftermål av 600,000 men år 1943
blott 480,000. Antalet giftermål under de båda åren var emellertid
645,000 resp. 514,000 eller omkring 7-8 % mer än det förväntade.
Nedgången under innevarande krig skulle således icke bero på en
försämring av giftermålsfrekvensen i och för sig utan blott tillskrivas den omständigheten att antalet till äktenskap lediga män
starkt sjunkit. Och dock har man vid den beräkningen icke tagit
hänsyn till den minskning i antalet till äktenskap lediga män, som
är en oundviklig följd av krigsförlusterna.
Dessa höga äktenskapssiffror synas anmärkningsvärda. Då man
emellertid för närvarande blott har tillgång till summariska siffror
408
————————–_,..~-~- ~–~~ ·—–~· .
Befolkningsutvecklingen i Tyskland efter år 1933
och icke mera detaljerade data kan man icke närmare bedöma den
verkliga innebörden av förändringarna i giftermålstal och giftermålsfrekvens.
Födelsetalet visar en avgjord nedgång. Väl har den ännu icke
varit av samma relativa och absoluta storlek som under förra
världskriget, men de födelsetal, som åren 1942 och 1943 uppvisa,
ligga endast obetydligt över såväl förra krigets minimivärden som
1933 års låga födelsetal.
Den uppgång av födelsetalet, som konstateras fram till år 1939,
avbrytes sålunda i och med krigsutbrottet. 1940 års födelsesiffra
är något lägre än 1939 års siffra. Att nedgången under år 1940 icke
blivit alltför kraftig, beror därpå att krigsutbrottets verkningar
först märkas i juni månad och att de fem första månaderna 1940
uppvisa ett mycket högt födelsetal. Under dessa var födelsetalet
22,6 o/oo men under de sju senare månaderna föll det till18,s o/oo eller
samma värde som år 1941. överhuvud taget finner man från må-
nadssiffrorna 1940 och 1941 en viss parallellism mellan födelsetalen
och krigsförloppet nio månader innan. Det polska fälttåget och det
franska fälttåget spåras sålunda nio månader senare i en nedgång
av födelsetalen men därefter kommer en mindre uppgång, när permission ånyo beviljas i större utsträckning.
Den verkliga nedgången i födelsetalet märkes egentligen icke
förrän år 1942 då födelsesiffrorna sjunker till15,2 o/oo mot 18,s o/oo året
innan. Märkligt nog visar sedan födelsetalet en uppgång under år
1943 till16,2 o/oo, trots att katastroferna i Ryssland och den allt kraftigare bottenskrapningen av de militära resurserna borde satt ytterligare spår i utvecklingen. Data för de första månaderna 1944
antyda icke heller fortsatt nedgång utan snarare en uppgång av
födelsetalet. Sålunda uppvisa januari och februari månader år
1944 ett födelsetal på över 18 o/oo.
Sådana tal synas oväntade. När krigsförloppet under år 1941
återspeglades i ett sjunkande födelsetal 1942 borde det från tysk
synpunkt allt ogynnsammare krigsförloppet och det tilltagande
bombardemanget av de större städerna skapat förutsättningar för
ett ännu mindre födelsetal. I stället stiger det enligt den tyska
statistiken. Den tyska tidskriften »Wirtschaft und statistik» kommenterar utvecklingen på följande vis. »De allt kraftigare ansprå-
ken på den tyska krigsmakten i sensommaren och hösten 1942
gjorde en förnyad permissionsinskränkning nödvändig. Desto
mera förvånansvärt är det att under den sista tredjedelen av år
1943 ett större födelsetillskott visade sig.»
409
•…. t. .,.,..,.
·..•.••_. ….. 7″‘
Carl-Erik Quensel
Av intresse skulle vara ett studium av befolkningsutvecklingen i
stad och land men den tyska statistiken framlägger inga siffror
uppdelade på landsbygd och städer. Följande siffror antyda fö-
delseutvecklingen i några av de för bombanfall mest utsatta områdena.
Födelsetal i 0/ 00 år
Distrikt
1940 1941 1942 1943
Köln …………. l 19,2 16,3 12,9 12,7
Diisseldorf ……. ·l 19,8 17,0 13,7 11,0
Hannover …•… ·1 19,0 16,6 13,8 13,6
Berlin ………… 17,1 16,7 15,5 12,7
I dessa siffror spåras inverkan av bombkriget. De västliga områ-
dena, som redan år 1942 utsattes för bombanfall, uppvisa då fö-
delseminskning medan Berlin, som senare fick känna på bombkrigets fasor, först under 1943 har en kraftigare minskning i födelsetalet. Om denna konstaterade födelsenedgång är en verklig sådan
eller blott framgår som en bokföringsmässig sådan till följd av
evakuering av befolkningen och framför allt av blivande mödrar
är svårt att angiva.
Av hittills förefintliga siffror att döma skulle det pågående
världskriget icke ha inverkat så kraftigt på befolkningsutvecklingen som det förra. Men man måste taga i beaktande den omständigheten att vid förra krigsutbrottet var nativiteten hög och
familjerna stora. Man skulle kunna säga att marknaden var mättad på barn. De allra flesta familjerna, frånsett de nybildade,
hade då två eller flera barn och under sådana omständigheter var
det icke konstigt att krigsutbrottet följdes av en kraftig nativitetsnedgång. Nu är läget annorlunda. Familjerna äro icke stora. Så-
lunda voro över 1,5 miljoner av de under åren 1934-1939 ingångna
äktenskapen ännu barnlösa vid krigsutbrottet. Den önskan efter
barn, som tar sig framför allt uttryck i ett- eller tvåbarnsfamiljer
men hejdas vid större familjestorlek, kan icke ens mycket ogynnsamma omständigheter helt förkväva. Under sådana omständigheter är det naturligt att födelsetalet icke sjunkit så kraftigt som
under världskriget. Men det är intressant att konstatera att fö-
delsetalet synes hålla sig vid ungefär samma minimivärde som
förut.
410
·\’ ·___L__ _~—~….__ _ _ _ _ _ __

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner