:,0:::: ...... l- >-< -' o c... V) 1- L.U :c c:: L.U :,0:::: :<( V) Den mogna stormaktens nya säkerhetsdoktrin l av Ingemar Dörter Den omstridda nya amerikanska försvarsdoktrinen är inte ett nytt revolutionerande grepp från neokonservativa i Bushadministrationen utan något som vuxit fram under det senaste decenniet. Och pre-emptionstrategin är inte en så dominerande del av doktrinen som debatten kan ge intryck av. OBERT KAGANS OF PARADISE and Power analyserar bäst varför Amerika och Europa nu glider isär. Genom att vinna det kalla kriget skapade Amerika ett postmodernt Europa utan fiender. I denna fredszon gäller handel, integration, internationell rätt, vänskapliga förbindelser. Den blivande supermakten EU har en enorm ekonomisk styrka och stora resurser på alla civila områden. Militärt har Storbritannien och Frankrike betydande styrkor som kan projiceras runt Europas gränser men tegi är den mest omvälvande sedan George Kennan år 1947 med sin "X"-artikel i Foreign Affairs uppfann containmentpolitiken, dvs att hålla tillbaka, hindra som huvudstrategin mot Sovjetunionen. Strategin skulle egentligen ha presenterats i juni 2001, men igångsättningsfasen tog längre tid och sedan kom den 11 september. Grundläggande för den nya Bushadministrationen är att man till skillnad från Clintonadministrationen inte ser utrikespolitik som social work utan som ett stormaktsspel där gamla maktattribut räknas. Till detta kommer också en stark betoning på libeingenting som ens kommer i närheten av den amerikanska krigsmakten. Amerikas Förenta Stater som verkar globalt har därför andra värderingar när det gäller konflikter och krig. Till skillnad från Europa agerar man i Asien "Amerika försöker behålla rala värden som demokrati och frihet. Man var besluten att återknyta till de gamla vännerna i NATO, Japan och Korea och visade återigen skepsis mot Rysslands och Kinas ambitioner. Försvarsminister RumsfeJds ambitioner att reformera en unipolär värld utan någon rival." med dess kärnvapenmakter och terrorister, dess inbördeskrig och andra konflikter. Medan Europa blivit ett paradis där Lockes tanker härskar är resten av världen fortfarande Hobbesiskt brutal och konfliktfylld. INGA DOGMATIKER Denna nya värld för Amerika lika mycket definierat av 11 september (World Trade Centers fall) som av 9 november (Berlinmurens fall) har analyserats i en säkerhetspolitisk strategi. Amerikanarna är inga dogmatiker. Det går således inte att läsa doktrinen som en handbok för amerikanskt agerande, ivart enskilt fall. Men som en referensram för det nya tänkandet i Washington är den klar och skarp. Den 17 september 2002 publicerades den nya amerikanska strategin. En sådan periodisk översikt beordrades i Goldwater- Niebols Act år 1986. Också tidigare presidenter har presenterat sådana dokument men Bushs straoch transformera den amerikanska krigsmakten stupade nästan på militärernas motstånd. Han räddades av den stora makt och prestige som händelserna den 11 september gav honom och han kan nu på egen hand utnämna de chefer som är kapabla att genomföra hans intentioner. Innovationerna i den nya strategin är många. Medan Clinton förutsatte freden som något givet vill Bush i det nya världsläget försvara, behålla och promovera fred. Traditionella liberala medel som frihandel, fria marknader och betydande u-hjälp spelar en viktig roll i dessa strävanden. Men tyngdpunkten ligger på att möta det nya hotet. Efter det kalla kriget är det största hotet mot Amerika kombinationen av terrorism och massförstö- relsevapen-att terrorister och tyranniska regimer som stöder terrorism kan använda sådana vapen mot Amerika, dess vänner och allierade. IJ jSvensk Tidskrift lzoo3,nr 61 PRE-EMPTION Planning Guidance dokument, utformat i Richard CheKontrasten mot det kalla kriget är stor. Sovjetunionen neys försvarsdepartement men tillbakadraget av Pentahade massförstörelsevapen men såg kärnvapen som en gon när det hade läckts. Författare var bl.a. Paul Wolfosista utväg. Terroristerna ser dessa vapen som ett tillfälle witz, Lewis Libby och Zalmay Khalilzad som alla fått att så snart det går skada sina fiender. Sovjetunionen var prominenta poster i Bushadministrationen. Men också ett klart definierat område med ledare som var mottagliga Clintonadministrationen var inne på liknande tankeför avskräckning. Detta gäller inte många terrorister. I gångar. Debatten om pre-emption började redan 1993 Sovjetunionens fall kunde kampen vara långvarig och när administrationen presenterade sin icke SpridningsMoskva var inte villigt att ta risker. Terrorister tar per defi- agenda för massförstörelsevapen. Oron för Saddam fick nition stora risker och är redo agera så fort tillfälle bjuds. president Clinton att hålla ett tal i februari 1998 där han Den nya doktrinen hävdar därför att förebyggande konstaterade att Förenta Staterna inte kan låta Saddam slag mot fienden, pre-emption, är en möjlig strategi. Hussein skaffa sig kärnvapen, biologiska och kemiska Man hävdar helt korrekt, att pre-emption i spe- vapen. Han talade om en ohelig allians mellan cifika situationer, är förenlig med interna- terrorister och stater utanför lagen som tionell rätt. Tolkningsfrågor uppstår i hyser dessa terrorister. Senare under fall då målet är hela stater och kon- året genomförde han attacker med texten är så stor att den blir oklar. kryssningsrobotar mot Afghanistan Den amerikanska makten ses och Sudan för att komma åt alsom något självklart och den ska Qaida och bombanfall mot Irak bibehållas så att ingen rival i eftersom Saddam vägrade samvärldspolitiken ska kunna arbeta med vapeninspektö- utmana den. Samtidigt är Was- rerna. Clintonadministrationen hington angeläget att samarbeta predikade pre-emption men med andra makter i världen, praktiserade vedergällning. främst vänner inom NATO, i Doktrinen har därför kommit att Australien, Japan och Sydkorea. identifierats med BushadminiMen Ryssland och Kina betrak- strationen tas inte längre som motståndare utan Huvudskälet är kombinationen av som viktiga samarbetspartners. Tillsam- publiceringen av den nya säkerhetspolimans ska dessa makter oskadliggöra terroris- FOTO: Lars Firnmerstad tiska doktrinen i september 2002, FN inspekter, stater som skyddar terrorister och massförstörelse- tionerna av Irak och kriget i mars 2003. I debatten har vapen i sina länder. I en osäker värld där avskräckning pre-emption fått en prominens som inte motsvarar dess inte alltid fungerar måste man ibland använda sig av pre- roll i doktrinen. Avskräckning och containment finns emption samtidigt som man skyddar sig genom olika kvar och pre-emption ska komplettera dessa strategier försvarssystem, inte minst robotförsvar. bara i begränsade bestämda fall, nämligen när det gäller Trots att strategin är ovanligt väl genomtänkt inne- terrorister med global räckvidd och under vissa omstänhåller den oundvikliga motsättningar. Det är svårt att digheter skurkstater med massförstörelsevapen. Skälet uppmuntra fria och öppna samhällen samtidigt som man till att begreppet lanseras är att man inte anser att alla terska samarbeta med odemokratiska och slutna Ryssland, rorister kan avskräckas, att det finns situationer när kataKina, Pakistan, Uzbekistan, Egypten och Saudarabien. I strofal attack hotar och att den potentiella skadan kan alla lägen räcker inte koalitioner av de villiga när allian- vara så stor att man inte kan förlita sig enbart på ser är bättre. Doktrinen undviker till skillnad från Clin- avskräckning. Bushadministrationen anser också att folkton statsbyggande, "social work" med Michael Mandel- rätten som tillåter pre-emption enbart mot en omedelbaums formulering. Ändå får man ägna sig åt statsbyg- bar fara för attack är för restriktiv och måste ändras. I gande i Afghanistan. Också i Iraks fall har flera men långt Irakkriget hänvisar både Förenta Staterna och Storbriifrån alla i Bushadministrationen en vision att skapa en tannien till alla FN resolutioner inklusive nummer 1441, demokrati efter kriget. Men att leta i doktrinen efter alla som Irak trotsat, snarare än pre-emption eller prevention tankar och ideer som olika representanter för Bushad- som ett casus belli. ministrationen står för, går inte. Den publicerade strategin är ingen kokbok. Mest intresse har visats doktrinens tankar om pre-emption. Tanken att använda preemptiv styrka för att förhindra kärnvapenspridning fanns redan i 1992 års Defense SEXDAGARSKRIGET PREEMPTIVT Preemptiva insatser har varit få under 1900-talet. Den brittiska flottans attack mot den franska medelhavsflottan i juli 1940 var en sådan operation, också om den Vl ):>: A m ;o I m -i Vl "'o '....... -i ....... A lSvensk Tidskrift lzoo3, nr 61 IJ ::.::: >--< r- >-< ...J o 0... (/) fw I 0:: w ::.::: :c:( (/) föregicks av ett dygns förhandlingar. Avsikten, som lyckades, var att förhindra Tyskland och Italien att ta över de franska fartygen. Ur japansk synpunkt var Pearl Harbor i december 1941 ett preventivt anfall. Den amerikanska Stilla Havsflottan kunde rikta ett dödligt hot mot Japan. Också om attacken delvis lyckades- de amerikanska hangarfartygen var till havs och berördes intevar operationen i det långa loppet naturligtvis ett strategiskt misslyckande. Israel som är militärt sårbart har använt sig av pre-eruption två gånger. Det klassiska exemplet är sexdagarskriget 1967 då man slog till först mot sina arabiska grannar. Det andra exemplet är flygangreppet mot Iraks kärnreaktor 1981 för att hejda utvecklingen av irakiska kärnvapen. I fråga om skurkstater med massförstörelsevapen är Amerika bara intresserat av Irak, Iran och Nordkorea. och vänner. Skälen till våra aktioner kommer att vara uppenbara, styrkan begränsad och orsaken berättigad" säger doktrinen. strategin befäster grunddrag i den nya amerikanska säkerhetspolitiken som den beskrivs av professorn vid Georgetown University, G. John Ikenberry. Under de femtiofem åren efter andra världskrigets slut vilade säkerhetspolitiken på två historiska överenskommelser menar han. Förenta Staterna skyddade Västeuropa och Ostasien och gav dem tillgång till Amerikas marknader, teknologi och varor mot att de var pålitliga partners som gav Amerika sitt diplomatiska, ekonomiska och underhållsstöd. I den andra, liberala, överenskommelsen gjorde sig Amerika tillgängligt för konsultationer, gemensamma beslut och samtidigt kunde västvärlden leva fritt inom Men Iran, som inte nämns i doktrinen, är mångdubbelt större och starkare än Irak, har en befolkning som i stor utsträckning stöder regeringen och har åtskilliga vänner runt världen, på senaste år EU och Japan. Nordkorea har förmodligen redan kärnvapen och dessutom tiomiljonstaden Seoul som gisslan för sina konventionella styrkor. År 1994 "Den amerikanska makten det amerikanska världsomfattande maktsystemet. ses som något självklart och den ska bibehållas så att UNIPOLÄRVÄRLD Politik har nu förändrats. Amerika försöker behålla en unipolär värld utan någon rival. I denna värld utgör terrorister med massförstö- relsevapen det största hotet som inte kan avskräckas och som inte lämnar någon marginal för felbedömningar. ingen rival i världspolitiken ska kunna utmana den." var hotet mot Seoul avgörande när Washington valde att inte anfalla kärnvapenreaktorn i norr. Som stat är således Irak det mest tänkbara målet för preeruptivt eller preventivt krig. Pre-eruptionsstrategin har dessutom flera praktiska problem. Man vet kanske inte var massförstörelsevapnen finns och terroristerna kan försvinna från platsen som i Afganistan. Fienden kan slå till först om han tror ett anfall är nära och i detta fall av "use them or loose them" för massförstörelsevapen kan man framkalla just den situation man vill förhindra. Preeruptivt krig kan leda till antagonism i stora delar av världen, som Irakkriget visar. Irak angreps just precis för att undvika den situation som har uppstått med Nordkorea. Eftersom man inte avväpnade Nordkorea i tid har landet nu kärnvapen och måste behandlas mycket försiktigare än Irak. Problemet med detta är att andra potentiella skurkstater drar slutsatsen att det gäller att så fort som möjligt skaffa kärnvapen för att då ha en avskräckningsstyrka mot Amerika. Ett preeruptivt krig kan således accelerera den process man vill förhindra. En annan, fara är att andra stater anammar den amerikanska doktrinen och använder den; exempelvis Ryssland mot Georgien eller Indien mot Pakistan. Men Amerika avser inte att tillämpa preeruption urskillningslöst mot stater man ogillar. "Avsikten med våra aktioner kommer alltid vara att eliminera ett specifikt hot mot Förenta Staterna eller våra allierade Försvar och anfall inklusive förebyggande slag blir därför nödvändiga. Missilförsvaret som nu byggs ut i stor skala är en viktig del av denna strategi. Eftersom innehavet av massförstörelsevapen hos farliga nationer är oacceptabelt förbehåller sig Amerika i vissa situationer rätten att bryta mot internationella regler (staters suveränitet till exempel) för att komma åt sådana faror. skepsisen mot regler gäller också många rustningsavtal som på 1970-talet reglerade förhållandet mellan USA och Sovjetunionen som jämnstarka motståndare. Eftersom Amerika nu är så vida överlägset Ryssland vägrar man kodifiera gamla överspelade maktförhållanden och har sagt upp ABM avtalet som förhindrade ett amerikanskt missilförsvar. I en dynamisk värld har strategisk stabilitet inget självändamål. På alla områden, militärt, ekonomiskt, politiskt, kulturellt dominerar det amerikanska imperiet nu världen mer än det brittiska någonsin gjorde på 1800-talet. Henry Luce som i mitten av 1900-talet proklamerade the American Century fick rätt både i fråga om det århundradet och om det innevarande. Det är viktigt att förstå att de nya säkerhetspolitiska doktrinerna inte är huggskott upprunna i överhettade neokonservativa hjärnor utan kommer att dominera världspolitiken så långt vi över huvud taget kan se in i framtiden. Ingemar Dörfer (ingemar.dorfer@foi.se) är fil dr och torsk· ningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. IIISvensk Tidskrift l2003, nr 61