FN måste konstrueras om från grunden l av Gunnar Larsson Kofi Annan må ha fått fredspriset, men Förenta Nationerna är en organisation som lider av grundläggande systemfeL En tuvaluans röst är värd lO 000 gånger så mycket som en japans. säkerhetsrådet domineras av förra seklets stormakter. Och finansieringen är snedfördelad. I STILLA HAVET FINNS EN samling korallöar, nio till antalet, som utgör landet Tuvalu. Särskilt mänga är inte tuvaluanerna, men dessa öbor är i Förenta Nationernas generalförsamling lika inflytelserika som invånarna i Amerikas Förenta Stater. lO 991 tuvaluaner är tillräckligt mänga för att kontrollera l av 189 röster i generalförsamlingen. När denna med jämna mellanrum fördömer Israel och när FN-konferenser uttalar att ättlingar till amerikanska slavar, men inte avkomman till slavar i Mellanöstern eller Afrika, bör tilldelas skadestånd, då kan Tuvalu rösta med samma styrka som USA, eller för den delen Sverige. Möjligen använder Tuvalu sin röst med mer förständ än några av de diktaturer som gjort generalförsamlingen till sin arena, men de fåtaliga öbornas inflytande i FN kan tjäna som illustration till hur illa ställt det är med maktbalansen i världspolitikens finrum. Nyligen meddelades att FN och dess generalsekreterare Kofi Annan i är tilldelas Nobels fredspris. Den norska priskommittens beslut brukar visserligen vara mer politiskt tillrättalagda än kloka, men denna gäng har norrmännen överträffat sig själva. Annan är en person med utmärkta kvaliteter, men hans uppdrag framstår som hopplöst. Den organisation Kofi Annan administrerar kan kanske sägas fylla en funktion som en internationell motsvarighet till svenska Sida, men dess grundläggande uppgifter är allvarligt försummade. FN har egentligen aldrig förmätt att leva upp till mänsklighetens förväntningar, därtill är organisationens konstruktion allt annat än väl lämpad. Att det inte är en demokratisk organisation är bara en del av problemet. RÖSTRÄTT HETER INTE PENGAR Till Förenta Nationernas reguljära budget, ett ständigt föremäl för debatt, beräknas Japan i är bidra med 203 019 591 dollar. Tuvalu bidrar med lO 343 dollar. En dryg femtedel av en miljard dollar ger Japan en röst i generalförsamlingen, ett belopp motsvarande priset (i Sverige) för en Toyota Yaris ger även Tuvalu en röst i samma församling. Kina är en större bidragsgivare än Tuvalu, men betalar med 15938316 dollar mindre än en tiondel av vad Japan betalar för sin röst i generalförsamlingen och Kina får på köpet en permanent plats i säkerhetsrådet. Kina har i och för sig 1273 111290 invånare (beräknat antal2001), men 126 771662 japaner har inte större formellt inflytande i FN än 10991 tuvaluaner. Mer relevanta jämförelser är kanske att Storbritannien häller en plats med vetorätt i säkerhetsrådet för 28 procent av Japans bidrag till FN och med ett invånarantal som uppgår till47 procent av Japans. Fler människor bor inte i Frankrike och Frankrikes bidrag till FN motsvarar 33 procent av Japans, men det är tillräckligt för att även Frankrike ska sitta på en permanent plats i säkerhetsrådet. Där äterfinns även Ryssland, som övertagit Sovjetunionens plats. Ryssland är en relativt folkrik nation, men landets bidrag till FN imponerar föga. Den ryska federationens bidrag om 12.411.407 dollar är till och med mindre än Kinas och inte mycket större än Sveriges. KINA MEN INTE INDIEN 56 är efter andra världskrigets slut är makten i FN fortfarande koncentrerad till krigets segrare: USA, Ryssland <QJ: lSvensk Tidskrift l2001, nr s lf.m c: Q) -o l.... :ro > och Storbritannien, samt till två länder som med nöd lyckades överleva samma krig- Frankrike och Kina. Förlorarna, Japan och Tyskland, får finna sig i att leverera väl tilltagna bidrag, men utan att för den skull rankas högre eller tillmätas större formellt inflytande än små söderhavsöar. Japans och Tysklands anspråk på permanenta platser i säkerhetsrådet kan således inte sägas vara obefogade, men mer folkrika nationer har invändningar mot att de båda ekonomiska stormakterna aspirerar på platser där. Indien, med dryga miljarden invånare, vill gärna vara med, trots att landet inte hör till Förenta Nationernas mer generösa donatorer. Till den reguljära budgeten betalar Indien bara ungefär en tredjedel så mycket som Sverige. Den ursprungliga tanken bakom Förenta Nationernas organisation var nog såväl vacker som praktisk, men den framstår i dag som tämligen obsolet och direkt orättvis. En nation - en röst i generalförsamlingen är en tjusig princip, men det finns anledning att ifrågasätta vad som gör en tuvaluan så mycket mer betydelsefull än en japan. Samtidigt väcker säkerhetsrå- FN-insats i Makedonien stoppades av kineser som ville tvinga landet att bryta de diplomatiska relationer det upptagit med Taiwan. Drygt 22 miljoner taiwaneser saknar för övrigt allt inflytande i FN-skrapan i New York. Tuvaluanerna är tydligen mycket viktigare. Säkerhetsrådets existens är sannolikt en nödvändighet, även om dess sammansättning och vetomöjligheten hittills gjort det till en tämligen paralyserad, om än exklusiv, klubb. Alternativet, majoritetsbeslut i generalförsamlingen, är knappast bättre. säkerhetsrådets handlingsförlamning tjänar åtminstone ett syfte: att stoppa alla stolliga beslut som fattas i den större församlingen. Det vore förfärligt om generalförsamlingen gavs befogenhet att beordra militära operationer eller sanktioner. Med makten placerad i generalförsamlingen skulle västvärldens demokratier antingen tvingas att köpa röster, tuvaluanerna är nog i och för sig inte så dyra, eller se sig föranledda att helt lämna FN. Det senare skulle kanske inte innebära någon omedelbar katastrof, men visst ligger det ett värde i att ha ett formaliserat samarbete stater emellan och ett naturligt dets konstruktion anstöt. USA, Sovjetunionen, folkrika Kina och dåvarande kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien, framstod möjligen vid FN:s bildande som en naturlig ledarkonstellation, men så inte längre. Ryssland är en ekonomisk dvärg och de före detta kolonialmakterna har inte längre några kolonier av betydelse. Dessutom finns, vilket torde ha framgått, anledning att ifråga- "Säkerhetsrådet är en relik, forum för dialog i händelse av kris eller konflikt. som inte fungerar. GeneralDe slutsatser man kan dra av detta resonemang är att FN måste förändras. säkerhetsrådet är en relik, som inte fungerar. Generalförsamlingen en tummelplats för nationer som i alla andra sammanhang saknar betydelse. Folkmängd och ekonomisk styrka måste på något sätt tillmätas betydelse om FN församlingen en tummelplats för nationer som i alla andra sammanhang saknar betydelse." sätta fördelningen av de ekonomiska bördorna. Det är kanske inte rimligt att förvänta sig större bidrag från Tuvalu, men bör tuvaluanerna egentligen ha något nämnvärt inflytande över hur FN spenderar pengar andra betalar in? Till tuvaluanernas försvar ska dock sägas att de per capita betalar betydligt mer till FN än kineserna gör. VETORÄTTEN FRÄMSTA PROBLEMET FN-systemets bisarra konstruktion förklarar dess oförmåga att agera när det förväntas agera. Vetorätten utgör kanske det främsta problemet. I säkerhetsrådet kan Kina, Ryssland och Frankrike sätta agendor som sällan är till mänsklighetens fromma. Kina utnyttjar sin position bland annat för att hålla Taiwan utanför FN, Ryssland och Frankrike använder sin för att hålla drömmar om en världsledande roll vid liv. För något år sedan råkade ska kunna fungera effektivt. En rimlig modell skulle kunna bestå av en generalförsamling där medlemsstaternas röststyrka graderas efter deras folkmängd. Kina och Indien skulle få ett enormt inflytande i en sådan församling, men i de båda länderna bor också nära hälften av alla människor som befolkar denna planet. För att väga upp deras inflytande kan säkerhetsrådet komponeras av en kombination av de länder som bidrar med mest pengar till FN och de länder som i kraft av militär styrka -tyvärr- inte kan lämnas utanför. Det är ett misstag att se FN som en demokratisk sammanslutning. Få efterfrågar en världsregering, och därmed behöver inte FN-systemet byggas upp efter en demokratisk modell. Det väsentliga är att FN har möjlighet att på allvar bidra till fred och säkerhet i en orolig värld. Vid upprepade tillfällen har FN visat att dess organisation, med nuvarande utseende, inte orkar med detta. Makedonien, eller FYROM som Grekland lyckats få Gunnar Larsson (glarsson@europarl.eu.int) arbetar med en hel värld att kalla den lilla Balkanstaten, illa ut. En mediakontakter i Europaparlamentet EI!] ISvensk Tidskrift l2001, nr si