cY.
UJ
::,:::
u
:O
co
BIOGRAFI
I habsburgsl<ejsarens
stall av lärde
Av Anders Björnsson
Lärdom blev under 1600-talet lika viktig som tapperhet
för den som ville göra karriär i staten. Carl Gustav Heraeus bana förde från ett apotek vid Mynttorget till posten
som kejserlig propagandaminister i Wien.
S
EXTONHUNDRATALET är
Sveriges modernaste
århundrade. Det visar sig i
krigskonsten och de
näringar som understödjer
denna: järnhantering, kopparframställning, kruttillverkning. Men
också administrationen och de lärda
mödorna omstöps under denna tid;
riket blir en stat; staten behöver
talanger; talangerna söker i sin tur
sin utkomst främst inom militärapparaten och den civila administrationen och blir därmed den nya statens härskande klass.
Detta är också, som historikern
Ronald G Asch nyligen har understrukit, den europeiska aristokratins
stora sekel (Nobilities in Transition
1550-1700. Courtiers andRebels in
Britain and Europe. Arnold, 2003).
Den söker spelrum, men den infogar sig därtill i ett civilisatoriskt rum
där lärdom kommer att bli lika viktig som tapperhet. Det är kunskapsfaktorn, the human capita!, som driver moderniseringen framåt. Men
det är, när allt kommer omkring,
yppigheten som- ur ett individuellt
perspektiv- gör kunskapen, och föralldel också de förfinade maneren,
någonting att ha.
Ta en sådan storman som Carl
Gustav Wrangel, med tysk-baltiska
rötter! Han är en väldig krigare, men
han blir vid sidan om även en konsternas beskyddare. Han belägrar
Prag, men han tar också böcker därifrån, just böcker. Han får förlä-
ningar i Pommern, men det är i
Stockholm han bygger sitt stiliga
palats,och på Skohalvön i Mälaren
uppför han sitt praktfulla slott, skokloster. Runtomkring sig, av sina
överflödande rikedomar, skapar han
ett samhälle i miniatyr. Wrangel
arrangerar sitt liv som ett allkonstverk. Barockens böljande linjer
beledsagar hans bländande uppträ-
dande på den offentliga scenen.
Maktens insignier är inte blott
symboler, de är framförallt härskartekniker. Karuseller, illuminationer,
medaljslagning ingår i arsenalen lika
väl som vapen och militär trupp.
Konstnärer och vetenskapsmän står
i stallet. Till den svenska stormakten
rekryteras soldater och officerare liksom filosofer och professorer, köpmän och hantverkare. En tysk apotekare, Christian Heraeus, hamnar
runt 1670 i den wrangelska trollkretsen. På Ekebyhov, ett annat av
Wrangels Mälargods, finner denne
invandrare sin hustru, gifter sig där
och när den förste sonen ska döpas
står riksmarsken fadder. Pojken får
namnet Carl Gustav. Vem var egentligen fadern, kan man undra.
FRÅN MYNTTORGET TILL WIEN
Undrar gör kulturvetaren Anders
Hammarlund. Han har skrivit en
magnifik bok om denne svensk med
tyska rötter, Carl Gustav Heraeus,
som kommer att göra en märklig
karriär, fast inte i den svenska stormakten utan i den tyska. Medan
DJ ISvensk Tidskrift l2oo4, nr 3-41
pappa Heraeus bygger upp en fashionabel apatekarpraktik vid Mynttorget i Stockholm, alldeles nedanför slottet Tre Kronor, sänds sonen
till Uppsala för att få tidens bästa
utbildning, en ädlings förkovran,
möjligen under adligt beskydd.
Carl Gustav läser filosofi och
statskunskap och tar starka intryck
av Samuel Pufendorf, en annan till
Sverige importerad utlänning. Han
far ner till kontinenten, som informator åt en ung baron von Fersen i
Paris, han gör egna studieresor till
tyska universitet, hamnar små-
ningom som rådgivare vid ett av de
många tyska furstehoven. Ett stycke
in på 1700-talet ser vi honom som
högt uppsatt tjänsteman hos kejsaren i Wien, chef för dennes medaljsamling, ett slags propagandaminister. 1725 avlider han under mystiska
omständigheter i en by i österrikiska
Steiermark, där han har satt upp ett
bergverk. Han dör som kapitalist.
Det är, onekligen, ett märkligt
öde, aldrig tidigare skildrat, som
Hammarlund här har gått in på livet.
Författaren intresserar sig inte så
mycket för det biografiska som för
det emblematiska. Heraeus, naturligtvis konverterad till katolicismen,
når sin framgång som ideolog med
konsten i högsta hugg. Han utarbetar ceremoniel för kejserliga begravningar, han samverkar med riksarkitekten Fischer von Erlach, han korresponderar med många av tidens
lärde. Till dem hör Leibniz, filosofen. Tillsammans med denne utarbetar han en plan för att inrätta en
världslig vetenskapsakademi i Wien,
i skarp konkurrens med jesuiterna
vilka dittills haft monopol på kunskapsproduktion och åsiktsbildning
i kejsarstaden. Projektet havererar
emellertid.
KULTURELLA KOSMOPOLITER
Heraeus och Leibniz moderniseringsiver byggde på iden att kyrkan ska
vara en del av staten, medan papisterna såg det på motsatt sätt: att staten
 ingår i kyrkan. Tidens statsteoretiker
slår igenom, men det var inte bara
Pufendorfs naturrättsliga spekulation
som drev dem. I John Barclays också
i Sverige mycket lästa roman Argenis
fanns argument för en stark statsmakt
som kan hålla särintressena - adliga
eller kyrkliga - på mattan. Men de
klerikala behöll initiativet och staten,
kejsarmakten, var alldeles för svag för
att stå emot, inte minst till följd av
kroniskt usla finanser.
Heraeus "äventyr i staten" slutar
snöpligt. Men någon äventyrare har
han inte varit, utan en metodiskt
arbetande intellektuell, sprungen ur
en miljö där statsintresset-från Axel
Oxenstiernas reformer till enväldets
upprättande 1680- blev den främsta
drivkraften till samhällets modernisering. 1600-talets svenska statsbygge, skriver Hammarlund, var ett
europeiskt projekt: "huvudaktörerna
i projektet suecus var kulturella kosmopoliter", de svenska krigarkungarna inga "okunniga inbrottstjuvar
i det europeiska huset, komna från
en primitiv och underutvecklad periferi". Här uppe fanns ingen feodalism som reformivrarna på kontinenten brottades med. Och däri
hade Sverige och svenskarna en konkurrensfördel; man gick snabbare
fram. Just detta kunde göra en framgångsman som Heraeus, med sina
rötter i både det svenska och det
tyska, begärlig för dem som ville
åstadkomma något nytt.
Anders Hammarlunds bok är ett
vetenskapligt kraftprov. Den är därEKONOMI
Bubblan och hur den punl<terades
AvJanerik Larsson
Girighetskulturen och bristen på transparens är några av
de faktorer bakom den stora it-bubblan, som Roger
Lowenstein lyfter fram.
D
EN TIDIGARE Wall
Street Journal-journalisten Roger Lowenstein har skrivit två
bästsäljare om USAs
finansiella värld. Dels en mycket
uppmärksammad Warren Buffetbiografi, dels en bok om Long-term
Capita! Managements spektakulära
finansiella kollaps.
I sin nya bok, "Origins of the
Crash - The Great Bubble and Its
Undoing" levererar han en välformulerad och lättläst bredsida mot de
aktörer och den mentalitet som
enligt hans uppfattning låg bakom
den börsbubbla (kallad IT-bubblan
men i huvudsak en telekombubbla )
som började spricka våren 2000 och
vars konsekvenser vi ännu lever med
-nu bl a i form av bubblans rättsliga och andra efterspel.
Det är inte egentligen några
nyheter som Lowenstein presenterar,
men ur en komplex verklighets
många detaljer lyfter han fram nyckelfaktorer:
- girighetskulturen. Hans kritik
här har hörts förr och några nyheter är det inte, men beskrivningen är
vassare och tydligare och mindre
moraliserande än från andra som
skrivit om samma skede. Lowenstein
riktar in kritiken mot den logik som
Harvad Business School-professorn
Michael Jensen lanserade och sedermera - efter att bubblan brustitmed kraft förkastat. Jensen var den
till stilistiskt djärv, komponerad som
en symfoni i fyra sprängfyllda satser,
med rika inslag av dialog och reflexion. Författaren slår broar mellan
konst och vetenskap. Hans förtrogenhet med det centraleuropeiska
förvånar inte, eftersom detta är hans
specialområde. Desto mera imponerar hans förmåga att konfrontera
svensk modernitet med kontinental
efterblivenhet.
Anders Björnsson (andersbjornsson@telia.com) är frilansskribent och författare.
BOKFAKTA
Anders Hammarlund, Ett äventyr i Staten. Carl
Gustav Heraeus 1671-1725. Från Stockholm
till kejsarhovet i Wien. Carlssons.
akademiska hjärnan bakom den
efterhand groteska satsningen på
optionsprogram till företagsledningar som inte långsiktigt gynnade
företagen .
-övertron på de finansiella transaktionernas betydelse. Bilden av
Drexel Burnham och andra företag
som med hjälp av så kallad junk
bonds köpte upp och styckade företag som de moderna industrialisterna avvisar Lowenstein.
-bristen på transparens. De
verkliga aktieägarna, dvs de som bittert fick betala för Enrons, Worldcoms och andra företags kollaps, fick
aldrig relevant information om att
företagens inhyrda revisorer hade sin
huvudsakliga inkomst från uppdrag
som konsulter- inte som revisorer.
Detta skapade en långt driven omoral vars mest kända offer är det nu
försvunna företaget Arthur Andersen, en gång ett av världens stora
revisionsföretag men som gick under
på grund av ren skurkaktighet i
Enron-härvan. Just revisorernas roll
i Enron beskrivs mycket väl av
Lowenstein. men hans granskning
drabbar också de affärsjurister som
OJ
Q:
n
;:o;:
m
AJ
lSvensk Tidskrift l2oo4, nr 3-41 ~~~