FÖRETAGSLEDARE
Brul<spatronerna
Wallenberg och Stenbecl<
Av Per Heister
J
AN STENBECK är en av det
svenska näringslivets mest
framgångsrika och intressanta entreprenörer. Han är samtidigt något av det svenska
näringslivets gossen Ruda. Eller
mannen som gör vad som faller
honom in.
årsåldern byggt upp en egen -
begränsad men ändå - förmögenhet.
Efter framgängsrika studier på Harvard klättrade han snabbt i karriä-
ren på Morgan Stanley i New York,
hoppade av och startade företag i
vad som senare utvecklades till telekomsektorn. När pappa Hugo Stenbeck dog var han 35 år, kom hem
och kunde använda hans betydande
förmögenhet att bygga vidare på.
BRUKSPATRON
Expressenjournalisten Per Andersson
kallar sin i höst utkomna biografi över
Jan Stenbeck för Ett reporJust Kreugerkraschen är en
mötespunkt mellan stenbecks och
Wallenbergarna. Kreugers omfattande affärsverksamhet påverkade ju
hela det svenska näringslivet och
bankerna. Alla affärsbanker gav stora
lån till Ivar Kreuger och skakades
svårt när han tog livet av sig i Paris.
Minst skakad blev nog Stockholms
Enskilda Bank, SEB, som ägdes och
dominerades av Marcus Wallenberg
Sr och hans båda söner Jacob och
Marcus. Enskilda Banken hade varit
mer restriktiv och noga med säkerheterna än de övriga och bara veckorna före självmordet nekade Marcus Wallenberg ett nytt lån.
Det kan man läsa om i den nästan samtidigt med biografin över Jan
Stenbeck utkomna Att förvalta sitt
pund, Ulf Olssons biografi över
Marcus Wallenberg. Olssons, professor i ekonomisk historia, bok är
betydligt mindre reportage och mer
traditionell biografi. Den är också
På bara ett par decennier har han
byggt upp ett imponerande imperium inom nya industrigrenar. Han
har varit tidigt ute och ofta djärv när
han satsat på mobiltelefoni, nya
media och tagit nya grepp när det
gäller gamla. Han har brutit ny mark
när han utmanat konventionell visdom och politiskt korrekta värderingar. Många har skakat huvudet
över hans framfart och vad som
förefallit vara chansningar.
tage om det virtuella bruket. Och visst är det patron
det handlar om. Det är
modernt och framtid men
ledningsfilosofin skiljer sig
inte från de gamla bruken
i Bergslagen. Det är ingen
tvekan om vem som
Han har varit tidigt ute och ofta
Och visst måste det ha varit riskabelt på gränsen till dumdristigt att
satsa på att sända TV 3 från London
när vi fortfarande hade ett obrutet
TV-monopol i Sverige. Visst måste
det ha varit djärvt att satsa på mobiltelefoni i slutet av 70-talet.
INTE BARA TUR
Men Jan Stenbeck har varit framgångsrik. Flertalet av hans satsningar har burit frukt. Det räcker inte
med tur för att ha framgäng i
näringslivet. Många faktorer måste
samverka för att man skalllyckas på
lång sikt. Och det gäller också Stenbeck. Hans personliga egenskaper,
begåvning för studier och för affä-
rer, entreprenörsanda, osedvanlig
kreativitet, nyfikenhet, en bra portion djävlar anamma och, vad som
förefaller vara en rejäl portion hänsynslöshet, gjorde att han redan i 30-
djärv när han satsat på mobiltelefoni, nya media och tagit nya
grepp när det gäller gamla.
bestämmer och vem som
lyder. Visserligen är bruket börsnoterat men så länge det ger aktieägarna
avkastning, who cares?
Det är en utmärkt reportagebok
som har högt läsvärde, ger mängder
av anekdoter om hur det är på det
virtuella bruket när patron är på gott
humör och när han är ur gängorna.
Men det är också en lättläst översikt
över den svenska industrialismens
1900-talshistoria med Kinnevik som
utgångspunkt. Mycket Kreugerkrasch eftersom juristen Hugo Stenbeck- under lång tid ägare och ledare av advokatfirman Lagerlöfs - var
en central aktör redan innan Kreuger
dog men kanske framför allt i saneringsarbetet efteråt.
betydligt viktigare än Anderssons
bok som skildring av 1900-talets
näringslivshistoria. Den bygger på
ett mer omfattande skriftligt material och går också mer på djupet i
enskildheter men är lika njutningsbar.
BRUKET HELA SVERIGE
När Andersson belyser en brukspatron i full verksamhet och inom det
som i dag är spetsföretag belyser
naturligen Olsson en svunnen tid.
Men parallellerna är påtagliga och
fascinerande. Det går naturligtvis
inte att jämföra Stenbeck och Marcus Wallenberg. Marcus Wallenbergs
bruk var så utsträckt och gigantiskt.
lSvensk Tidskrift l2ooo,nr s-61lEJ
 Det omfattade mot slutet av hans
gärning en halv miljon anställda eller
varannan svensk industriarbetare.
Och Marcus Wallenberg var en
av 1900-talets största svenskar. Han
var en betydande idrottsman först
som tennisspelare där han flera
gånger var svensk mästare, spelade
Davis Cup och vann internationella
framgångar. Senare blev han lika
framgångsrik som seglare. Under
andra världskriget gjorde han tunga
land kan stoltsera med så många och
nästan alla är dominerade av Wallenbergs. Astra, Electrolux, Asea,
Scania, SAAB, Stora, SKF, Ericsson,
Atlas Copco. Och sedan finns det
inhemska storheter som SEB, Papyrus, Investor. I några av företagen
gjorde Marcus Wallenberg mer
påtagligt avgörande insatser för än
andra. SAAB och SAS var hans skapelser. Atlas Copco och ASEA gjorde
han om i grunden så att de kunde
Men för båda brukspatronerna är
växa så dramatiskt. Det
gällde också Papyrus och
sammanslagningen av
Wallenbergs maktbank
Stockholms Enskilda
bank, SEB, med Skandinaviska Banken vilket
skapade landets största
bank. LM Ericsson hade
på grund av Ivar Kreugers
affärer kommit att till
hälften ägas av ITT men
återfördes av Marcus till
de dagliga ledarna av företagen
helt centrala. Det är genom att
sätta rätt folk på rätt plats som
entreprenörens visioner kan föras
till lyckad praktisk verklighet.
och viktiga insatser för att hålla Sverige utanför stridigheterna och för
att upprätthålla vår handel med
omvärlden.
Nivån på Wallenbergs insatser är
en annan. Men det finns intressanta
likheter. Marcus Wallenbergs var tredje generationen företagare och då
är det lätt hänt att man slår sig till
ro och njuter av vad pappa och farfar dragit ihop. Men någon playboy
blev han alls inte. Han var en begå-
vad student, kunnig bankman men
framför allt var han trots allt entreprenör. När han tog över imperiet
omfattade det S procent av de industrisysselsatta för att alltså omfatta SO
procent när han dog. Mellan 1946
och 1964 växte Wallenbergimperiet
från 12 till23 procent av den svenska
industrins anställda!
SVENSKT FÖRETAGANDE
Och vilket imperium! Det är hans
förtjänst att Sverige är det land i
världen -näst USA- men i förhållande till sin storlek definitivt har
överlägset flest kända företag. Inget
lm iSvensk Tidskrift l2ooo, nr s-61
svensk - "Wallenbergs" SEB och
Handelsbanken delar fortfarande på
inflytandet- ägo.
I båda bruken spelar dock patron
en oerhört viktig roll. De är - var
och en på sin tid -dominerande personligheter med hårda nypor, visioner och kraft att driva igenom dem.
Båda arbetar med detaljkunskaper
om verksamheten långt ned på verkstadsplanet. Kraven på medarbetare
är oerhört höga om än på olika sätt.
stenbecks burn rate när det gäller
direktörer är på modernt vis hög
medan Wallenberg var långsiktig,
utbildade och utvecklade personligen mängder av företagsledare, de
flesta vi kan minnas. Trots extrema
krav höll de allra flesta måttet.
Men för båda brukspatronerna
är de dagliga ledarna av företagen
helt centrala. Det är genom att sätta
rätt folk på rätt plats som entreprenörens visioner kan föras tilllyckad
praktisk verklighet.
Marcus Wallenberg dominerade
inte bara näringslivet utan också det
offentliga rummet. Vad han gjorde
påverkade inte bara hans anställda
utan hela Sverige. Han blev en politiskt viktig person och hans verksamhet blev med nödvändighet nära
knuten till politiken. Kanske hade
inte blandekonomin på Marcus Wallenbergs tid hunnit utvecklats till
sammanblandningsekonomi där
principer inte gäller utan fiffighet
och kontakter är viktiga, men självklart kan inte ett imperium stort
som Wallenbergs i ett land litet som
Sverige stå vid sidan eller fritt från
politiken.
LIKHETER OCH SKILLNADER
Andersson berättar ganska utförligt
om hur Stenbeck från en outsiderposition målmedvetet arbetat upp
politiska kontakter. Anställt och ätit
sig in i politiken kanske man kan
säga. Det nära samarbetet med
Mona Sahlin, Lars Engqvist och Odd
Engström har varit centralt i Stenbecks affärsstrategier.
Symbiosen mellan företag och
politik har båda patronerna odlat
intensivt. Här framgår betydande
likheter i de båda biografierna.
Det är dock tydligt att det i Wallenbergtraditionen är en plikt eftersom man är så stora och betydelsefulla medan det är rätt uppenbart att
det uteslutande är business för Jan
Stenbeck. Och här framgår den kanske viktigaste skillnaden mellan de
båda.
Per Heister (pheister@europarl.eu.int)
är Svensk Tidskrifts redaktör.
BOKFAKTA
Författare: Per Andersson
Titel: Stenbeck- ett reportage
om det virtuella bruket
Förlag: Norstedts, 2000
Författare: Ulf Olsson
Titel: Att förvalta sitt pundMarcus Wallenberg 1899-1982
Förlag: Ekerlids, 2000