Print Friendly

Att skatta Europas gränshandel

Av Amanda Wollstad | 16 augusti 2019



I bil genom Europa blir det snart tydligt att gränshandeln lever och frodas, gemensamma marknader till trots. Amanda Wollstad skriver om de förutsägbart oförutsägbara konsekvenserna av punktskatter.

Hemfärden börjar i Nederländerna. Första stoppen slumpar sig till den sista bensinmacken innan tyska gränsen. De säljer knappt någon bensin, den är billigare på andra sidan, men däremot kaffe. Obryggt. Den lilla skjulliknande byggnaden är till brädden fylld med bönor och malet, espresso och mellanrost. För att ta sig till den pliktskyldiga hyllan med förfriskningar och godis får man kryssa mellan hela pallar med det svarta guldet.

Anledningen är inte svår att lista ut, och en snabb googling bekräftar våra misstankar. Som ett av få länder i Europa tar Tyskland ut en punktskatt på kaffe.

Skatten, som stammar från 1700-talet, utmanas från flera håll. EU-kommissionen har helt nyligen pekat ut den som ett potentiellt otillåtet handelshinder, och näthandeln gör det allt lättare för tyskarna att importera bönor för privat bruk, utan att behöva passera gränsen. Men än så länge ger den välkommet klirr i den tyska statskassan.

Några timmar senare är det dags för nästa rast. I Flensburg, nära den danska gränsen, har enorma köplador växt upp för att locka gränsgångarna.

För svenskar är de kända för sin billiga öl, och visst redovisas Systembolagets priser noga bredvid extrapriserbjudandena. Men större delen av hangarerna är numera tillägnade chips, läsk och godis.

Den danska sockerskatten och starka danska kronan gör vårt södra broderfolk till hett villebråd, och de danska bilarna lastas också mycket riktigt möjligen med ett pliktskyldigt ölflak till far, men framförallt med enorma petflaskor coca-cola och Nutella i enkilosburkar

Kring Öresundsbron är kommersen nästan lika utbredd. På den södra sidan lockas det med öl och sprit, lågt skattade, med extrapriserbjudanden och i princip när som helst på dygnet. På den norra kränger införstådda Ica- handlare dansk choklad i storpack, och Malmös ruffare kvarter märks gammalt och piratkopierat godis om för att smugglas över sundet, bredvid spriten som nyss kom från andra hållet.

Huruvida den svenska politiken faktiskt påverkar vårt drickande tvistas det om. Den tydligaste effekten tycks vara att vi dricker sämre, och släpar mer.

I Danmark är det inte ens någon fråga, de äter snart mest godis i världen.

För mycket skämmer allt, brukar det heta. För mycket sprit riskerar att ge bakfylla och ångest. För mycket godis riskerar att ge illamående och hälsoproblem.

Och för höga skatter riskerar att ge smuggling och svarta marknader.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism