Äventyr i näringslivsprosan; Johan Tralau
2000
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Äventyr i
•• •
naringslivsprosan
l av Johan Tralau
li1 Du arbetar mot marknaden.
~Du kommunicerar illa.
li1 Du har snabba deadlines.
li1 Du gillar kinesiska ordspråk.
~ Du läser ej förenklade trilogier.
li1 Du har en oräknebar mängd rum.
li1 Du läser Dagens Industri.
Läs då den här artikeln. Please.
J
ARGONGER ÄR INTE ALLTID SÄRSKILT roliga att lyssna på. Den alltid hårt påfrestade språklige renlevnadsmannen får dock försöka se det från den ljusa
sidan – med lite ansträngning kan man nämligen
finna nyspråket svårartat underhållande. För den
som har förmånen att umgås med människor som sysselsätter sig i mer ordrika delar av näringslivet öppnar sig
då en helt ny värld: med en blandning av humor och
masochism kan man komma att närmast tycka om det
löjligaste nonsensspråk I ”affärsvärlden”- redan det ett
ord som snart, mycket snart, kommer att anses hopplöst spindelvävsmossigt – talas nämligen en helt annan
svenska än utanför.
Mest iögonenfallande är nog det gåtfulla bruket av
prepositioner. Genom ett inpetat ”mot”, ”ut” eller ”in”
kan även den mest oekonomiske fås att verka invigd i
den mystiska sammanslutningen. Den språkligt oförstörde blir förbryllad av att höra att en person ”jobbar
mot” något. Nej, det här med att arbeta mot något handlar inte alls om att motarbeta det. Naturligtvis kunde
man tycka att det vore mer naturligt att arbeta med eller
för något, men det tycker bara den som ännu inte har
uppfattat betydelseglidningen. Det troliga är att de flesta som använder uttrycket inte ännu har kommit till
insikt om Ordets betydelse- men någonstans, obemärkt,
i ett upplyst öppet kontor utan dörrar någonstans, sitter
nog en på ytan helt vanlig man, en som inser varför man
måste säga sig arbeta mot marknaden, inte för den, på
den eller med den. Och den insikten behövs faktiskt inte
för de vanliga människorna; tillhörigheten markeras oavsett om man kan förklara ordet eller inte. Under tiden
kan vi andra skräcknjuta. En person i ansvarig ställning
någonstans sade i en intervju att hon ”jobbar mycket
mot snabba deadlines” – smaka på det. Och glöm inte
att det rör sig om snabba deadlines, inget annat.
På samma sätt säljer man inte saker längre- man säljer in dem. Jag är inte helt klar över vad som är skillnaden, men tro mig: den finns. Den måste finnas. Och förstår inte läsaren den, är det nog inte för att någon har
kommunicerat illa, utan för att man har kommunicerat
ut hela paketet dåligt.
zc:u:
<
lSvensk Tidskrift /zooo,nr 1 llEJ
>
U)
Ol
c:
l….
:ro
z
Nar du har gjort en mödosam analys av allt
detta är det snart dags an börja förenkla. Men
inte riktigt ån. Först måste du veta allt om din
företag och vad som gjort det till vad det ar.
LÅTER SOM
SCIENCE FcriON.
Precis som före den informella revolutionen
kommunicerar handlingar, utseende,ldader,
bil. toalettstadning, broschyrer, annonser,
artiklar, rykten, skvaller och presskommunik~r diverse budskap om din företag.
Men rummet dar kommunikationen sker
har fOrandrats rotalL Rummet ar oerhört
mycket större, alla har nyckel och runt
omkting finns en oraknebar mangd andra
lika stora rum fulla av kommunikation om
något annat.
Vilka kommunikationsprocesser gör bästa
jobbet fOr din varumårke i detta nya rum?
Och hur s~rker du dessa i en tid när ”Människoanden återfOrenar sina dimensioner i
en nyn samspel mellan hjarnhalvor, maskiner
och sociala sammanhang”, för an låna en av
anuel CasteUs besktivningar i fOrsta delen
hans ej förenklade trilogi om informationssamhället. Gastell erkanner an det börjar låta
som science fiction och som den vanliga
kommtrsiella entusiasmen som omger den
framvaxande ·elektroniska motorvagen”.Men
det är verkligheten. ”En globalt nätverk med
enkelt och billigt tillrrade, förändrar faktiskt
kommunikationens villkor fundamentalt.”
Vem ar du? Vem ska du bli? Hur ska du
kommunicera ut din personlighet och din
erbjudande på en enkelt satt?
VIlket fOr oss tillbaka till början. Det är
fOrs~eligt an man tar till förenklingar. l en
tid när allt går snabbt snabbt snabbt är fOrenklingar allt man binner med. Eller ~
du nu ta itu med en betydligt större unnaDing an det var an lasa den bar texten?
Tanker du koppla greppet om din kommunikation?
100% BRAND:
Dagors Industri har utvtcklat m ny metodför
svtnSka förttag att stpå sina varumärken.
Vi menar att varumärket är summan av allt
t1tförttag kommunictrar. I business-to-business
förttag är varumärket summan av forskning
och utvtckling, ledning, image, börsutvtckling,
effektivitet, marknadskommunikation mm.
Med hjälp av vdr metod kan vi visa hur varje
tkl i verksamheten driver värdet av ditt totala
varumärke.Inom business-to-business är det
ldngr mu än den fysiska produkten. Vilket
ställer nya kravpå den strategiska plattformen
och hur den genomförs. Ett annat tillskott till
varumärkesbyggare ärfogande fakta:
Dagors Industri läses varje dag av i genomsnitt 476 000 personer i svtnSkt näringsliv
(Orvesto 2-1999). Vclr upplaga har ökat oavbrutet 17 clr i rad och är nu uppe i 112 800
aonplar (TS-kontrolleratförsta halvdrtt
1999).DtsSUJom har www.di.st 106 714
besökart varje vardag (TS Nttchtck, Stpl
1999). Dagens Industri har såltdes dm bästa
räclwidtkn till hela Sverige bland beslutsfattare.
Vill du veta mu om vdr ”10096 Brand”-
undersökning som genomförs tk närmaste
veckorna är du välkommen att ringa och frdga
efter Ste/an T Nuo eller Sören Sunmo.
Telefon 08-736 50 00.
MfidFRAMGÅNG ÅR INGEN SLUMP
Den cyniskt lagde frestas nästan att tycka att symbolekonomins största problem inte är den problematiska
omställningen från industrisamhällets produktionsformer till informationssamhällets (det senare även det ett
ord som kanske snart kommer att kännas lika fräscht som
automobiler med vev där fram), utan omställningen från
det betydelsebärande språket till det blott tillhörighetsmarkerande. I en annons för Dagens Industri finner jag
tröst: ”rummet där kommunikationen sker har förändrats totalt. Rummet är oerhört mycket större, alla har
nyckel och runt omkring finns en oräknebar mängd
andra lika stora rum fulla av kommunikation om något
annat. Vilka kommunikationsprocesser gör bästa jobbet
för ditt varumärke i detta nya rum? Och hur stärker du
dessa i en tid när ’Människoanden återförenar sina
dimensioner i ett nytt samspel mellan hjärnhalvor, maskiner ’och sociala sammanhang’, för att låna en av Manuel
Castells beskrivningar i första delen av hans ej förenklade trilogi om informationssamhället”. Oräknebar… gör
bästa jobbet… hans ej förenklade trilogi… Det är ett stordåd, det här. Sällan har så många språkliga oegentligheter fått samsas på en så liten plats i en så meningslös text
som har kostat så mycket pengar. Vad betyder alla dessa
jättestora rum och kommunikationsprocesser? Vi har tatt
förmånen att ta en titt på ett förstadium till intet- med
Eldkvarns ord på näst senaste skivan: ”som ordspråk ifrån
Kina l de betyder ingenting’:
Kanske är det trösterikt att tänka sig att det inte kan
bli värre än det redan är, och att det därför bara kan bli
bättre. Men hur det blir får vi se, och nu har jag faktiskt
inte tid med att spekulera längre. Även jag, kära vänner,
även jag jobbar mot snabba deadlines.
Johan Tralau Uohan.tralau@statsvet.uu.se) är doktorand i
statsvetenskap vid Uppsala universitet.
mlSvensk Tidskrift l2ooo, nr 1 l
•• •
naringslivsprosan
l av Johan Tralau
li1 Du arbetar mot marknaden.
~Du kommunicerar illa.
li1 Du har snabba deadlines.
li1 Du gillar kinesiska ordspråk.
~ Du läser ej förenklade trilogier.
li1 Du har en oräknebar mängd rum.
li1 Du läser Dagens Industri.
Läs då den här artikeln. Please.
J
ARGONGER ÄR INTE ALLTID SÄRSKILT roliga att lyssna på. Den alltid hårt påfrestade språklige renlevnadsmannen får dock försöka se det från den ljusa
sidan – med lite ansträngning kan man nämligen
finna nyspråket svårartat underhållande. För den
som har förmånen att umgås med människor som sysselsätter sig i mer ordrika delar av näringslivet öppnar sig
då en helt ny värld: med en blandning av humor och
masochism kan man komma att närmast tycka om det
löjligaste nonsensspråk I ”affärsvärlden”- redan det ett
ord som snart, mycket snart, kommer att anses hopplöst spindelvävsmossigt – talas nämligen en helt annan
svenska än utanför.
Mest iögonenfallande är nog det gåtfulla bruket av
prepositioner. Genom ett inpetat ”mot”, ”ut” eller ”in”
kan även den mest oekonomiske fås att verka invigd i
den mystiska sammanslutningen. Den språkligt oförstörde blir förbryllad av att höra att en person ”jobbar
mot” något. Nej, det här med att arbeta mot något handlar inte alls om att motarbeta det. Naturligtvis kunde
man tycka att det vore mer naturligt att arbeta med eller
för något, men det tycker bara den som ännu inte har
uppfattat betydelseglidningen. Det troliga är att de flesta som använder uttrycket inte ännu har kommit till
insikt om Ordets betydelse- men någonstans, obemärkt,
i ett upplyst öppet kontor utan dörrar någonstans, sitter
nog en på ytan helt vanlig man, en som inser varför man
måste säga sig arbeta mot marknaden, inte för den, på
den eller med den. Och den insikten behövs faktiskt inte
för de vanliga människorna; tillhörigheten markeras oavsett om man kan förklara ordet eller inte. Under tiden
kan vi andra skräcknjuta. En person i ansvarig ställning
någonstans sade i en intervju att hon ”jobbar mycket
mot snabba deadlines” – smaka på det. Och glöm inte
att det rör sig om snabba deadlines, inget annat.
På samma sätt säljer man inte saker längre- man säljer in dem. Jag är inte helt klar över vad som är skillnaden, men tro mig: den finns. Den måste finnas. Och förstår inte läsaren den, är det nog inte för att någon har
kommunicerat illa, utan för att man har kommunicerat
ut hela paketet dåligt.
zc:u:
<
lSvensk Tidskrift /zooo,nr 1 llEJ
>
U)
Ol
c:
l….
:ro
z
Nar du har gjort en mödosam analys av allt
detta är det snart dags an börja förenkla. Men
inte riktigt ån. Först måste du veta allt om din
företag och vad som gjort det till vad det ar.
LÅTER SOM
SCIENCE FcriON.
Precis som före den informella revolutionen
kommunicerar handlingar, utseende,ldader,
bil. toalettstadning, broschyrer, annonser,
artiklar, rykten, skvaller och presskommunik~r diverse budskap om din företag.
Men rummet dar kommunikationen sker
har fOrandrats rotalL Rummet ar oerhört
mycket större, alla har nyckel och runt
omkting finns en oraknebar mangd andra
lika stora rum fulla av kommunikation om
något annat.
Vilka kommunikationsprocesser gör bästa
jobbet fOr din varumårke i detta nya rum?
Och hur s~rker du dessa i en tid när ”Människoanden återfOrenar sina dimensioner i
en nyn samspel mellan hjarnhalvor, maskiner
och sociala sammanhang”, för an låna en av
anuel CasteUs besktivningar i fOrsta delen
hans ej förenklade trilogi om informationssamhället. Gastell erkanner an det börjar låta
som science fiction och som den vanliga
kommtrsiella entusiasmen som omger den
framvaxande ·elektroniska motorvagen”.Men
det är verkligheten. ”En globalt nätverk med
enkelt och billigt tillrrade, förändrar faktiskt
kommunikationens villkor fundamentalt.”
Vem ar du? Vem ska du bli? Hur ska du
kommunicera ut din personlighet och din
erbjudande på en enkelt satt?
VIlket fOr oss tillbaka till början. Det är
fOrs~eligt an man tar till förenklingar. l en
tid när allt går snabbt snabbt snabbt är fOrenklingar allt man binner med. Eller ~
du nu ta itu med en betydligt större unnaDing an det var an lasa den bar texten?
Tanker du koppla greppet om din kommunikation?
100% BRAND:
Dagors Industri har utvtcklat m ny metodför
svtnSka förttag att stpå sina varumärken.
Vi menar att varumärket är summan av allt
t1tförttag kommunictrar. I business-to-business
förttag är varumärket summan av forskning
och utvtckling, ledning, image, börsutvtckling,
effektivitet, marknadskommunikation mm.
Med hjälp av vdr metod kan vi visa hur varje
tkl i verksamheten driver värdet av ditt totala
varumärke.Inom business-to-business är det
ldngr mu än den fysiska produkten. Vilket
ställer nya kravpå den strategiska plattformen
och hur den genomförs. Ett annat tillskott till
varumärkesbyggare ärfogande fakta:
Dagors Industri läses varje dag av i genomsnitt 476 000 personer i svtnSkt näringsliv
(Orvesto 2-1999). Vclr upplaga har ökat oavbrutet 17 clr i rad och är nu uppe i 112 800
aonplar (TS-kontrolleratförsta halvdrtt
1999).DtsSUJom har www.di.st 106 714
besökart varje vardag (TS Nttchtck, Stpl
1999). Dagens Industri har såltdes dm bästa
räclwidtkn till hela Sverige bland beslutsfattare.
Vill du veta mu om vdr ”10096 Brand”-
undersökning som genomförs tk närmaste
veckorna är du välkommen att ringa och frdga
efter Ste/an T Nuo eller Sören Sunmo.
Telefon 08-736 50 00.
MfidFRAMGÅNG ÅR INGEN SLUMP
Den cyniskt lagde frestas nästan att tycka att symbolekonomins största problem inte är den problematiska
omställningen från industrisamhällets produktionsformer till informationssamhällets (det senare även det ett
ord som kanske snart kommer att kännas lika fräscht som
automobiler med vev där fram), utan omställningen från
det betydelsebärande språket till det blott tillhörighetsmarkerande. I en annons för Dagens Industri finner jag
tröst: ”rummet där kommunikationen sker har förändrats totalt. Rummet är oerhört mycket större, alla har
nyckel och runt omkring finns en oräknebar mängd
andra lika stora rum fulla av kommunikation om något
annat. Vilka kommunikationsprocesser gör bästa jobbet
för ditt varumärke i detta nya rum? Och hur stärker du
dessa i en tid när ’Människoanden återförenar sina
dimensioner i ett nytt samspel mellan hjärnhalvor, maskiner ’och sociala sammanhang’, för att låna en av Manuel
Castells beskrivningar i första delen av hans ej förenklade trilogi om informationssamhället”. Oräknebar… gör
bästa jobbet… hans ej förenklade trilogi… Det är ett stordåd, det här. Sällan har så många språkliga oegentligheter fått samsas på en så liten plats i en så meningslös text
som har kostat så mycket pengar. Vad betyder alla dessa
jättestora rum och kommunikationsprocesser? Vi har tatt
förmånen att ta en titt på ett förstadium till intet- med
Eldkvarns ord på näst senaste skivan: ”som ordspråk ifrån
Kina l de betyder ingenting’:
Kanske är det trösterikt att tänka sig att det inte kan
bli värre än det redan är, och att det därför bara kan bli
bättre. Men hur det blir får vi se, och nu har jag faktiskt
inte tid med att spekulera längre. Även jag, kära vänner,
även jag jobbar mot snabba deadlines.
Johan Tralau Uohan.tralau@statsvet.uu.se) är doktorand i
statsvetenskap vid Uppsala universitet.
mlSvensk Tidskrift l2ooo, nr 1 l