RöD KIKARE MOT VITA HUSET
GUNNAR PALM
Svensk press målade en orättvis bild av Ronald Reagan,
USAs kanske främste president sedan andra världskriget.
örenta staternas kanske
F
störste president sedan
andra världskriget? Tio
kandidater tävlar varav
fem republikaner och
fem demokrater. Frågan är naturligtvis svår att besvara. Framtida historiker kommer att ha större chanser,
dels med hjälp av ännu okända dokument dels via det perspektiv som tiden ger.
Ska vi ändå försöka, bör vi utgå
från dagens situation. Den enda supermakten står starkare än på länge,
både politiskt och militärt. Ekonomiskt dominerar USA visserligen inte världen som förr - EU har kört
förbi - men utgör den största enskilda
marknaden vilken dessutom blir alltmer avancerad. Järnför vi landets
ekonomiska styrka med den andra
"supermaktens" framträder iögonfalGUNNAR PALM är världsmarknadskonsult.
26
!ande trender. Tabellen visar Sovjetunionens BNP som andel av USAs
dito enligt Världsbanken (1995: summan av 15 tidigare sovjetrepubliker).
1980:45%
1990: 25%
1995: 7%
Vem lade grunden for denna amerikanska tätposition? I den mån vi vill
ge äran åt politik/ politiker blir svaret
Ronald Reagan. Han vann som bekant två presidentval med bred respektive bredare marginal och satt i
Vita huset från januari 1981 till januari 1989.
H istorik
Wilhelm Wachtmeister, Sveriges
ambassadör i Washington under reaganåren, skrev en högst läsvärd understreckare i Svenska Dagbladet
(1997-05-03) kallad "Reagan har inte fatt det erkännande han förtjänar".
Långa stycken av artikeln skulle vi
kunna läsa högt. Låt oss bara återge
kommit Sovjetunionens kollaps tog
han allt till i överkant. Sovjetunionen
var ruttet till sin hela struktur och
störtade samman av sin egen tyngd.
Men Reagans nedrustningspolitik,
särskilt SDI, kan ha fatt Gorbatjov att
inse att spelet var förlorat och därmed
påskyndat historien."
Journalistik
När WW skriver om bristande erkännande syftar han främst på amerikansk press. Ser vi till svenska media
måste hans slutsatser förstärkas tiofalt.
Där upprepades klyschan om "B-skå-
despelaren" Reagan år efter år, som
om hans filmroller hade samband
med politiken. Varför dessa nidbilder? Reagans presidenttid inföll under den svenska mediavänsterns
glansperiod.
Detta ser vi lätt genom att läsa När
Var Hur under den aktuella perioden.
Årskalendern utgör något av ett
flaggskepp i Sveriges mediavärld där
ett citat: rader av kända journalister medver- "Om han menade att han åstad- kar. Citaten nedan visar framträdande
SVEN SK TID SKRIFT
 texter och är inte alls illvilligt utvalda, utvecklingen i USA och Sovjet. I
vilket den intresserade kan kontrolle- Washington gick det mesta snett,
ra utan större svårighet. medan Kremls dynamiske ledare
Gorbatjov tog över huvudrollen på
O kunnig om utrikespolitik
Bildtext 1982: "USAs nye president
Ronald Reagan- omvittnat okunnig
om utrikespolitiska forhållanden -
har i inställningen till Sovjet intagit
en position som påminner om Kalla
krigets dagar... Idag är Sovjet i stånd
att utmana USA militärt och kan
väntas bevara den fOrmågan."
Artikel 1983: "Falklandskrigets
störste forlorare är USA, som nu än
mer eftertryckligt placerats på de anklagades bänk av tredje världen..."
Artikel 1984: "Länge räknade man
med att reaganadrninistrationen skulle falla på eget grepp: att "reaganornics" katastrofresultat for breda väljargrupper- skyhöga räntor och två-
siffrig arbetslöshet - nästan automatiskt skulle medfora demokratiskt styre i både Vita huset och kongressen."
Rubriker 1985: "Sovjet hotat i alla
väderstreck. Eurornissilema -bakslag
for freden".
Rubrik 1986: (Efter Reagans valseger 1984 i 49 av 50 delstater)
"Ronald Reagans auktoritet minskar".
Artikel 1987: "Åtskilliga bedömare
anser att om amerikansk säkerhetspolitik fortsätter att formas av reaganatcityden kommer USA gradvis och
delvis oavsiktligt - att avhända sig sin
hittills självskrivna ledande roll 1
världspolitiken".
Ingress 1988: "Åren 1986-87 var
en period av stora kontraster mellan
världsscenen..."
Den som snabbt läser igenom citaten tar sig for pannan. Men tyvärr är
de här texterna typiska for klimatet i
svensk press under 1980-talet (i viss
mån fortfarande). Tyvärr speglar de
också lärdomarna som yngre journalister fatt i den svenska skolan via lä-
roböcker i ämnen som historia och
samhällskunskap.
Att kalla den svenska journalistkå-
ren for kommunistisk är inte rättvist,
även om Journalisthögskolans opinionstester pekar på att antalet anhängare till vänsterpartiet uppgår till
40 procent, järnfort med tio i hela
väljarkåren. Ordet "hippie" är mer
träffande. Det täcker flera av citaten
ovan liksom andan i stora delar av
svenska medias utlandsbevakning.
Om vi använder den tidigare bekvä-
ma indelningen av världen i tre
block, kan vi beskriva "hippiefilosofin" så, att den forkastar Väst - tolererar Öst - beundrar Syd. Sådana
skribenter borde vi inte ge något
större utrymme men det gör svenska
pressen.
"Hippie-rörelsen" foddes i San
Fransisco och var stark vid 1960-talets slut. Dess demonstranter visade
plakatet "Make love, not war" och
en känd politiker filide kommentaren att demonstrantema inte forefOll
orka med någondera. Hans namn?
Dåvarande californiaguvernören
Ronald Reagan.
SVENSK TIDSKRIFT
Pacemaker l
En pacemaker är någonting som
sätter takten, som går i täten,
som liksom peppar hela systemet. Det är vad ordet betyder. Ett
liknande fenomen finns inom cykelsporten. Någon tar ledartröjan
och sätter takten för de andra.
Det lustiga är att i Sverige betraktas situationen s a s från andra
hållet. Man säger att den som leder drar de andra med sig. De
sporras inte till egna stordåd
utan de blir dragna. Passiv form.
På engelska och franska riktas
blickarna mot ledarskapet, medan vi gör affär av efterkälken.
Helena Riviere
27