a::
UJ
::.::
u
:Q
co
på detta så har "konflikt" tidvis varit
lika aktuellt som "konsensus", även i
det avlägsna riket i norr.
Tveklöst så är centraliseringen av
den politiska makten ett viktigt ledmotiv i Sveriges historia.
Vill man hoppa över blindskären
går det förstås att hävda att allt som
hänt sedan Dackefejden är Gustav
Vasas fel: de höga skatterna, den
offentliga sektorns ställning och de
socialdemokratiska valframgångarna. Då missar man emellertid en rad
omständigheter som är värda att
fundera över. Efter Gustav Vasas tid
går den stora konfliktlinjen i svensk
politik mellan bönderna och adeln,
inte mellan bönderna och staten. Det
är till kungen, företrädaren för det
offentliga, som bönderna vänder sig
för att få stöd mot de lokala herremännen. Decentralisering har inte
alltid varit ett eftertraktat alternativ
för bondeståndet- varför?
Likaså kan man fråga sig varför
den svenska adeln så helhjärtat slöt
upp bakom den växande staten.
Konflikter förekommer visserligen,
men ståndets ledande företrädare
pläderade redan under 1500-talet för
att aristokratins viktigaste roll borde
vara att tjäna kungen som ämbetsmän. Under stormaktstiden bytte
den svenska eliten definitivt bort sin
lokala makt i utbyte mot inflytande
och position inom statsapparaten.
Inte heller adelsmännen ville satsa
på det autonoma lokalsamhället.
Tiden borde vara mogen för att
betrakta den svenska statsbildningsprocessen mindre som en kamp mellan gott och ont, utan mer som ständiga konfrontationer mellan disparata intressen. Vilka tjänade egentligen
på centraliseringen? Med all säkerhet
varierar svaret beroende på vilken tid
och plats man väljer. Att gränsbygdernas småbrukare var förlorare till en
början kan vi alla vara överens om.
Sedan blir det kvistigare- var det verk- !igen så att de bönder som lierade sig
med kungamakten inte begrep sitt eget
bästa? Motsättningar måste ha funnits
på flera håll. Det kanske är dags att
göra sig av med föreställningen om det
gamla lokalsamhället som en harmonisk gemenskap: vad som gynnade
den ene behöver inte nödvändigtvis
också ha gynnat den andre.
Den svenska statens karaktär skall
NATURVETENSKAPENS HISTORIA
De gamla grel<erna
hade fel om det mesta
Av Peter Stein
Den som under skoltiden försummade Copernicus och
Newtons prestationer kan reparera sina brister med John
Gribbins storverk om naturvetenskapens utveckling.
R 1500 ANSES av många
historiker utgöra vattendelaren mellan medeltiden och den nya tiden.
enna nya epoks två första sekel innehöll mycket av historisk
vikt och omfattade så vitt skilda företeelser som prisrevolutionen, reformationen, renässansen, upptäcktsfärder,
koloniseringen av Nya världen, utvecklingen av världshandeln, upplysningstiden och nationalstatens övertagande
av rollen som den viktigaste politiska
organisationsformen i Europa.
~~ lSvensk Tidskrift j2oo3, nr 1 l
heller inte betraktas som för evigt
given. Om centralstyrning var ett markerat drag under Gustav Vasas tid så
finns det andra perioder då de styrande istället har uppmuntrat kommersiella initiativ, decentralisering och till
och med "civila" organisationsformer.
Den som vill dra en linje från Gustav
Vasa till Göran Persson har ytterligare
fyra seklers utveckling att ta hänsyn till.
Debatten om den svenska modellens historiska rötter visar det nödvändiga i att ta ett helhetsgrepp på
den historiska samhällsutvecklingen, med alla dess irrvägar och stickspår. Samtidigt behövs det som alltid
mer kunskap om det konkreta händelseförloppet. Historikerna har här
fortfarande en roll att spela - även
om det inte är på förhand givet att
deras resultat kommer att glädja
makthavarna, varken de i Rosenbad
eller näringslivet.
Mats Hallenberg (mats.hallenberg@historia.su.se) disputerade 2001 med
avhandlingen Kungen, fogdarna och riket.
Lokalförvaltning och statsbyggande under
tidig Vasatid. Han studerar nu privatisering·
ar av statlig verksamhet under 1600-talet.
Av dessa fenomen betraktas ofta
renässansen (cirka 1453-1600) som
markör av när den "västerländska
civilisationen" anförd av Kontinentaleuropa bryter med medeltidens
religiösa dogmer och gradvis tar
ifrån den Islamiska civilisationen
den ledarställning i världen som väst
behållit sedan dess. Numera vet vi
att en sådan tolkning inte alltid korrekt återspeglar verkligheten. Exempelvis var inte den långa historiska
fas som medeltiden utgjorde en alltigenom mörk period av vidskepelse,
digerdöd och stagnation.
Men allt detta är andra historier.
RENÄSSANSEN
Renässansen var ingen liberal frihetsrevolution. Det som kännetecknar tiden var ett genombrott för
 uppfattningen att självständigt tänkande individer var till fördel för
samhällsutvecklingen. Några politiska härskareliter begrep att deras
riken drog politisk nytta av vad
begåvningar inom till exempel medicin, ekonomi och matematik funderade ut. Det fordrade att individer
fick rätt att tänka och verka fritt.
" Mycken vetenskaplig
Om allt detta och mer därtill
handlar John Gribbins historiska
storverk Science: A History
1543-2001. Gribbin, som är astronom och verksam vid University of
Sussex, har skrivit ett tjugotal
vetenskapliga böcker.
Jag är nog inte den ende samhällsvetare som tyckte att skolans
naturvetenskapliga lektioner var
en pina. Genom åren har skoltidens försyndelser gjort mig plågnydaning innebar upptäckten samt medveten om vilket hanatt grekerna tänkt fel om
det mesta."
Föreställningen att individuell
autonomi hade ett värde fick gehör
lite här och lite där. Fortfarande
dominerade religionen men tack
vare att religiösa föreställningsramar
blev alltmer ifrågasatta under senmedeltiden uppstod jordmån för
individer som vågade ta sig an etablerade uppfattningar om människa och universum. Renässansen
markerade den moderna vetenskapliga revolutionen. Antikens grekiska
tänkare återuppväcktes.. Mycken
vetenskaplig nydaning innebar upptäckten att grekerna tänkt fel om det
mesta.
Områden där individer fick viss
frihet existerade sida vid sida med
samhällen där religion, magi och
annat fortsatte att härska.
Det började med Copernicus
spekulationer om att jorden rör sig
runt solen. Fortsatte med Galilei och
Deseartes som dels gjorde stora
vetenskapliga upptäckter, dels
grundlade den moderna vetenskapsfilosofin att vetenskapliga lagar
var något man experimenterade sig
fram till via hypotesprövning och
empiri. Sedan följde Newton som
revolutionerade fysik och matematik, Linne inom botanik, genetikern
Mendel, Einstein, modern kvantfysik och dagens DNA-baserade upptäckter. För att nämna några.
dikapp det är att inte förstå
naturvetenskap och hur dess
samtida utveckling revolutionerar våra kunskaper om människa och hennes omgivning. Äntligen den bok som har historiska
perspektiv och förmedlar såväl bredd
som djup!
Gribbins ambition är inte att
vara populärvetenskaplig, men han
lyckas ändå. Formler lyser med sin
frånvaro utan att framställningen
fördenskull är busenkel. Lekmannens intuition prövas hela tiden och
mer än en gång tvingas läsaren plöja
kapitel på nytt.
SCHEELE OCH ARRHENIUS
Upplägget är gammaldags biografiskt vilket gör att man får
med sig historia och annat
intressant på köpet. Hur många
vet att Darwins farfar översatte
Linne till engelska eller att Newton var arian och en mästermyglare
bland dåtidens bidragsgivare? En historiskt vinklad skildring förmedlar
också väl hur mycket varje vetenskapligt framsteg varit påverka av
slumpfaktorer och företrädares
ansträngningar. Även i Gribbins lätt
egalitära beskrivning lyser somliga
stjärnor skarpare: Utöver nyss uppräknade kan nämnas kemisten Boyle,
Newtons rival Robert Hooke, Charles Darwin, Marie Curie (första kvinnan som doktorerade på ett europeiskt universitet), Röntgen, Max
Planck, Heisenberg, Niels Bohr och
DNA-forskarna Watson och Crick.
Bland svenskar som porträtteras
finns förutom givne Linne, Berzelius, Scheele och Svante Arrhenius.
Alla svenska namn och orter rätt stavade.
Gribbins bok innehåller många
illustrationer till hur vetenskap frodas i toleranta miljöer. Den venetianska republiken är ett fascinerande
exempel. Från mitten av 1400-talet
och två hundra år framåt hyste universitet i Padua storheter som
Copernicus, anatomins grundare
Vesalius och Galilei. I en tid när
information inte flödade lika smidigt var överföring av kunskap mellan individer och generationer beroende av personlig kontakt. Universitet blev för att använda ett modeord dåtidens kluster. Ett annat exempel är den massiva dominansen för
de brittiska öarna från 16- till1900-
talet. Med Albert Einstein får det
judiska bidraget till västerlandets
vetenskapsutveckling sitt stora
genombrott. Han skulle följas av
många fler, en utveckling som sammanföll med att USA under senare
delen av 1900-talet även på detta
område blir världens stormakt.
" Hur många vet att
Darwins farfar översatte
Linne till engelska?"
Genom att läsa Gribbin har jag
lärt mig mycket. När det förr eller
senare dyker upp en massa som jag
inte begriper finns uppslagsverket att
plocka fram ur hyllan. Gribbins bok
blev min perfekta julläsning och den
rekommenderas varmt. Fast det finns
ingen anledning att vänta till nästa jul.
Peter Stein (pst_brs@algonet.se) är
civilekonom och egen företagare.
BOKFAKTA
Författare: Science: AHistory 1543-2001
Titel: John Gribbin
Förlag: Penguin Books, London 2002
OJ
O:
n
;::>=:::
m
;;o
lSvensk Tidskrift l2oo3, nr 1 lm