HOTEN MOTVÄLFÄRDEN LEIF EDVARDS S ON Många av de för staten inkomstbringande skattebaserna minskar snabbt. Samtidigt ökar trycket på de sociala skyddsnäten . Ekvationen går inte ihop . Men vad kan vi göra för att trygga välfärden framöver? F ortfarande lever många medborgare i foreställningen att skattepolitiken i Sverige kan bestämmas utan hänsyn till forhållandena i vår omvärld. Den tiden är dock sedan länge forbi. Endast ett ffital skattebaser är numera relativt stabila och opåverkade. Hit hör momsen på maten, fastighetsskatten och inkomstskatten for vanligt folk, som av sociala skäl inte kan tänka sig att emigrera. Övriga skattebaser är mer eller mindre lättrörliga. Det gäller framfor allt kapitalskatten och formögenhetsskatten, som leder till en omfattande kapitalflykt. När ett svenskt foretag går ihop med ett utländskt bolag medfor formodligen en bibehållen dubbelbeskattning, att huvudkontoret enbart av skatteskäl alltid kommer LEJD E DVARD S SON är skatteexpert i SA F. att hamna utanfor Sverige. Det är alltså ingen tillfällighet att såväl MentaNordbanken som StoraEnzo har hemvist i Finland. Den for statskassan så betydelsefulla mervärdesskatten kan komma att minska rejält genom den tilltagande gränshandeln och den snabbt ökande internethandeln. Ett verkligt dråpslag mot skattebasen blir om harmoniseringsarbetet inom EU leder till att den s k ursprungslandsprincipen ersätter nuvarande destinationsprincip. Även inkomstskatten står under hårt tryck. Oroväckande är att många svenskar, framforallt de unga och på arbetsmarknaden väletablerade, enligt flera samstämmiga undersökningar svartarbetar. På grund av skyhöga marginaleffekter sitter många barnfamiljer i en fattigdomsfålla, som de av egen kraft sällan kan ta sig ur. För många farniljeforsörjare är det ekonomiskt sett knappast lönt att arbeta eller att satsa på en vidareutveckling i sitt yrke. Den som investerar i en SV EN SK TID S KRIFT lång utbildning till lärare, sjuksköterska eller socialarbetare belönas med hög marginalskatt. Den höga marginalskatten har lett till att alltfler högskoleutbildade unga människor väljer att av skatteskäl satsa på en karriär utanfor Sverige. Av nyexaminerade civilingenjörer flyttar en skrämmande hög andel utomlands. Vem vet om och i så fall när de återvänder. Det höga skattetrycket leder samtidigt till att svenska foretag rar allt svå- rare att rekrytera kvalificerad personal från utlandet. I spåren av detta ser vi att många storforetag flyttar ut strategiska specialistfunktioner som forskning och utveckling, marknadsforing och finansverksamhet till andra länder. Riskerna for en fortgående och tilltagande "brain drain" är alltså uppenbara. P åverkar hastig het men inte riktning De eroderande skattebaserna utsätter vårt skattesystem for allt större på- frestningar. Utvecklingen har pågått i 51 det tysta under en lång följd av år men har under de senaste åren blivit allt tydligare. En del nostalgiker skyller på EU-medlemsskapet och tror tydligen, att vi skulle kunna fårskonas från nödvändiga anpassningar av skattesystemet genom ett utträde ur unionen. Man bortser då från att utvecklingen framfår allt styrs av globaliseringen och att medlemsskapet snarare påverkar fårloppets hastighet än dess riktning. l värsta fall kan statens skattebortfall på några års sikt bli så mycket som 50- 100 miljarder kronor, d v s bortemot en sjättedel av budgeterade inkomster. Det säger sig. självt att en oförändrad statlig utgiftsnivå i det lä- get leder till dramatiska budgetunderskott. Det kommer inte att bli möjligt att kompensera ett så stort inkomstbortfall genom höjning av skattenivåerna i de stabila skattebaserna utan att systemets legitimitet går förlorad. Starkt utgiftstryck Utöver tilltagande framtida problem när det gäller statens skatteinkomster tillkommer att statskassan är utsatt får ett bestående starkt utgiftstryck, som kommer att nödvändiggöra fortsatta prioriteringar. Under 1990-talet har den statliga konsumtionen ökat relativt långsamt, medan transfereringarna till hushållen gått upp mycket kraftigt. En bidragande orsak härtill är naturligrvis att tillväxten i ekonomin varit svag under hela 1990-talet med arbetslöshetstal i nivå med depressionsåren på 1930-talet. En an- 52 nan orsak är att transferingssystemen under tidigare år byggdes ut i sådan omfattning att i stort sett varenda svensk numera är mottagare av nå- gon stödform. Den budgetbalans som nu åter har uppnåtts i statens affärer har skett genom omfattande neddragningar av bl a arbetslöshets- och sjukfårsäkringen i kombination med omfattande skattehöjningar. Trots neddragningarna går fortfarande mer än en tredjedel av statsinkomsterna till finansieringen av transfereringar till hushållen. Det är därfår uppenbart att de nuvarande ersättningsnivåerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna knappast kan upprätthållas om statens skatteinkomster skulle minska påtagligt. En mycket allvarlig utgiftskris får stat och kommun kan komma om tjugo till trettio år, när 40-talisterna ökat pensionärskollektivet med flera hundra tusen personer. Dagens kris i sjukvården och äldreomsorgen kan då komma att fran1stå som en stilla västanfläkt i jämförelse med de utgiftsanspråk som då tvingar sig på. Till de framtida ökande utgifterna på grund av en åldrande befolkning skall läggas att någon nämnvärd reservering får hittills utlovade pensionslöften till 40-talister anställda i stat, kommuner och landsting inte skett fram till nu. Pensionerna måste betalas med framtida skatteinkomster, som alltså till betydande del redan är intecknade. De nyligen i Högsta Domstolen avgjorda pensionsmålen visar att dessa pensionslöften med största sannolikhet inte SVENSK TIOSKRIFT kan brytas. För att ffi den statsfinansiella ekvationen att gå ihop kan det därfår bli nödvändigt att drastiskt sänka ersättningsnivåerna i transfereringssystemen. Detta gäller oberoende av om den nuvarande skatteuttagsnivån kan upprätthållas eller ej. Den dubbla obalansen i vårt nuvarande skatte- och socialfårsäkringssystem utgör på lite längre sikt ett allvarligt hot mot välfården får stora medborgargrupper. Ska vi likt strutsen sticka huvudet i sanden och låta "marknaden" lösa problemen? Eller ska vi medan tid är ta itu med problemen och fårsöka skapa ett regelverk, som klarar framtidens påfrestningar och garanterar en rimlig trygghetsnivå får alla medborgare? Trygghetskonton ett alternativ Det senare alternativet har varit utgångspunkten får en grupp ekonomer inom och utanfår SAF, som av SAF:s styrelse haft uppdraget att självständigt utforma ett fårslag till en genomgripande reformering av det svenska välfärdssystemet och dess finansiering. Arbetsgruppens fårslag presenteras i rapporten Proportionell skatt med trygghetskonton -for enkelhet och ökad valfrihet. Den reformplan som presenteras i rapporten syftar till att kombinera hög ekonomisk tillväxt med ett stort utrymme får individuellt beslutsfattande vad gäller trygghetsfrågor. Den idemässiga grunden får alternativet är densamma som det som ligger till grund får det nyligen refom1erade pensionssystemet. Våra framtida pensioner kommer således att bestämmas av livsinkomsten och inte som tidigare de bästa 15 åren under livet. Livsinkomsten och inte inkomsten ett visst år är helt enkelt en mer relevant utgångspunkt för fördelningspolitiska överväganden i ett samhälle där en majoritet av medborgama har inkomster som blir alltmer variabla mellan olika tidsperioder i livet. Förskjutningen mot ett bvstids- och bvsinkomstperspektiv leder till slutsatsen att vi bör ha ett proportionellt skattesystem kombinerat med ett grundtrygghetssystem. I reformplanen föreslås att detta system skall vara privat och kontobaserat på samma sätt som en var av oss fir rätten inom ramen för de nya pensionsreglerna att placera 2,5 procent årligen av pensionsavgifterna. Vilka är då huvuddragen i denna reformplan? Alla sociala avgifter, d v s arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild lö- neskatt och allmän pensionsavgift avskaffas. Dagens arbetsgivaravgifter växlas till lön. Av sålunda utgående lön skall en obligatorisk avgift på 20 procent betalas till den enskildes trygghetskonto, dock maximalt 50.000 kr per år. Avgiften är avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Uttag från trygghetskontot fir gö- ras för vad som i dag täcks av sjukförsäkring, föräldraförsäkring, socialbidrag, arbetslöshetsförsäkring samt barnbidrag. För alla uttag utom barnbidraget gäller att de görs om till ett skattepliktigt belopp om 10.300 kr per månad. Trygghetskontot utformas med två försäkringar; en likviditetsförsäkring, som innebär att ett negativt saldo aldrig kan bli större än 200.000 kr och en livsinkomstförsäknng som garanterar en pension på ''I värsta fall kan statens skattebortfall på några års sikt bli så mycket som 50 - 100 miljarder kronor, d v s bortemot en sjättedel av budgeterade inkomster. ''grundtrygghetsnivå. Saldot som finns på kontot vid pensioneringen omvandlas till en pensionsannuitet. Räcker inte saldot till en årlig pension om 123.600 kr (10.300 x 12) så träder den nämnda garantipensionen m. Sparar egna pengar Den som vill tillförsäkra sig en högre ersättningsnivå respektive pension än grundtrygghetsnivån 10.300 kr kan göra detta genom egna frivilliga kontoavsättningar utöver obligatorisk avgift eller genom privata försäkringar. Även dessa avsättningar är avdragsgilla. Den enskildes känsla av att kontobehållningen verkligen är egna pengar förstärks ytterligare av att andra än kontoinnehavaren fir möjlighet att göra avdragsgilla insättningar för dennes räkning. Vid dödsfall övertas SVENSK TIDSKRIFT kontobehållningen av arvingarna. Den reformerade inkomstskatten belastar hushåll och företag, inklusive egenföretagare, med en enhetlig skattesats med 30 procent på olika inkomstkällor. Det blir möjlighet till kommunala variationer. Grundavdraget höjs till 30.000 kr. Samma skattesats (men inte grundavdraget) gäller också för kapitalinkomster. Realisationsvinster och utdelningar är skattefria för fysiska personer. Trygghetsbehov Den enhetliga och låga skattesatsen för inkomster och avdrag medför att den enskildes frivilliga avsättningar till trygghetskontot inte kommer att styras av skattetänkande utan av dennes trygghetsbehov. För alla inkomsttagare blir värdet av avdrag för avsättning till trygghetskontot detsamma som vid uttag från kontot. Ytterligare en fördel med en helt proportionell skatt är, att betydande förenklingar i beskattningen kan genomföras, framför allt för de mindre företagen och dess ägare. Alla skatteflyktsregler bör kunna slopas. Reformplanen innebär skattesänkningar med 320 miljarder kronor. Av skattesänkningen används 150 miljarder kronor till obligatoriska kontoavgifter, medan resterande 170 miljarder kronor lämnas till medborgamas fria disposition för att bygga upp en individuellt anpassad tilläggstrygghet. Som andel av 1998 års BNP-nivå skulle skattetrycket med reformen sjunka från 54 procent till 34 procent. I 1998 års skattekvot ingår soci- 53 alforsäkringsavgifterna som till en del kan betraktas som forsäkringspremier. Om man i analogi härmed skulle addera de obligatoriska kontoavgifterna i sin helhet till skatterna, uppgår denna summa som andel av BNP till 42 procent. Det motsvarar dagens genomsnittliga skattetryck i EU. Ny typ av omfordelning En kritik som riktas mot trygghetskontot är att detta helt bryter forsäkringsmomentet i vårt nuvarande socialforsäkringssystem och att det är ett osolidariskt fOrslag. Mot detta kan invändas att även dagens system for många fungerar som en grundtrygghet. De ersättningstak som finns i så- väl arbetslöshetsforsäkringen som 54 sjukforsäkringen leder till stort inkomstbortfall, som individen med nuvarande skattetryck har små möjligheter att forsäkra sig mot genom eget sparande. Hur mycket en individ far ut ur det nuvarande systemet styrs i mycket högre grad av faktorer som när i livet ett inkomstbortfall inträffar, i vilken kommun man råkar bo, hur mycket man kan utnyttja regler och system järnfort med hur låg eller hög livsinkomst individen har. Studier visar att inte mindre än tre fjärdedelar av de sociala avgifterna omfordelar den enskildes inkomster över livstiden, medan endast en fjärdedel är omfOrdelning mellan individer. I praktiken innebär därmed olika intressegruppers önskan om högre bidrag eller ersättningsnivåer i en SVENSK TIDSKRIFT speciell livssituation, en önskan om en annorlunda livscykelomfordelning. Med trygghetskontot blir en sådan åtgärd möjlig helt på frivillig basis, utan krånglig politisk process och utan att tvinga andra individer att folja ett sådant konsumtionsmönsteL Missbruk motverkas En övergång tilllika uttagsmöjligheter for alla innebär frikoppling från inkomstberoende och därmed minskade incitament till kostnadskrävande beteendeanpassningar till systemet. Missbruk av trygghetskontosystemet motverkas, eftersom ett sådant innebär att individen "stjäl av sig själv".