EURON OCH INTERNET SAMMA ANDAS BARN JONAS FRYCKLUND Inte bara satsningar på informationsteknologi är avgörande för om vi ska kunna rädda det svenska välståndet. Lika viktigt är det att Sverige deltar i det europeiska valutasamarbetet. F ör en del av oss är det redan vardag. Själv gör jag kanske tre beställningar i veckan via intemet. Jag besöker min bank ungefår två gånger i månaden - på intemet. Biljettema till bion och teatern bokar jag också i uppkopplat tillstånd. Den elektroniska handeln är redan här. Snart kommer vår vardag att berikas med ytterligare ett tillskott. I maj fattas beslut och vid årsskiftet påbörjas introduktionen av den nya gemensamma valutan fOr Europa. Euron kommer. Ur ett liberalt perspektiv är det naturligt att bejaka den tekniska utvecklingen med dess berikande och befriande effekter. Internationalisering, gränslöshet och intemet har alltmer konunit att ses som altematiJONAS FR YCKLUND är civilingenjör och arbetar so m ekonom på In dus triförbu ndet. vet att sträva efter. Alternativet självklart till det förtryck och den slutenhet som funnits och fortfarande finns i icke-demokratiska stater. Men även som alternativ till den stagnation som har drabbat de övertunga välfärdsstatema i Europa. Förhastade slutsatser Det kan då vara förståeligt att vissa liberalt inriktade debattörer har dragit förhastade slutsatser om den gemensamma valutan. Den monetära unionen har klassificerats som ett stort tar, blir inte också konkurrens mellan valutor den naturliga lösningen? Även om takten ökar i samhällsoch teknikförändringen så gäller fortfarande den gamla sanningen: för hastigt tänkt blir hastigt fel tänkt. I själva verket kan euron och intemet ses som samma andas barn. Och båda bör därför bejakas av sanna utvecklingsoptimister. Den elektroniska handeln ökar för närvarande i en takt på 200 procent per år. Det amerikanska företaget Chrysler räknar med att om två år och politiskt projekt och har genom kommer en fjärdedel av deras bilfördenna klassifikation automatiskt säljning att ske via intemet. Distrimisstänkliggjorts. De förhastade slutsatserna har dessutom fatt näring i den utveckling som vi alla kan observera på intemet. Om vi blir oberoende av tid och rum, blir vi då inte också oberoende av olika länders valutor? Om vi kan hanclla från USA eller byta till en bank på Caymanöama, blir inte också en europeisk valuta obsolet? Om den institutionella konkurrensen tillSVENSK TIDSKRIFT butionsmarknaden står infOr en revolution som drastiskt kommer att rita om kartan för handeln. Förut hade vi en internationalisering som berörde ett antal stora företag. Nu har internationaliseringen flyttat in i vardagsrummet. En virtuell internetbutik kan vem som helst som är lite driftig sätta upp för några tusenlappar. På nätet kan smala nischprodukter säljas till en utspridd 19 kundkrets med låga omkostnader. Vi far en internationalisering som griper in på mikronivå. Det blir inte längre några fa stora och lättanalyserade handelsflöden. Vi blir i stället del av en helt sammanvävd marknad där även privatpersonerna och de minsta småforetagen ingår. World Wide Web har fatt sitt namn just av liknelsen med en finmaskig spindelväv. Utrikeshandel i vardagsrummet Det är framfor allt mot denna bakgrund som man ska se införandet av en ny stor valutaenhet. När utrikeshandeln blir en sak for vardagsrummet blir iden alltmer obsolet att man måste ta med sig en sedelbunt, åka till närmaste flygplats och växla till sig nya sedelbuntar i de speciella små butiker som finns där. Kan man då inte använda sitt VISA-kort när man handlar på internet? Växlingen sker ju automatiskt. Jo självklart, marknaden hittar alltid någon väg runt problemen. Men det är farligt att här anlägga det lilla landets perspektiv. En klar analys kräver att vi ser på samma situation från andra hållet. Nästan valje svensk har en någorlunda rimlig uppfattning om hur mycket en dollar är värd. Vi är också vana vid att hantera udändska valutor. Har man denna information lagrad i hjärnan går det enkelt att som svensk handla på amerikansk postorder. Men hur många amerikaner vet att en svensk krona är värd 12fi cent? 20 Att operera i en liten valuta kan vara just det som fåller avgörandet åt det negativa hållet. Det faktum att den internationellt sett lilla SEBanken på kort tid har lyckats etablera sig som Europas största internetbank är en stor möjlighet. Men tänk vilken skillnad det skulle vara om denna bank låg inom euroområdet? N u blir det avsevärt mycket svårare att fortplanta det man hittills gjort inom Sveriges gränser till andra länder. Men kan då inte svenska företag välja att använda euron trots att vi som land inte går med i det gemensamma valutaområdet? Jo, den möjligheten kanske kommer att finnas. Men den blir i sådana fall lättare att utnyttja for större företag än for m.indre. Det kanske blir så att valutagränsen flyttas från att ligga vid territorialgränsen till att ligga mitt i eller mellan företagen. De kostnader som är forknippade med en valutagräns kommer då inte att forsvinna utan endast att flyttas runt. Små fciretag som vill bölja exportera kommer alltid att dra på sig ökade kursrisker så länge som vi har en separat valuta. Det kommer- så länge som vi har en separat valuta - alltid att finnas vissa företag som står på gränsen till att bli export- eller importföretag, men som väljer att inte ta steget på grund av risktagandet. Man kan exemplifiera med hur situationen kan vara for ett litet företag i USA. Jag satt och klickade på nätet en kväll och kom fram till ett litet amerikanskt nischforetag. Det var en fam.ilj som hade startat ett garageforeSVENSK TIDSKRIFT tag och det man sålde var pedagogiska produkter till fciräldrar som villlä- ra sin barn naturvetenskap. Företaget sålde fjärilshåvar, små mikroskop och kem.ilådor av olika slag. Om jag nu hade lagt in en order hade jag kanske blivit deras forsta udändska kund. Att operera i en stor valuta innebär att man gradvis kan växa in i rollen som exportör eller importör. Detta kan ske utan något extra risktagande och utan att man har haft någon som helst tanke på utrikeshandel när man startade verksamheten. Det är när fciretagande blir något man gör stegfor-steg som det blir ett realistiskt alternativ for den enkla medborgaren. Ryckig devalveringspolitik I Sverige har vi i så många avseenden dragit upp skarpa gränser mellan lö- nearbete och företagande. En likadan skarp gräns finns mellan fciretag som opererar på den inhemska marknaden och de som bedriver utrikeshandel. Att ta bort valutagränsen innebär att det inte längre är så att man måste våga hoppa över en farlig avgrund varje gång man som företag vill bölja exportera. Den svenska devalveringspolitiken har skapat en ryckighet som har missgynnat småföretag. Även de företag som ingår i komplicerade och långvariga affärsrelationer har missgynnats. Devalveringspolitiken har både varit kostsam i sig och bidragit till att snedvrida industristrukturen; den har lett till for fa små- och medelstora industriföretag och for fa kunskapsintensiva företag. Vinsterna med den gemensanmu valutan ska därfor inte bara mätas for existerande foretag och existerande strukturer. Med den gemensamma valutan foljer omstruktureringar. Omstruktureringar som både ger effektivitetsvinster och en mer balanserad industristruktur. Ronald Coase visade redan i sin artikel The Nature of the Firm från 1937 varfor en fri marknadsekonomi inte leder till att alla transaktioner sker på marknaden. Beroende på transaktionskostnadernas storlek bildas i stället foretag som ofta kan vara stora och som kan ses som separata planekonomier. Transaktionskostnaderna forändras med olika teknologier och skiljer sig från olika branscher. Ibland är det effektivt med marknad och ibland med foretag. Förrädiskt budskap Detta har inte alltid varit uppenbart. Under en stor del av det här seklet har det varit storskalighet som har gällt for hela slanten. Från 1970-talet slog det över åt andra hållet och decentralisering blev kodordet for dagen. Jan Carlzon skrev 1985 boken Riv pyramiderna. En sympatisk tanke och dess budskap stämde säkert in på SAS vid den tiden. Men sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är budskapet forrädiskt. Inom vissa branscher kan det vid en given tidpunkt vara effektivt att decentralisera, inom en annan bransch kan det vara mer effektivt att centralisera. Tes och antites har nu blivit till en syntes. I vissa fall är decentraliseringen starkt driven och alla pyramider nedmonterade. Men i andra fall är tendensen till storskalighet och standardisering påtaglig. Företag som Microsoft, Netscape, Adobe och Real Networks bygger sin ställning inte på att de har de tekniskt bästa produkterna utan på att de har lyckats med att etablera sig som standardlösningar. Alla väljer att använda det alla andra väljer. På samma sätt är det med valutor. En del överentusiastiska nyliberaler 1 Sverige och USA har grovt missuppfattat det här med konkurrens mellan valutor. En verklig konkurrens mellan privata valutor leder till att man rar samma valutaenhet. En konstlad konkurrens mellan olika länders monopolvalutor hindrar just en sådan spontan process. Att ha olika enheter hindrar handeln och kan dessutom vara ett egenvärde for nationalstatens makthavare eftersom det ökar kontrollmöjligheterna. Det blir lättare att låsa in människor, kapital och andra skattebaser om man har olika valutaenheter. Man kan spekulera i vad som skulle ha hänt om vi hade haft det skotska systemet med fritt konkurrerande valutor i Europas olika länder. Mycket talar for att en gemensam valutaenhet då hade växt fram spontant for länge sedan. Att nu skapa euron kan då ses som en sentida anpassning till marknadslösningen. Men frågan om konkurrerande valutor utan centralbankskoppling är av tämligen akadeSVEN S K TIDSKR.IFT misk natur. De två realpolitiska alternativ som står till buds är antingen ett fortsatt centralbankssystem i Sverige eller ett på europeisk nivå. Ett europeiskt system ger ett antal mätbara positiva ekonomiska effekter. Men framfor allt står ett europeiskt system mer i samklang med den nu påböljade och mer genomgripande strukturomvandlingen. Att vara med på det tåget kan ge dramatiskt mycket större välfärdseffekter än vad som kan forutses med nuvarande ekonometriska modeller. Sverige är ett mycket datormoget land. Vi står väl rustade med vår ticliga avreglering av telemarknaden. Vi är tillsammans med Finland främst i Europa vad gäller antal datorer, antal internetanslutningar och antalet mobiltelefoner per invånare. Omritade kartor När industrins strukturer och handelns kartor ritas blir tiden den avgö- rande faktorn. Om vi lyckas behålla ett forsprång i Europa kan vi utnyttja det till att kapa åt oss marknadsandelar. Detta sätter fingret på betydelsen av att vi snabbt tar till oss den nya informationsteknologin. Det är en uppgift for foretag, politiker, skolor och medborgare. Uppgiften ska vi naturligtvis ta tag i oberoende av hur det blir med den gemensamma valutan. Men otvetydigt leder analysen fram till att inte bara informationsteknologin utan även euron är en nyckelfaktor for att vi ska vinna slaget om det svenska välståndet. 21