..... EUROPA till ett öppet demokratiskt samhälle. För östra Europa är problemet att det civila samhället är svagt efter Sovjetväldets förtryck och inte erbjuder de djupa band och den mening som förankrar frihetens och öppenhetens institutioner. Vad l<rävs för en lycl<ad revolution? Av Joakim Löf T VÅH UNDRA ÅR efter den franska revolutionen svepte återigen förändringarnas vindar över Europa. Men kommer 1989 års revolutioner att misslyckas och urarta som revolutioner gjort så många gånger tidigare? Eller annorlunda uttryckt: vad skulle kunna göra att revolutionerna lyckas? Det är inga upp läsaren istället för att som sker i mycket av dagspolitikens retorik skapa konflikter genom slagord och ideologiska floskler. Dessa tankar i centrala ämnen fångar en stor föreläsares förmåga att förmedla sitt budskap. DET CIVILA SAMHÄLLET Det ämne som de flesta texterna KRITISK TILL THATCHER Dahrendorf döljer inte sin misstro mot Thatchererans politik och ideer. Margaret Thatcher hade utan tvivel vissa dogmatiska drag, men att kalla hennes politik "demokratiskt auktoritär" är inte rättvisande. enkla frågor. Men Ralf Dahrendorf, tysk liberal och sociologiprofessor som varit rektor för framstående brittiska universitet, EG-kommissionär och nume- "För östra Europa kretsar kring är det civila samhället och betydelsen av detta för att förstå de problem som uppkommit med att bygga de nya demokratierna efter den totaliDet går inte heller att förneka att thatcherismen innebar ett uppsving både för ekonomin och det civila samhället i Storbritannien. Att skriva att "kapitalisternas nya ekonomism är inte mindre oliberal än marxisternas gamla ekonomism" är faktiskt att ha liten respekt för sanningen. är problemet att Som svensk liberal saknar man även en beskrivning av hur det civila samhället kan skadas av en välfärdsstats expansion.det civila samhället ra är lord i det brittiska överhuset, gör i boken Efter 1989. Moral, revolution och det civila samhället är svagt efter Sovjettära erfarenheten. Stora risker uppkommer när förDahrendorfs liberalism är balanserad, men den tenderar att överskatta det offentligas, och underskatta det privatas, betydelse för det ... inte erbjuder de djupa civila samhälletsväldets förtryck och ... ett försök att skriva den moderna demokratiska revolutionens konstitution. Dahrendorf gör heller inga anspråk på att ge enkla svar. Resonemangen om Europa efter Sovjetväldets fall knyts an till problem och möjligheter som samhällsvetenskapen står inför. Den politiska idedebattens begrepp och nyanser hanteras med stor precision. Dahrendorfs tvärvetenskapliga bildning och breda erfarenhet visar sig i hans betoning av att sanningen ligger någonstans i det komplexa samspelet mellan ekonomi, politik och sociologi. Han ställer en rad viktiga frågor och lyfter styrka. hoppningar om politiska och ekonomiska framsteg inte uppfylls, däribland en återgång till autokratiska ledare, en splittrande nationalism och en oförmåga att fullfölja de ekonomiska reformerband och den mening Dessa markeringar mot höger innebär att den tyskfödde lorden för ovanlighetens skull sänker sig till en lägre debattnivå än vanligt. I den politiska debatten är det en vanlig som förankrar frihetens och öppenhetens institutioner." na. Samtidigt pekar Dahrendorf på hur de grupper, föreningar och samfund av frivilligt samarbetande medborgare som utgör det civila samhället kan bli grunden för övergången strategi att angripa en ytlig, förenklad bild av motståndarens ideer samtidigt som man framhäver sina egna förtjänster. När sedan svaret håller samma nivå omöjliggörs effektivt en rationell debatt. IIISvensk Tidskrift 11999, nr 41 En ytlig konservatism kan bestå av ryggradsförankrade fördomar och en misstro mot människans förmå- ga. En banal socialism förfaller lätt till missunsamhet, konspirationsteorier och ett förakt för framgång. På samma sätt kan en ytlig liberalism bli en naiv tro på tillväxt och utveckling och en nonchalans för hur människor fungerar i verkligheten. LIBERAL TRADITION Dahrendorfs politiska åskådning är på det hela taget patriotism och den liberala traditionen ett civilt samhälle. Det civila samhället fyller här två värdefulla funktioner. För det första är dess grupper och kontaktnät en oberoende källa för att lösa ekonomiska, sociala och personliga problem i livet. Frestelsen att ropa efter statliga åtgärder för att undvika svåra ekonomiska omställningar reduceras därmed kraftigt. För det andra förankras de frihetliga demokratiska värderingarna genom ideell verksamhet och det Dahrendorf berättar om hur han under sin tid som EG-kommissionär i början av 70-talet under pseudonym skrev starkt kritiska artiklar i Die Zeit mot EG:s centralism och bristande öppenhet. Den kritiska inställningen mot ED-institutionernas brister och problem lever kvar på 90-talet, samtidigt som han fortfarande är entusiastisk för Europatanken om fred och frihet. Dahrendorf ser ett begränsat och reformerat EU som främjar frihandel, öppenhet och mänskliga rättigheter som ett ideal.allt annat än ytlig. Den övertygelse och insikt som möter läsaren är i själva verket en fortsättning på den starka liberala "En ytlig konservatism öppna samhällets institutioner får ett omistligt stöd underifrån. På så vis motiveras medborgarna att verka inom systemet och inte stödja auktoDet är lätt att instämma i tanken att EU borde flytta fokus från inre regleringar och bidrag till att främja demokratiseringen i östra Europa. Föreläsningarna är från åren 1990 till 1996 och varningarna för misslyckanden i öst har tyvärr visat sig högst befogade, särskilt i före detta Jugoslavien och Ryssland. Ralf Dahrendorf manar kan bestå av ryggradsförankrade fördomar tradition som ritära ledare eller stammar från tänkare som John Locke, Adam och en misstro mot rörelser som använder våld trots till eftertanke om Smith och John Stuart Mill. Två människans förmåga. En banal socialism förhur mycket som står på spel och vad som kan gå fel, och erbjuder insikt om mycket huvudingredienser är viktiga att framhäva: förståelsen för hur marknadsekonomins processer skapar frihet och välstånd, och insikten om att ett starkt civilt samhälle är nödvändigt för att friheten skall ges ett meningsfullt innehåll. Ett exempel på detta är Dahrendorfs resonemang om de östeuropeiska staternas utveckling efter Sovjetunionens kollaps. De marknadsekonomiska reformerna i sig är inte skadliga som många påstår, de skapar i längden välstånd och större möjligheter för alla. Problemet är istället att de ekonomiska omställningarna åtföljs av oro och alienation, som kan framkalla reaktioner alltifrån stoppade reformer till en inskränkt nationalism eller en misstro mot demokratin. Vad som krävs för att revolutionerna skalllyckas är vad Durkheim kallade organisk solidaritet, Habermas konstitutionell en svår politisk eller ekonomisk situation. Mänfaller lätt till missav det som krävs niskor accepterar oftast inte en hel samhällsordning endast med förnuftet, de kräver dessutom värden unsamhet, konspiraför att frihetens och öppenhetens samhälle skall kunna växa fram i hela Europa.tiansteorier och ett Det civila samoch gemenskap för att respektera och identifiera förakt för framgång." hällets betydelse är en av de viktigaste lärdomarna sig med en demokratisk rättsstat. Från USA:s och Storbritanniens särskilda styrka på detta område till länderna i östra Europa framstår denna dimension som central för förståelsen av vilka länder som kommer att lyckas, ekonomiskt och moraliskt, på 2000-talet. ÖPPET EUROPA De två sista föreläsningarna behandlar EU:s utveckling och problem. för alla som bryr sig om Europas öde efter 1989. Joakim Löf Uoakim.lof@swipnet.se) är frilansskribent och studerar psykologi. Författare: Ralf Dahrendorf Titel: Efter 1989. Moral, revolution och det civila samhället Förlag: SNS, 1999 :lo. :::l ..... ro :lo. Q) .......... ...J lSvensk Tidskrift 11999, nr 41 la3