tvåsiffrig, arbetslöshet hög och marginalskatterna rent Feldtskt perversa. Sedan 1960-talet hade det varit en självklarhet att staten skulle växa på civilsamhällets bekostnad i alla demokratier, och att kommunismen skulle tränga tillbaka demokratin över hela linjen. Allt fler hade kommit att betrakta Bresjnevdoktrinen och den växande statsmakten som naturlagar. Men Reagan sade nej, och inte bara nej. I motsats till tidigare generationers konservativa ledare hade han en god aning inte bara om vad han var emot utan också vad han var för. Alltför mänga konservativa är stora hatare. Ibland underbart drä- pande i sina giftigheter mot tidens sjuka men till sist ändå sterila. Reagan däremot var kalifornier, ljus och solig, full av tro på individens chanser och det godas möjligheter. Hans mäl låg inte bakåt, utan framåt. Och på färden mot det goda ville han ta människor med sig. Med en säker formulering skriver Noonan: "Han var nostalgisk över hur längt han hade kommit, inte över var han hade startat. Han trodde att de flesta amerikaner var sådana." Reagan ställde sin attraktiva personlighet i tjänst hos den attraktiva iden om kraften i människors frihet och frivilliga samarbete. Han var övertygad om att kommunismen var antimänsklig och därmed ond, och att det var en plikt GlOBALISERING Reportage från en värld i förändring Av Karl Isaksson Det främsta hotet mot frihandel och globalisering kommer inte från de populister som vädjar till isolationistisk provinsialism och slåss för protektionism. Farligare är de politiker som säger sig vara pragmatiska frihandelsvänner men som arbetar för "rättvis handel" N ÄR TV Å journalister frän the Economist skriver en bok som utlovar en hyllning till fenomenet Globalisering är det klart att förväntningarna blir hö- ga. Och visst känner man igen både språket och ideerna frän tidningen. Global är en lättläst bok, fylld av anekdoter och personliga upplevelser, kryddad med slagord som försvarar den pågående utvecklingen. Att analysen ibland är något ytlig och argumentationen lite osammanhängande får ses som olycksfall i arbetet. Författarna vill slå häl på de myter som grumlar debatten. Att globaliseringen har inneburit att marknaden gjort politiken betydelselös stämmer till exempel inte. Tyvärr skulle man kunna tillägga. Offentliga utgifter har aldrig utgjort så stor del av BNP i västerländska länder som nu. Politiker använder konkurrenspolitik för att att bekämpa den. Han bad Gorbatjov att riva Muren. De världsvana flinade. Han vägrade att under Reykjavikmötets sista skälvande minuter ge upp SDI i utbyte mot nedrustning i Europa. De världsvana förfasade sig. Men sen hände något nytt och intressant. Sovjetunionen gick i väggen. Muren föll. Fantasin hade visat sig starkare än både väldet och cynismen. P JAnders Linder (pjanders.linder @svensktnaringsliv.se) är chef för staben Kommunikation i Svenskt Näringsliv. BOKFAKTA Författare: Peggy Noonan Titel: When Character Was King Förlag: Viking, 200 l motarbeta framgängsrika företag. EU: s jordbrukspolitik är själva motsatsen till globalisering och frihandel. Inte heller är globaliseringen ett predestinerat oåterkalleligt fenomen. Det är inte första gängen vi har globalisering i världen. Förra gängen, i början av förra seklet, hävdades det att krig var omöjligt eftersom handel och förbindelser länder emellan var så utvecklade. Det var fel då och det är antagligen fel idag. Författarna använder John Maynard Keynes ideutveckling för att beskriva den förra globaliseringseran världen upplevde. I början av 1900-talet var antagligen globaliseringen mer utvecklad än idag eftersom det då fanns färre hinder för fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och framförallt av människor. Keynes var vid den tiden en radikal frihandelsförespräkare. I samband med första världskriget och dess stängda gränser ändrade sig Keynes till att anse att protektionism nog var svaret på alla frågor. När andra världskriget var över hindrades globaliseringen lSvensk Tidskrift l2oo2, nr 1 lll!J av två murar; järnridån i öst och statlig interventionism i "det fria väst". Keynes kan dock bara lastas för den ena. Även om vi har fler hinder mot rörlighet idag är globaliseringen mer påtaglig för den breda massan på grund av den kraftfulla teknikutvecklingen. Ett av de bästa exemplen i boken på intelligent teknikanvändande är berättelsen om bönder i Bangladesh som använder mobiltelefon för att ta reda på världsmarknadspriserna för sina produkter och därigenom minskar risken för att bli blåsta på sina lokala marknadsplatser. Att globaliseringen inte är oåterkallelig och därför hotad är bokens huvudpoäng. All politik är lokal, människor bryr sig mer om vad som händer hemma än vad som händer i världen. I Adam Smiths exempel om mannen med ett skadat fingret och nyheten om jordbävning i Kina med tusentals döda är det naturligt att det egna fingret hamnar i mannens centrum. Det faktum att många människor inte känner sig delaktiga i globaliseringen utnyttjas av populistiska politiker. Deras populism tangerar gärna fascism och socialism, ideologier som baseras på interventionism, isolationism och protektionism. Författarna menar dock att det inte är dessa politiker som utgör det största hotet mot frihet och globalisering utan istället de pragmatiska politiker som menar sig vara för frihandel samtidigt som de tycker att "rättvis handel" är toppen. Bill Clinton har gjort mer skada för glohaliseringen än de flesta. Leif Pagrotsky och Pascal Lamy har jag tidigare skrivit om som exempel på denna sorts politiker. Denna klockrena analys grumlas tyvärr då författarna själva plötsligt börjar sväva på målet och utrycker tveksamhet inför bland annat expanderande hollywoodism och entreprenörer i utbildningssektorn. Man talar även om globaliseringens "offer" i fattiga länder såväl som vid bilfabrikerna i Detroit. På annat ställe i boken hävdar man dock , NÄRINGSLIV Industrihistoria för utlänningar Av Elisabeth Braw Inte för att svenskt näringsliv är så svenskt men det är nyttigt att studera sig själv utifrån. D E STORSÄLJANDE Absolut Vodka-flaskorna pryds av ett tillägg: Product of Sweden. Det hemlighetsfulla landet i norr har nämligen också sitt marknadsvärde. Absolut Vodka och konungariket Sverige har båda funnit en nisch på den internationella marknaden. Men vad utgör svenE!J lSvensk Tidskrift l2oo2,nr 1 l skt affärsliv? Den amerikanske journalisten, tillika svenskättlingen Jerry Hagstrom, presenterar en översiktskurs i ämnet i To Be, Not To Be Seen. The Mystery of Swedish Business. En mer passande undertitel hade varit: The History of Swedish Business. Visserligen inleder Hagstrom sin studie med träffande obatt dessa individer skulle drabbas hårdare om stängda gränser och protektionism skulle vara rådande. En något förvirrande argumentation. Kanske har de två författarna skrivit vartannat kapitel. Trots stundtals bristande argumentation är de 400 sidorna fyllda av bra exempel och poänger. Mickelthwait och Wooldridge är till exempel tydliga på att globalisering inte främst handlar om ekonomisk effektivitet utan något så enkelt som frihet. Globalisering innebär att rätten att konsumera, att resa, att arbeta etc. stärks. Att vara emot är att vara emot rätten att förverkliga sig själv och sin talang. Karl Isaksson (karl.isaksson@ moderat.se) är kanslichef för moderaterna i Europaparlamentet BOKFAKTA Titel: Global: Reportage från en värld i förändring Författare: John Mickelthwait och Adrian Wooldridge Förlag: Timbro, 2001 servationer av svenskarnas förhållande till kapital och kapitalister. Han citerar så en svensk diplomat som förklarar det faktum att krö- sus i form av familjen Wallenberg tillåts existera av de jämlikhetsbesatta svenskarna med att de är så långt borta och att de skapar jobb. Värre vore det om grannen blev lite rikare än man själv. To Be, Not To Be Seen är dock inte någon studie i vad en svensk affärsman, ett svenskt företag eller svensk industri är. Den är snarast det svenska företagandets historia från istiden (!) till nutiden, ackompanjerad av politik, kultur och lite societetsskvaller. Och historien är lärorik. To Be, Not To Be Seen - vilken tillfredsställelse det är att inte vara