Folkdomstolar
och sexualmoral
l av Klas Östman
J
AG KA INTE UTTALA MIG Om huruvida domen i
målet om den påstådda gruppvåldtäkten i Tumba
var riktig eller inte, eftersom jag inte har läst den, än
mindre följt förhandlingarna. Men den offentliga
debatten om rättegången ger i sig anledning till
några reflektioner. För det första: om nu namninsamlingar bland Aftonbladets läsare är bättre än förhandlingar i hovrätten, varför inte löpa linan ut? I stället för
att förnya Robinson, kan väl SvT börja med direktsändningar från våldtäktsrättegångar och låta tittarna rösta
fram utslaget via SMS? På det viset får man ju ett
system med folkdomstolar samtidigt som förnedrings-tv når alldeles nya höjdpunkter.
F
öR DET ANDRA framkom det i TV4:s debattprogram Hetluft att man tydligen i lagens mening
kan anses vara i ett hjälplöst tillstånd, trots att man
inte alls förefaller vara det. Den som har samlag med
en sådan omärkligt hjälplös person gör sig skyldig
till ett brott, om det kan anses att den åtalade borde
ha märkt hjälplösheten trots att den var omärklig. I
samma debatt framgick att vi har en professor i straffrätt
-Madeleine Leijonhufvud heter hon- som resonerar så
här: om en kvinna har druckit mycket kan det med fog
misstänkas att hon är hjälplös, fast inget annat tyder på
det. En domstol bör också kunna utgå ifrån att ingen
kvinna skulle ha sex samtidigt med flera män som hon
har träffat samma kväll, om hon inte vore hjälplös.
Vidare: om en man har druckit, betyder det inte att
han är hjälplös, utan att han förmodligen inte skulle ha
brytt sig ifall en kvinna inte ville ha samlag, om hon
skulle ha gjort klart att hon inte ville det. Om det är flera
män inblandade och de dessutom är unga, ger det ytterligare anledning att anta att de inte skulle ha brytt sig,
även om de hade insett att kvinnan var hjälplös fast hon
inte verkade vara det. Notera att det här inte handlar om
vad som faktiskt har inträffat, utan om vad domstolen
skall anta skulle kunna ha inträffat- det rör sig om termer som "eventuellt uppsåt" och "hypotetiskt prov". Till
yttermera visso skall det inte spela någon roll, menar
Leijonhufvud, om det står klart att männen faktiskt inte
förstod att kvinnan inte ville vara med; förutsatt att orsaken till att de inte förstått är att deras omdöme var nedIIISvensk Tidskrift 12003, nr 61
satt för att de hade druckit. Kort sagt, om det är flera
unga män och en kvinna som har gruppsex i berusat tillstånd, så finns det goda skäl att sätta männen i fängelse.
Bra att det blev klarlagt, tycker jag.
F
öR DET TREDJE visade diskussionerna om Tumbamålet att långt fler än Madeleine Leijonhufvud anser
det självklart att ingen kvinna vid sina sinnens fulla bruk
ger sig in i gruppsex med män hon just har träffat på
krogen. Däremot är det ingen som vågar påstå det
omvända, att alla män i den situationen bestämt skulle
avvisa möjligheten till sex med flera kvinnor samtidigt.
Jag vet inte riktigt vad det säger om det moraliska och
sexualpolitiska tillståndet i nationen, så här i parklubbarnas och queerteorins tidevarv, men intressant är det.
Dock är det inte bara i sexualbrottsmål som förvånande
många anser sig besitta expertkunskaper. Detsamma gäller
situationen i Irak, där domedagsprofetiska uttalanden nu är
standard. En cyniker skulle kanske hävda att mycket av det
är önsketänkande. Det finns åtskilliga vänsterskribenter
som visserligen inte, som ungkommunisterna, direkt stö-
der terrordåden, men som så hett åstundar ett amerikanskt
tillbakadragande under förödmjukande former att omdö-
met förmörkas. Men vid närmare eftertanke vore det nog
förmätet att tvivla på alla de skribenter som gör säkra förutsägelser om att de amerikansk-brittiska insatserna i Irak
är dömda att misslyckas. De måste helt enkelt veta mer och
bättre än vi andra. Tänk bara på samma skribenters absolut träffsäkra prognoser för själva krigets förlopp!
M
A FÅR ALLTsÅ förmoda att högern i allmänhet
och USA-vänner i synnerhet lider av ett besvä-
rande kunskapsunderläge när det gäller internationell
säkerhetspolitik. För att försöka åtgärda det ägnar redaktionen detta nummer av Svensk Tidskrift bland annat åt
hur Ingemar Dörfer ser på USA:s egentligen inte så nya
säkerhetsdoktrin och åt Thomas Allvins analys av försöken att åstadkomma en gemensam europeisk utrikesoch säkerhetspolitik. Vidare har Per Dahl och Per Heister reflekterat över hur staten skall styras, medan Elise
Claeson upptäckt att kvinnorna redan tagit makten över
den. Själv undrar jag varför inte regeringsbeslut också
skulle kunna ersättas av omröstningar via SMS?