Q)
en
ro4--'
j r an
- en europeisk tiger
Det grå, smutsiga och fattiga landet med sina religiösa konflikter
har blivit en framgångsrik företagsnation.
Till Irlands moderna historia får nu skrivas ett nytt kapitel.
l Maria Rankka och Jonas Hellman
' '
DET ÄR EN STOR FÖRÄNDRING SOm har skett",
säger Dara Doyle, reporter för den irländska
affärstidningen Business & Finance, när vi
träffar honom på ett cafe i centrala Dublin. "Om ni går
längs shoppinggatan Grafton Street kommer ni att få se
befolkning. Över hälften av landets invånare är under
27 år. Detta i kombination med traditionen att träffas
på puben gör att det även sent på kvällarna är liv och
rörelse på Dublins gator. Det kryllar av cafeer, barer och
restauranger. Kulturutbudet växer och Dublin håller på
att bli ett europeiskt nöjescentrum.mängder med eleganta människor och
butiker som säljer exklusiva märkeskläder."
"Alla vi möter vittnar Alla vi möter vittnar om den förändring som
staden har genomgått under de senaste åren.
Trafikkaoset är till stor del ett resultat av att
antalet bilar har ökat, vilket i sin tur är ett
resultat av det ökade välståndet. Den som tittar noga på de nedstänkta bilarna finner att
många av dem är splitter nya.
Han tvekar en stund och tillägger:
"Jämfört med Sverige är det kanske
inte så märkvärdigt, men ni skulle ha
sett hur det såg ut bara för några år
sedan."
om den förändring
som staden har
genomgått under
Under senare tid har medierna de senaste åren."
börjat rikta blickarna mot utvecklingen i Irland. Men det tar lång tid att förändra bilden av ett
land. De resehandböcker som bokhandlarna i Stockholm
erbjuder skildrar det gamla Irland; ett fattigt, men gemytligt land i Europas utkant. Det är uppenbart att dessa
böcker har några år på nacken. Gemytet finns kvar, men
särskilt fattigt är inte Irland längre. Faktum är att irländarna under de senaste åren har gått om både svenskarna och britterna i välstånd.
Dara Doyle har rätt. Jämfört med Stockholm känns
Dublin fortfarande inte som en särskilt rik eller vacker
stad. Den är grå och smutsig. Intrycket förstärks av den
kaotiska trafiken och det ständiga regnandet. De människor vi möter på Grafton Street är som regel inte lika
välklädda som de som rör sig kring Stureplan i Stockholm. Men Dublin har i gengäld något annat, en ung
f1J lSvensk Tidskrift 11999, nr 1 l
DEN KELTISKA TIGERN
På tio år har Irlands BNP nästan fö rdubblats. Tillväxten har legat på ostasiatisk nivå. "Den keltiska tigern",
har blivit ett begrepp. Arbetslösheten har gått ner från 20
procent till under 10 procent, trots att antalet människor
i arbetskraften ökat. Netto har över 200 000 nya jobb
skapats. Med tanke på att Irland bara har 3,7 miljoner
invånare betyder det att den irländska ekonomin relativt
sett har varit mer framgångsrik med att skapa nya jobb
än den amerikanska.
"Europe's Shining Light", skrev tidskriften The
Economist om Irland i maj 1997. "Ireland's European
Rivals Are Green With Envy", konstaterade The Wall
Street Journal i en artikel i december 1998.
Men vad är förklaringen till Irlands framgångar?
Nästan alla irländare vi träffar är överens om att de
 ~-
---_____......_.............................,................................., ............,,,,,.........., ..................,.......---
.........~...;;.....-........._.......------
åtgärder som vidtagits för att sanera den irländska ekonomin är en viktig förklaring.
1987 var ekonomin körd i botten. skatterna tog 60
procent av en vanlig inkomst. Ändå hade staten ett stort
budgetunderskott. Arbetslösheten var rekordhög. Unga,
välutbildade irländare såg inget annat
företag erbjuds att inledningsvis bara betala tio procent
i bolagsskatt. strategin har varit mycket framgångsrik.
Data- och telecomföretagen Inte!, Motorola, Microsoft,
Apple, Hewlett-Packard, Dell, IBM, Compaq, viagratinverkaren Pfizer samt svenska Ericsson är bara några av de
alternativ än att lämna landet.
Den politik som hade bedrivits av tidigare regeringar, som innebar höjda skatter
och ökade offentliga utgifter, dömdes ut
av alla läger. Det rådde bred enighet om
"Hushållens
köpkraft har ökat
l 200 företag som lockats att investera i
Irland. Som många uttrycker det: "De är
alla här".
VÄNDPUNKTEN
utan att den
att den enda utvägen var att minska de offentliga servicen
Enligt Paddy Teahon, politiskt obunden
statssekreterare hos premiärminister Bertie Ahern, var det tre förutsättningar som
gjorde Irlands politiska kraftsamling
offentliga utgifterna.
En annan förklaring är den överenskommelse som träffades mellan regeblivit sämre."
ringen, facket och arbetsgivarna om löneutvecklingen.
Tanken med uppgörelsen var att med lägre löneökningar förbättra företagsklimatet. Det innebär att statens
utgifter för bland annat arbetslöshetsersättning kommer
att minska. Därmed får staten råd att sänka inkomstskatterna, vilket gör att hushållen kan få del av välståndsökningen "bakvägen".
Sedan 1987 har den högsta inkomstskattenivån sänkts
från 58 procent till46 procent. Den lägsta inkomstskattenivån har sänkts från 35 procent till 26 procent. Hushållens köpkraft har ökat utan att den offentliga servicen
blivit sämre. Ytterligare sänkningar av inkomstskatten
är planerade.
En tredje viktig förklaring är den strategi som antogs
för att locka utländska investeringar till Irland. Utländska
möjlig. Den första var den krisstämning
som rådde i landet i mitten på 80-talet. Det fanns en
utbredd insikt om att det inte gick att fortsätta som tidigare.
Den andra förutsättningen var att facket ville undvika
en brittisk utveckling, där staten fattar beslut om att
begränsa fackets rättigheter. Krisen inträffade samtidigt
som Margaret Thatcher var premiärminister i Storbritannien. Den tredje förutsättningen var att det inte fanns
några direkta ideologiska låsningar. De irländska politiska partierna är alla mycket pragmatiska. Den irländska vänstern - i den utsträckning det finns en sådan -
kunde tänka sig skattesänkningar som ett alternativ till
bidragshöjningar.
Det finns även andra faktorer som har bidragit till
tillväxten, men som de irländska politikerna inte i samma
""C
s::
ra
Q)
O')
ro
4--1
.._
o
0..
Q)
0::::
lSvensk Tidskrift 11999, nr 1 lEIJ
 "'C
r::
ro
:s...
Cll
en
ro
........._
o
C!..
Cll
er:::
utsträckning har kunnat påverka. Många nämner att
Irland har en ung, välutbildad, engelsktalande befolkning. Den tekniska utvecklingen har gjort avstånd lättare
att överbrygga. Irland är inte lika isolerat från det övriga
Europa som tidigare. Dessutom är Irland det EU-land
som har fått mest EU-bidrag per invånare.
Allt detta har påverkat, men den ekonomiska utvecklingen hade inte blivit så god utan de politiska reformerna. Irland har lyckats med det som andra europeiska
"När vi julhandlade härom dagen slog det mig att vi inte
bekymrade oss om vad saker och ting kostade. Vi köpte
det vi ville ha", säger Dennis som är noga med att på-
peka att framgången inte har kommit av sig själv: "Vi
jobbar hårt också."
Den viktigaste förändringen tycker paret Whelan
egentligen inte är den ökade levnadsstandarden i sig,
utan den självkänsla som den ekonomiska framgången
har fört med sig. Irländarna har inte bara blivit rikare. De
länder har misslyckats med,
nämligen att skapa nya jobb och
ökat välstånd.
Irländarna har till skillnad
från andra europeer förstått att
dra nytta av den globala ekonomins möjligheter. Många företag är inte längre bundna av
nationsgränser. De kan förlägga sin verksamhet där villkoren
är bäst. Irland erbjuder bra villkor. Därför flyttar företag från
länder som Sverige till Irland.
" Pat och Dennis är överens om
att medelklassen har fått det
mycket bättre under 90-talet.
Att åka på medelhavssemester
har också blivit stoltare.
Alla irländare vi träffar är
rörande ense om att utvecklingen varit positiv. De som vi i förväg tror är mest skeptiska visar
sig ofta vara de mest positiva.
"Utvecklingen har varit bra",
säger Colm Kilkoyne utan att
tveka. Han är kyrkoherde i den
lilla byn Cong som ligger i
County Mayo på Irlands västkust. "Irländ-arna har fått det
bättre. Fler har fått jobb, bostä-
derna och infrastrukturen har
blivit bättre, mer resurser kan
satsas på utbildning och sjukvård. Den utvandring vi hade
har vänts till invandring."
eller att göra en USA-resa är
inget märkvärdigt längre.
Många familjer har också råd att
ha två bilar. Själva har de en bil
STÄRKT S)ÄLVKÄNSLA
Pat och Dennis Whelan bor i
och en Harley Davidson. När vi
julhandlade härom dagen slog
Rathfarenham, ett villaområde det mig att vi inte bekymrade OSS
strax utanför Dublin. Dennis
arbetar som TV-fotograf på
RTE, den statsägda irländska
TV-kanalen, ett med både svenom vad saker och ting kostade. Vad kan Sverige lära av Irland?
Mycket, tror vi. Allt som irländarna har gjort förtjänar inte att
Vi köpte det vi ville ha."
ska och irländska mått välavlönat jobb. Pat har under
många år arbetat ideellt för den irländska fosterhemsorganisationen, men sedan något år tillbaka får hon lön
för sitt arbete. Paret har en utflugen dotter och en handikappad fosterson som har bott tillsammans med dem
i nästan 20 år.
Precis som nästan alla andra irländare bor familjen
Whelan i hus. Standarden är minst lika hög som i Sverige,
med det enda undantaget att inomhustemperaturen är
ett par grader lägre. Det verkar gälla för nästan alla
irländska hem.
För att ge oss en bild av hur illa ställt det tidigare var
i Irland berättar Pat och Dennisatt det dröjde tre år
innan de fick telefon när de flyttade in i huset i början på
70-talet. Det fanns helt enkelt ingen telekabel. Infrastrukturen var obefintlig. Och även om de fortfarande
tycker att vägarna och de allmänna transporterna är
dåliga understryker de att mycket har blivit bättre.
Pat och Dennis är överens om att medelklassen har
fått det mycket bättre under 90-talet. Att åka på medelhavssemester eller att göra en USA-resa är inget märkvärdigt längre. Många familjer har också råd att ha två
bilar. Själva har de en bil och en Harley Davidson.
kopieras, men mycket förtjänar att studeras mer utförligt. Det gäller inte minst skattepolitiken och strategin
för att locka utländska företag till landet.
Men den viktigaste lärdomen gäller kanske ändå
synen på framtiden. Det går att överge en väg som
leder fel.
Maria Rankka och Jonas Hellman (maria.rankka
@prime-pr.se och j_hellman@hotmail.com) är författare till den
nyligen utgivna boken Irland- den globala ön (Timbro,l998).
Läs mer om Irland på Internet:
http://www.irish-timcs.ic
http://vrww.visunet.ie/
http://wwvv.emigrant.ie
http://www.almega.sc/almega/scnaste/tar7_l2.htm
http://www.nt.se/ 1998/nov/13/debatt/l2/l2.html
http://www.swedisht rade.se/6/landrapp/irland.htm
http://www.liu.se/org/eu/irland.html
http://statistik.nfakta.se/1nternationell/efi_fset.asp
http://hem.passagen.se/marinaw/irhistorier.htm#/lrish
fl] lSvensk Tidskrift 11999, nr 1 l