Clintons. Det är oftare genom vink- temas formåga att tala om känslor lingar på redan existerande samtals- och värderingar snarare än funktion ämnen snarare än helt nya sådana gör också att deras frågeformu leringsom spinmeistem verkar. ar lättare sätter sig. Ju närmare valdagen kommer far vi allt fler tecken på att socialdemokra- D en svage Bildt tema är skickligast på att sätta sam- Talet om den osynlige Carl Bildt är hällsagendan här hemma. Inte främst ett urmärkt exempel på framgångsrik på grund av professionalism kanske, socialdemokratisk spinning. amerikanska konsulter till trots. I takt med att allt fler upprepar att Snarare forklaras deras övertag av Bildt inte syns sprids bilden av den spinningens forsta lag: arbeta med ointresserade Bildt, som inte bryr sig tidsandan, inte mot. Socialdemokra- om inrikespolitik. Av den svage Bildt, som inte far utrymme i massmedierna och av sprickan mellan moderaterna och deras partiledare. En insikt efter inblicken i Vita Husets vardag är emellertid att det inte är några övermänniskor som arbetar där. Så inte heller på Sveavägen 68. Karl-Petter Thorvaldsson är inte ensam ansvarig for att journalister och andra talar om den osynlige Bildt. C E C ILIA KINDSTRAND: Kennedyskvaller K ennedyfamiljen betraktas ofta som USAs kungliga familj, därfor är det inte speciellt konstigt att den amerikanska allmänheten är intresserad och att det skrivs mycket om dem. Seymour M. Hersh har bidragit till denna flora med boken The dark side cif Camelot. Den är en exercis i skvaller. Boken är baserad på intervjuer med Kennedys tidigare medarbetare, Secret Service agenter och hundratals av familjen Kennedys vänner och bekanta. Boken handlar om USAs 35 president och om hans privatliv. Framställningen är inte speciellt smickrande, om ens hälften av det Hersh skriver i sin bok är sant så kan man nog konstatera att Kennedys liv kulle kunna ligga till grund for en smaskig såpopera med krig, sex, droger, mafThe dark side of Camelot, Seymour M . Hersh, Little Brown & Company, 1997. SVEN SK TID SKRIFT fian, och mord.. John F. Kennedy var enligt Hersh en man med omättlig smak for tillfilliga forbindelser med kvinnor. Han stod i nära kontakt med den amerikanska organiserade brottsligheten och var besatt av tanken att avsätta Kubas president Fidel Castro. Kennedy en säkerhetsrisk Hersh argumenterar att Kennedy inte enbart gjorde sig skyldig till marginella maktöverträdelser och personlig njutning; Kennedys agerande hotade den nationella säkerheten. Det hade bara varit en fråga om tid innan presidentens levnadsvanor hade expone- 41 rats för allmänheten. Det faktum att Kennedy blev mördad i kombination med hans popularitet bidrog till att han betraktades som hjälte och inte blev uthängd i media för sitt beteende. Frågor som infinner sig efter att ha läst boken är om offentliga personer har rätt till att bete sig hur de vill och vilken roll massmedia bör spela. Kennedy hade i egenskap av sitt ämbete vissa förpliktelser gentemot sina väljare men han visade sig ha en klinisk brist på omdöme, om man far tro Hersh. Nya tider I en demokrati kan väljarna rösta på en annan president om man inte anser att den nuvarande beter sig omdömesgillt. I Kennedys fall kom dock detta aldrig till allmänhetens känne- 42 dom. Tiderna var annorlunda och massmedia var inte lika intresserade av, eller mer hänsynsfulla till, offentliga personers privatliv. r dag är det annorlunda, ingen amerikansk tidning eller annan media med självaktning har låtit bli att skriva om den nuvarande presidenten Clintons på- stådda affårer. Mycket kanske inte överensstämmer med verkligheten, men det faktum att det skrivs om offentliga personers privatliv gör att det är så mycket enklare för medborgarna att fatta beslut om dessa personer är värda en röst i nästa val. Nu visar undersökningar att president Clinton har ett starkt stöd, trots vad som har skrivits om honom. Opinionen har betygsatt honom efter hans politiska insatser snarare än vad han eventuellt har gjort med diverse kvinnor. Kanske hade den amerikanska allSVENSK T IDSKR IFT mänheten bedömt Kennedy på ett liknade sätt även om de vetat om hans beteende. Schymans alkoholism En svensk parallell till detta är kommunistledaren Schymans alkoholism. Representanter från massmedia kände till problemet att hon drack för mycket år innan detta kom till allmänhetens kännedom. Man valde att inte skriva om detta eftersom man sade sig respektera henne och hennes privatliv. Detta innebär då att man inte respekterar väljarens behov av information. Som partiledare har Schyman en lite men dock möjlighet att faktiskt bli statsminister, och vem vill ha en statsminister som inte kan uppföra sig för att personen i fråga är full?