MARsHALLPLAN FÖRo
MILJONPROGRAMOMRADENA
NILS HAST
Vad gör vi åt områden som genomsyras av arbetslöshet och utslagning?
l Frankrike har man prövat frizoner .
• •
A
r det en Marshallplan
som behövs för att
möta de sociala och
ekonomiska problem
som blir allt vanligare
i vissa förorter? Ja, det tror man i alla
fall i Frankrike där den förra regeringen i januari 1996 presenterade
projektet Förbund för stadens förnyelse.
Med detta program, som inledningsvis gick under benämningen
Marshallplan för förorten, ville man
ta ett helhetsgrepp på livet i städernas
förorter. Ambitionen var att man inte bara skulle koncentrera sig på enskilda problem, utan arbeta med alla
aktörer i ett sammanhang.
Frankrike har en rad olika program
som kommit till under efterkrigstiden i syfte att höja boendestandard i
vissa områden, förhindra segregering
etc. Nyheten i Förbund för stadens
NIL S HAST studerar på KTH.
10
förnyelse är inslaget av skattelättnader
och generella undantag från olika
statliga regelverk. Men även i Juppes
program finns många traditionella
stödåtgärder och bidrag kvar.
Tre målsättningar
Programmet innehåller 70 åtgärder
vilka springer ur tre övergripande
målsättningar: stimulera ekonomisk
aktivitet och nya arbetstillfållen i de
mest utsatta områdena, återupprätta
den allmänna ordningen och återge
invånarna en känsla av trygghet i sitt
bostadsområde, samt förbättra levnadsvillkoren för invånarna i utsatta
områden.
Utgångspunkten för premiärminister Juppe när han presenterade sitt
projekt var att de problem som finns
i städernas förorter inte kan avhjälpas
enbart med traditionell socialpolitik.
Det behövs en form av positiv diskriminering där man medger lättnader i
skatteuttag och upphäver regler just
av positiv diskriminering. Samtidigt
måste det påpekas att det inte är givet
att ett annat område nödvändigtvis
måste förlora något, för att lättnader
genomförs i en frizon.
Som tidigare nämnts finns det en
mängd program och åtgärder för att
förbättra situationen i Frankrikes utsatta områden. Lite förenklat kan
man säga att den franska politiken går
ut på att klassa olika områden efter
hur allvarliga problemen är och vilken typ av åtgärder de behöver; från
ett litet bidrag till frizonsklassning.
Den enklaste nivån är kontraktsområden. Det finns 1.300 kontraktsområden och i dessa sluter ansvariga
politiker ett femårigt avtal med de
centrala myndigheterna. För denna
grupp öppnas då möjligheter att söka
finansiellt stöd från staten för social
utveckling och höjning av bostädernas standard. Det finns också pengar
till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som exklusivt ges till konför dessa områden. I Frankrike ser traktsområdena.
man alltså sina frizoner som en form Känsliga stadszoner är benämningSVEN SK TID SKRIFT
""
o
s:
s:
c
z
m
;;c
z
>
r
o
 en på områden med nedgångna bo- bidragsberoende. Det finns knappt franska systemet med frizoner, men
stadsområden och som allmänt anses 40 frizoner i Frankrike och det är kräver av konkurrensskäl att det bevara på social nedgång. Dessa områ- mindre än en procent av landets be- gränsas till att enbart gälla får fåretag
den åtnjuter de möjligheter som folkning som bor i en frizon. med mindre än 50 anställda.
kontraktsområdena har, men dessutom medges områdets fåretagare vissa
undantag från sociala avgifter vid nyanställningar eller då en anställd erbjuds fast anställning. Det rör sig om
knappt 750 områden med en befolkning på 3,9 miljoner som klassas som
känsliga stadszoner och berörs av
dessa åtgärder.
Stimulerade stadszoner är en undergrupp till känsliga stadszoner och
omfattar runt 350 områden. Här har
man vidtagit ytterligare åtgärder i syfte att stimulera nya fåretag och fler
arbetstillfallen i området.
' ' Del behovs en
form... av positiv diskriminering där man
medger lättnader .i
skatteuttag och '~ppniiÂ-
ve.r regler ju#'för' dessa
områden. l .,Brankrik.e
ser mtm alltS'a sina frizqner som en. form av
positiv diskriminering.
''
Det nya inslaget i Förbundet får
stadens fårnyelse är Frizonerna. Det
är utsatta och nedgångna områden
med mer än 10.000 invånare, med en
hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, låg utbildningsnivå och högt
skattebefrielser
En frizon åtnjuter viss skattebefrielse,
undantag från regelverk och möjligheter till olika typer av statliga bidrag
och åtgärder, vilka inriktas på det
mesta från skola och boende till kultur. Flera av dessa fcirrnåner är villkorade, till exempel gäller ett undantag
från arbetsgivaravgifter bara ifall
minst 20 procent av de anställda är
boende i området.
De största fårändringarna gäller får
fåretag i frizonerna. Dessa befrias från
bolagsskatt under fem år och slipper
betala arbetsgivaravgifter under 12
månader får var femte nyanställd.
ED-kommissionen har godkänt det
SVEN SK T!D SKRIFT
I frizonsprojektet ingår också att
statliga medel satsas på att rusta upp
kommersiella lokaler i syfte att attrahera köpmän och hantverkare att
etablera sig i området. Genom fårmånliga hyresavtal fårsöker man också fa konstnärer och andra kulturutö-
vare att fårlägga sin verksamhet till
dessa områden.
Den traditionella arbetsmarknadspolitiken återfinns också i frizonsprojektet, om än i lite annorlunda tappning. Man har infart en särskild anställningsform får ungdomar som är
mellan 18 och 25 år, inte har högskoleutbildning och som bor i ett frizonsområde. Denna anställning gäller
i minst 12 månader och är befriad
11
c
z
i"
z
>
r
o
 från flera av de regler som gäller normal anställning. Anställningen kan
gälla i upp till fem år, max 30 timmar
i veckan och med en lägsta ersättning
på 120 procent av den lagstadgade
minimilönen. Statens bidrag till lö-
nen är antingen 75 procent under
forsta året och därefter en minskning
på tio procentenheter per år, eller 55
procent av lönen under hela den
femåriga anställningen. Man räknar
med att 100.000 ungdomar i utsatta
områden ska ra sysselsättning genom
detta program.
Det franska projektet handlar inte
bara om blomstrande foretag att sätta
folk i arbete. En viktig del är att bekämpa brottsligheten och att återupprätta ordning på gatorna i syfte att
ra folk att känna sig trygga i sin omgivning. Därfor satsar man stora resurser på att ra ner ungdomsbrottsligheten, bland annat genom att öka antalet poliser och forsäkra sig om snabba ingripanden, särskilt mot unga
lagöverträdare. Förhoppningen är att
man ska lyckas minska återfallsfrekvensen bland de yngre. De unga
som blir dömda tillforsäkras också
möjligheten att fullfolja sin utbildning även om de placeras på ungdomsanstalt eller i fängelse.
Traditionellt har ideella frivilligorganisationer en stark ställning i socialt arbete i Frankrike. Dessa utnyttjas också i de olika frizonerna. Till exempel finns det möjlighet att som civil värnplikt
arbeta med yngre ungdomar i
rama i en skola. Ungdomarna från
det utsatta området far då en kontakt
med en något äldre ung person från
världen utanfor. Man räknar med att
10.000 ungdomar kommer att göra
sin plikttjänstgöring i lokala organisationer eller skolor i dessa områden.
Bättre levnadsvillkor
Med hjälp av de program som redan
finns inom bostadspolitiken forsöker
man stimulera en social mix i bostadsområdena. Men även här arbetar
man med skattelättnader. Bland annat kan byggare som bygger bostäder
i hyresrätt ra en femtonprocentig
skattereduktion forutsatt att dessa bostäder forblir hyresrätter under minst
sex år.
Man är också angelägen om att
forbättra samhällsservicen i dessa områden. Framfor allt inriktar man sig
på kollektivtrafiken, men också på att
stimulera och stödja olika kulturella
projekt.
Det är framfor allt två aspekter av
det franska projektet som vi kan dra
lärdom av och som bör lyftas fram.
Dels det helhetsgrepp fransmännen
tar genom frizonsprojektet, då de vä-
ver samman åtgärder for att minska
KONTRAKTSOM RAD EN
FRIZONER
arbetslösheten och stimulera nya foretag med åtgärder mot ungdomsbrottslighet och utbredd otrygghet i
människors omgivningar. Dels det
aggressiva sätt på vilket man arbetar
med skattelättnader och undantag
från regelverk.
Samtidigt ska man vara medveten
om att de flesta åtgärderna är i form
av offentliga bidrag och stöd. Man är
i och for sig duktig på att involvera
lokala ideella organisationer, men det
är ändå det lokala näringslivet som
måste komma igång for att den nedåtgående trenden ska kunna vändas.
Den knappt ett år gamla socialistiska regeringen ogillar metoden att arbeta med skattelättnader som uppenbarligen sticker i ögonen på bland
andra arbetsmarknadsminister Martine Aubry. Hon vill avskaffa frizonerna, eller åtminstone ändra villkoren.
Det är alltså ovisst vilken framtid de
franska frizonerna går till mötes.
O visst om effekter
Det är också ännu for tidigt att uttala
sig kring effekten av frizonsprojektet
Det finns de som hävdar att det är ett
misslyckande och nämner att man
trots 1,2 miljarder francs bara lyckats
ra fram 5.000 jobb på fem år och att
den sociala och ekonomiska nedgången inte har kunnat brytas.
Samtidigt intygar många andra hur
olika delar i projektet har varit
framgångsrika och resulterat i
nya fOretag och fler jobb i de
mest utsatta områdena.
en ideell organisation eller
som ett komplement till lä- Konstruktion av Förbund fOr stadens fOrnyelse
Källa : Problemes p olit iques et sociaux , No 784, p . 5 8 .
12 SV EN SK T!D SKRIFT
r
o
s:
s:
c
z
"'z
r
o