Print Friendly

ATT JOBBA OFFENTLIGT I SVERIGE

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ATT JOBBA OFFENTLIGT I SVERIGE
ANDER.S LEION
De värderingar som finns representerade bland de anställda inom offentlig sektor är de som kommer att passa
framtidens näringsliv bäst. Andå råder det stor oro inför framtiden på de o.ffer1tliga arbetsplatserna.
Förklaringen är att de offentliganställda har gjort sig beroende av den politiska maktens välvilja för att
k11nna leva sitt önskade liv.
ur är det att
arbeta i Sverige?
Ett sätt att forutsättningslöst nalkas frågan i rubriken är att samtala med svenska
arbetstagare. Vi på Sifo gjorde detta i
samband med forfattandet av boken
Arbete 2000. Vi genomforde samtal
med grupper av deltagare, som var
sarru11ansatta så att varje grupp hade
deltagare med likartade värderingar
samtidigt som grupperna tillsarrunans
representerade värderingsspektrat på
svensk arbetsmarknad.
Alla grupper, hur sinsemellan olika
de än var – uttryckte oro for den
ökade konkurrensen och de ökade
prestationskraven på svensk arbetsmarknad. Vi testade denna frågeställning genom att i den foljande
mätningen fråga om hur man ställde
ANDERS LEION är projekt/edare på
SIFO Opirlion och Samhälle.
sig till svagpresterande arbetskamrater
i olika länder. Resultatet redovisas
diagrammet här nedan.
sion var graden av manlighet respektive kvinnlighet. Så här sammanfattade han skillnader mellan saml värt lag kan vi inte acceptera någon
som inte presterar lika bra som de andra
100
80
60 ·
”‘
100 ··-·····-·······-········-··-·
s.-m,. E”&lud Franktik• Tytkland
Vi, svenska arbetstagare, är alltså
snällast. Eller så är det kanske något
annat i våra värderingar som rar oss
att svara på detta sätt.
En holländsk forskare, Geert
Hofstede, blev berömd for sin forskning om arbetslivskulturen i olika
länder. Han fann ett antal dimenswner som kunde sammanfatta
värderingsklimatet. En sådan dimenSVENSK TIDSKRIFT
USA
lrut.immer:
0Hftt1S)
Do.~Y’is(4}
0N.utral0)•T~
00olv0(2)
QAlbm
Oanl:l’l&rk
hällen präglade av kvinnliga respektive manliga värderingar.
Feminina:
• Dominerande värden i samhället är
omsorgen om andra och resursbevarande.
• Alla forutsätts vara anspråkslösa.
• Medkänsla fOr de svaga.
• Man arbetar fOr att leva.
9
• l arbetslivet understryks jämlikhet,
solidaritet och arbetsmiljökvalitet.
• Konflikter löses med kompronusser och förhandlingar.
• Chefer använder sig av intuition
och eftersträvar samstämmighet.
Maskulina:
• Dominerande värden i samhället är
materiell framgang och framsteg.
• Män forväntas vara självhävdande,
ambitiösa och tuffa.
• Sympati fcir de starka.
• Man lever fcir att arbeta.
• l arbetslivet understryks rättvisa,
konkurrens kollegor emellan och
prestationer.
• Konflikter löses genom strid tilJ dess
att en part vinner.
• Chefer forväntas vara beslutsamma
och självhävdande.
Visst ligger de feminina värderingarna närmast en sanmunfattrting
av värderingsklimatet i Sverige? Hofstede kunde också ge ett mått på
graden av maskulinitet. l tabellen här
nedan återges värdena fcir ett antal
länder.
10
Maskulinitetspoäng
för olika länder
Japan
Österrike
Venezuela
Italien
Schweiz
Mexico
Irland
Storbritanmen
Västtyskland
USA
Australien
ya Zeeland
Danmark
Holland
Norge
Sverige
95
79
73
70
70
69
68
68
66
62
6158
16_j14
8
5
Sverige är alltsa det kvinnligaste
landet. Kanske är vår ”snällhet” just
ett uttryck fcir detta kvinnliga drag?
Kvinnor pä svensk arbetsmarknad
aterfinns framför allt inom den
offentliga sektorn, som därmed borde
vara ”superkvinnlig” och extremt
präglad av de värderingar som listas
ovan. Till viss del är det också sa.
Men det är inte ett oproblematiskt
tillstånd.
l våra samtal med (oftast kvinnliga)
chefer inom den offentliga sektorn
och deras underlydande på golvet
framkom stora skillnader i synen på
hur chefer skall fungera. Folket på
golvet tycker att trevliga arbetskamrater och ett arbete utan alJtfcir
mycket ansvar är viktigt och de har
överhuvud taget i stor utsträckning
försörjningsvärderingar (arbetet är en
födkrok) medan deras chefer tycker
om krävande arbetsuppgifter som ger
tillfålle till utveckling och gensvar.
Cheferna tycker också om att arbeta
i lag. De anställda vill däremot ha
chefer som kan ge klara besked och
som stöttar dem i arbetet. Samtidigt
hyser de stor misstro mot ledrtingen.
Passar framtiden bäst
Man kan säga att de offentliga cheferna gillar att diskutera, analysera
och problematisera men de har
underlydande som. vill ha garnmaldags bestämda chefer som pekar med
hela handen. skillnaden motsvarar
dem som rader mellan svensk och
lokalanställd personal pa vara bestickrungar – om man vill dramatisera
tillständet.
\VENSK TIDSKRIFT
Ändå är de värderingar som finns
representerade inom svenskt arbetsliv
i allmänhet och inom den offentliga
sektorn i synnerhet de som passar
framtidens näringsliv bäst. Dagens
och ännu mer morgondagens näringsliv kommer huvudsakligen att
vara en tjänsteekononti. l denna uppstår gänsterna i det direkta mötet
mellan anstälJd och kund. Det kräver
anställda som kan arbeta självständigt,
ta egna initiativ och våga ta eget
ansvar samt organisationer som ger
dem tillfålle att utvecklas till saclana
självständiga medarbetare.
Litar på individen
Sådana är värderingarna i Sverige
(och länder som liknar vart). Diagrammet med rubriken ”Struktur
och rörelseutrynm1e” visar att Danmark och Sverige liksom USA förlitar sig på individen medan framfor
allt Japan använder sig av organiserad
styrning. Detta innebär att den organisationsmetafor som passar bäst fcir
Sverige är fotbollslaget medan den
som passar bäst fcir Japan och Frankrike är den väloljade pyramiden.
Undersökningar av bland andra
Nutek och Handelshögskolan
Stockholm har bekräftat dessa skillnader mellan Sverige å ena sidan och
Frankrike och Tyskland å den andra:
Inom svenskt näringsliv arbetar man
med vidare kompetensområden, med
fårre skrivna regler och experter och
chefer än i de andra länderna. Och
produktiviteten är inte sämre.
Dessa fallstudier har handlat om
industrin. Inom tjänstesektorn är
z
o
z
Cl
>
Vl
>
z
..111•1 struktur och rörelseutrymme
Samarbete
~r———-,———-.———-,,———~
+org.
‘effektivitet • japan l
400 – —
• Pr~nkrike l
~Tyskland l
England • panmarki
• USA lSverigeJOO
l
200 l
100~——–~———-+———~———-~
100
dessa skillnader ännu mer till vår
fordel for att skapa forutsättningar for
produKtivitet och kvalitet.
Då borde ju allt vara till belåtenhet,
kan man tycka. Samtidigt vet vi att
det inte är så harmoniskt ute på
arbetsplatserna, och allra minst inom
den offentliga sektorn. Vad kan det
bero på?
Jag tror att det har mycket att göra
med ett annat inslag i kvinnligt
dominerade värderingar: behovet av
trygghet.
Skillnad i synen på politik
en bok publicerad for ett tiotal år
sedan, Facket på åttiotalet, visade jag
att det var stora skillnader i synen på
politik och samhälle mellan privatJOO •oo ~
Befogenhet +Motivation
arbeta offentligt trodde de sig också
ra ett tryggt arbete.
Allt detta innebar att de vände
ansiktet uppåt, mot makten. De blev
beroende av den offentliga maktens
välvilja for att kunna leva sitt önskade
liv. Redan då, for ett tiotal år sedan,
fon!tspådde jag: ”De offentliganställdas bitterhet kommer att bli
stor den dag makten, deras enda
skydd, vänds mot dem”. Nu är vi
där.
Det var inte svårt att göra denna
forutsägelse: de privatanställda, som
aldrig ställt så stora forhoppningar på
den offentliga makten, kan ta dagens
politik med större jämnmod. Det är
annat än politikernas välvilja som
avgör deras forsörjning.
och offentliganställda. De senare De kvinnliga värderingar som på
trodde mer på politikens och fackets sikt präglar svenskt arbets- och sammöjligheter och de hade ofta sökt sig hällsliv står alltså i samklang med
till arbete inom stat och kommun framtidens krav, utom just på denna
just av detta skäl. Genom att välja att punkt: vårt behov av trygghet. Detta
SVENSK TIDSKRIFT
gör många av oss villiga att underordna oss en hierarki och en centraliserad makt som i övrigt strider mot
våra värderingar.
Så länge vi inte låtsas om denna
motsättning kommer många av oss
att forgäves söka sin trygghet hos
politiker som inte kan ge oss den och
därfor underordna sig en hierarki och
en svårnåbar makt som man samtidigt
foraktar.
Outhärdliga
arbetsförhållanden
dagens läge leder det dels till
demonstrationer i vilka arbetslösa
ropar efter en saknad trygget, som
garanterats dem under årtionden av
politiker som numera inte längre vill
kännas vid sina löften, och dels till att
mängder av arbetstagare tvingas arbeta i outhärdliga arbetssituationer
därfor att de inte tror sig kunna
arbeta på annat håll. Dessutom har de
svårt att mentalt ställa om till en mer
grundläggande kritik av de offentliga
arbetsgivarna. En gång sökte de sig
till ett jobb inom stat och konmmn
just därfor att de hade vissa värderingar. Nu måste de göra upp inte
bara med konkreta forhållanden på
jobbet utan också med sina egna
foreställningar om vad som är väsentligt och värdefullt- och möjligt att ra
– i arbetslivet.
Artikeln grundar sig pä ett stort antal undersökningar
som Anders Leion har gjort i sitt arbete inom Sifo.
Dessa undersökningar är kundema~ egendom och är
därfOr inte tillgängliga får en större publik. Den som
är intresserad av öppen information pä områdt!t kan i
stället forsöka fll tag på boken Arbete 2000, där den
svenska arbetskulturen presenteras.
11
o
z
o
r
z

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner