PETER J OLSSON OM
medias Bushfilter
H
ört talas om Zell Miller? Förmodligen inte. Inte i svenska media i
alla fall. Möjligen skrevs det något om honom när han var delstaten
Georgias guvernör under OS i Atlanta.
Men i höst har få fått veta något om numera senatorn
från Georgia, trots att han faktiskt spelar en viss roll
i den amerikanska inrikespolitiken just nu.
Miller är sydstatsdemokrat, konservativ demokrat
kallar han sig. Men han är ingen gammaldags halvrasistisk sydstatspolitiker, tvärtom.
Han var guvernör under det 90-tal när Georgia
etablerades som ett av flera tillväxtcentra i USA. Med
en politik som förenade skattesänkning med lotterifinansierade utbildningssatsningar blev han ytterligt populär. Han stödde Bill Clintons vilja att
föra demokraterna åt höger och åter bli ett
parti för den breda majoriteten.
ZELL MILLER HÖLL ett av tre inledningsanföranden på partikongressen
när Clinton nominerades till president
och han skäms inte för det.
Vad han däremot inte gillar är att
demokraterna nu gått åt vänster och
att ingen av de åtta förhoppningsfulla
som vill bli demokraternas presidentkandidat befinner sig ens i mittfåran av amerikansk politik.
Denna syn har han i höst fört fram i boken:
"A National Party No More: The Conscience
of a Conservative Democrat". Demokraterna är inte
längre ett parti för "hela folket", utan för östkustens
liberala (socialdemokratiska) elit.
Och han förklarar att han som demokrat inte tvekar att nästa år rösta på George W Bush.
Om Miller ställer sig i spetsen för "Demokrater
för Bush" kan det förstås hjälpa återvalet, liksom hans
avfall understryker demokraternas problem i USA
utanför östkusten. Att republikanen Schwarzenegger
blev guvernör i vanligen pålitligt liberala Kalifornien
har väl inte undgått någon, att republikanerna den
senaste månaden vunnit två sydstater- Kentucky och
Mississippi från demokraterna - har nog fler missat.
Kentucky styrs nu av en republikansk guvernör för
första gången på trettitvå år.
Hur betydelsefulla sydstaterna blivit framgår av
lit J Svensk Tidskrift l2oo3, nr 6J
att den senaste gången en icke-sydstatsdemokrat vann
ett presidentval var Kennedys knappa seger 1960.
Förra gången hjälpte det inte ens att Al Gore kom från
södern.
Andra nyheter som lyser med sin frånvaro i svenska nyhetsmedier är att fler amerikaner betecknar sig
som republikaner än tidigare, och något färre som
demokrater.
D
ET INTRESSANTA för OSS är egentligen inte att
George W stärkt sina positioner inför nästa val,
han kan ju mycket väl förlora i alla fall. Utan att det i
svenska media tycks finnas ett filter som tar bort nyheter som är positiva för presidenten och släpper igenom dem som är negativa.
Döda amerikaner i Irak. Att förtroendet för presidenten sjunkit från rekordsiffrorna efter 11 september. Att en eller flera av de demokratiska presidentkandidaterna angripit Bush. Att någon i Bushadministrationen gjort bort sig.
Jag tror inte filtret är medvetet eller konspiratoriskt, det är bara så att nyhetsvärderingen av någon
anledning alltid gör sjunkande Bush-siffror eller kritik mot presidenten intressanta, men nästan aldrig
det som talar till hans fördel.
Att den amerikanska ekonomin går för högtryck
kommer väl fram någorlunda. Tillväxtsiffror på över
sju procent i världens rikaste land är näst intill science fiction, och återges också. men sällan utan en
bisats om budgetunderskott och negativ handelsbalans.
D
ET MÅ VARA ATT DENNA svenska bild bara är en
spegelbild av den amerikanska mediaelitens -
där åtta av tio röstade på Gore och en till på Ralph
Nader, men den gör i alla fall oss inte särskilt mer
kunniga om världens främsta demokrati.
Tack och lov för Internet, och att TV8 sänder Fox
nyheter om morgnarna.
Peter JOlsson (peter.j.olsson@kvp.se) är politiska redaktör för Kvällsposten.