JANERIK LARSSON om
Konservatörer och entreprenörer
' '
It must be remembered that I write for money. Various concurring
circumstances have left me with no other means of gaining money.
I must write in the style that is most likely to attract and therefore to sell."
När jag sett den debatt som den nya tidskriften Salt
initierat kom jag att tänka på denna passus i ett brev
av Robert Cecil (sedermera markis av Salisbury) som
på 1850-talet försörjde sig som skribent samtidigt som
han var parlamentsledamot. När han kritiserades för
att han i den senare rollen stödde sin partiledare, Disraeli, medan han som skribent attackerade honom
med stor intensitet svarade han med denna i ett brev
i juli 1859.
Salt har skaffat sig en oförtjänt uppmärksamhet med en del ganska obehagliga kommentarer. Kanske har syftet, att sälja,
uppnåtts? Uppmärksamhet har det
åtminstone blivit.
ROBERT GASCOYNE-CECIL, markis
av Salisbury, var en av Storbritanniens stora statsmän; mångårig
premiärminister under drottning Victona.
Andrew Roberts har skrivit en lysande biografi över honom - Salisbury. Victorian titan (London, 1999). Roberts skriver engagerat och även
om han i huvudsak skildrar Salisburys liv och
gärning gör han också, avslutningsvis, ett försök att bedöma denna gärning i ett mera långsiktigt
perspektiv. Detta är bokens svagaste avsnitt.
Salisbury var en hård motståndare till demokrati,
han värnade i det längsta om aristokratins makt. Han
var en maktpolitiker - en lysande sådan - men han
vägleddes inte av andra ideer än de som förknippades
med de egna intressena. Realpolitik var hans ide, han
drog sig sannerligen inte för ohederliga knep.
Salisburys konservatism handlade först och främst
om att i det längsta förhindra all förändring. Hans
hat mot det demokratiska, vitala USA var därför
logiskt.
Men trots att Salisburys gärning inte har så mycket att säga oss som lever nu är det en bok som verkligen tål att läsas. Den är utomordentligt välskriven.
Den gärning och den samtid som skildras är spännande.
ED lSvensk Tidskrift l2000, nr l l
LÅT MIG FRÅN DET SENA 1800-TALET ta ett snabbt kliv
över Atlanten- till USA- och till det sena 1900-talet.
Jim Clark är mannen som skulle kunna ordna
världens största party- men som själv inte skulle
komma dit. Omständigheterna har gjort honom till en
insider, en av samtidens största !T-entreprenörer men
hans kynne är den evige outsiderns. Det är därför
hans allra viktigaste projekt inte varit att bygga mångmiljardföretag utan hans båtbyggnadsprojekt- världens då största och tekniskt mest sofistikerade segelfartyg, Hyperion, under den period som Michael
Lewis skildrar i The new, new thing- A Silicon Valley
story (Norton, 1999).
Jag tvekar inte i mitt omdöme: detta är den bästa
boken om !T-åldern hittills. Michael Lewis skrev den geniala Liar'spoker om finansyrans 80-tal och nu har han med
boken om Jim Clark gjort en än förnämare prestation.
Clark är inte så känd i Sverige som person. Men
om man säger att han skapade Silicon Graphics och
Netscape, är drivkraften bakom Healtheon och
MyCFO samt den man som ytterst ligger bakom det
amerikanska justitiedepartementets process mot
Microsoft behövs knappast ytterligare introduktion.
Den missanpassade akademikern som blev IT-geni
och mångmiljardär (i dollar) skildras på ett väl avvägt,
mycket insiktsfullt sätt.
Clark är en entreprenör i ordets egentliga bemärkelse: en som startar nya företag. Han har inget större intresse när väl den första, svåra perioden är över.
Då får andra driva företaget vidare medan han ägnar
sig åt sina båtar - och åt "the new, new thing". Hans
otålighet är legendarisk, hans karisma är enorm - han
attraherar de allra bästa teknikerna till sina projekt.
Om detta har Michael Lewis skrivit en bok som
jag tycker är ett måste för den som vill förstå hur det
nya skapas. Jim Clark är en modern amerikansk hjälte men han och andra personer av hans typ har en
dramatisk betydelse för inte bara USA:s utan hela världens ekonomi.
Janerik Larsson Uanerik.larsson@gsinfo.se) är förtattare
och VD för Gamla Stans Information AB.