KONKURRENSVERKETS TROGNASTE KUND GUNNAR AXEN Historien om CityMail är historien om hur den starke slår den svage. Med monopol, skattepengar och offentlig maktutövning har Posten försökt stoppa varje försök att skapa konkurrens på marknaden. I nom Konkurrensverkets väggar lär Posten AB skämtsamt benämnas "vår trognaste kund". Efter över 20 fållningar hos Konkurrensverket och i Marknadsdomstolen framstår denna benämning som väl motiverad. Det finns historiska erfarenheter av fria och väl fungerande postmarknader, men det finns inget modernt exempel utöver det svenska på hur postmarknaden utvecklas efter en avmonopolisering. Utöver Sverige är det endast Finland som avreglerat postmarknaden. I Finland har man dock lagt så pass höga koncessionsavgifter på privata operatörer att monopolet i praktiken kvarstår. I Tyskland förbereds en partiell avreglering och inom EU som helhet ser en avreglering ut att komma till stmd en bit in GUNNAR AXEN var tidigare politisk handläggare med ansvar för bl a trafik- och kommunikationsfrågor vid moderaternas riksdagskansli. 12 på 2000-talet. Formellt avskaffades det svenska postmonopolet den 1 januari 1993. Men redan under 1991 uppstod, om än i liten skala, konkurrens. Då etablerade sig företaget CityMail i Stockholm som distributör av "föradresserade storsändning- , ar . Missbrukade sin ställning Åren som gått har rymt en hel del dramatik, där Posten visat exempel på de flesta oschyssta metoder som ett marknadsdominerande företag kan använda sig av för att bekämpa "uppstickare". Under de första åren försökte Posten tränga ut CityMail genom kraftigt sänkta priser just på föradresserade storsändningar. Konkurrensverket konstaterade efter att ha granskat ärendet att Posten missbrukade sin dominerande ställning på marknaden. Efter försök med olika former av underprissättning gav Posten upp efter det att Konkurrensverket hotat med ett vite om 50 miljoner kronor. SVENSK TIDSKRIFT Posten gick istället över till att bekämpa "uppstickaren", som vid det laget kontrollerade någon tiondels procent av marknaden, med strukturklausuler. Genom en paragrafi avtalen med sina större kunder försökte man ra dessa företag att förbinda sig att inte utnyttja CityMail. Även dessa försök från Postens sida fann Konkurrensverket och Marknadsdomstolen vara ett missbruk av företagets dominerande ställning. Efter många turer befann sig CityMails ägare under böljan av 1995 i en svår ekonomisk situation, starkt pressade av Postens försök att krossa företaget. Efter ytterligare nå- gra turer köpte Posten i april samma år 75 procent av aktierna i CityMail. Vid köpet uttalade Postens ledning att syftet var att driva CityMail vidare, men redan efter sju månader ville majoritetsägaren försätta konkurrenten i konkurs. Postens VD UlfDahlsten hävdade frankt att CityMails "affårside är överspelad av utvecklingen". I själva verket var uppköpet endast en manöver för att återställa Postens de facto-monopol. I och med detta hade konkurrensen på postmarknaden kunnat vara död för åtskilliga år framöver. Personerna bakom det ursprungliga CityMail gav emellertid inte upp. De var övertygade om att deras affärside höll. De köpte det som fanns kvar av verksamheten och lyckades rekonstruera CityMail tillsammans med ett antal större investerare. Under 1996 utvecklades verksamheten mycket positivt. hela den rikstäckande postservicen var i fara. De hade inget underlag som stödde deras påståenden, men de hävdade att detta var ett faktum. Resultatet blev att riksdagsbehandlingen av den aktuella postlagspropositionen sköts ett antal veckor på framtiden. Det är svårt att tro att en person utan mycket goda kontakter inom socialdemokratin skulle ha lyckats med en liknande manöver. UlfDahlsten var som bekant tidigare statssekreterare åt OlofPalme. I senare tidningsintenjuer hävdade till och kurrens. Mötet föranledde statssekreterare Magnus Persson att gå ut med ett pressmeddelande där han förklarade att han "har fullt förtroende för styrelsen och dess agerande". Budskapet till Konkurrensverket stod klart: Godkänn Postens agerande. Tilläggas kan att Magnus Persson tidigare har varit tjänsteman hos postfacket. Efter det att Postens möte med Trafikutskottet blivit känt begärde CityMail i en skrivelse företräde inför utskottet för att likt Posten ra med Dahlsten att hela Postens exi- framföra sina synpunkter. Vid TrafikGeografiskt varierande priser Hösten 1996 nådde Postens konkurrensrättsliga trixanden en ny kulmen. Det började med att Konkurrensverket för trettonde gången i ordningen gick emot Posten. Konkurrensverket avslog en ansökan från Posten om att ra verkets förhandsgodkännande av en prislista med geografiskt varierande priser. De områden där Posten ville sänka priserna var i princip samrna områden där Posten mötte konkurrens från CityMail. stens var hotad efter Konkurrensverkets beslut. Idag vet vi bättre. Två dagar senare var det dags för kommunikationsdepartementet att åter ra besök av Dahlsten. Vad han vid det tillfället framförde för argument är inte känt, men han hade med sig en ny prislista där de geografiskt sänkta priserna utvidgades till att gälla ytterligare några områden. Fortfarande innebar den dock att det handlade om markant sänkta priser i första hand Ulf Dahlsten tog efter detta avslag inom just de områden där omedelbart kontakt med riksdagens Posten utsattes för trafikutskotts ordförande, Monica konÖhman (s), för att begära företräde inför utskottet. Ett extra sammanträ- de kallades in i all hast redan dagen efter, mitt under pågående partiledardebatt. Ulf Dahlsten och Postens styrelseordförande Rune Molin gavs möjlighet att framföra påståendet att beslutet i Konkurrensverket innebar att SVENSK TIDSKRIFT utskottets sammanträde den 15 oktober beslutades att så inte skulle ra ske. Konkurrensverket böjde sig dock inte för statssekreterare Perssons budskap. Den 1 november beslutade Konkurrensverket interimistiskt, vid ett vite om 50 miljoner kronor, att Posten var tvungen att upphöra med den nya prislistan då den stod strid med kon- 13 kurrenslagen. Posten sitt budskap till riksdag och ordningsramen i Tyskland redan från Posten gav dock inte upp. Den ti- regering. Syftet var att hota politiker- början förhindras.". digare prislistan hade varit prisdiffe- na med att den rikstäckande brevut- Posten beslutade i februari i år att rentierad i tre nivåer, där de lägsta delningen var i fara och på så sätt införa en ny portotabelL Denna inpriserna stämde överens med de om- ordna fram ökade statliga subventio- nebar en kraftig höjning av portot får råden där konkurrensen fanns och de ner eller regleringar får att gynna enstaka försändelser. Istället sänktes övriga nivåerna hänförde sig till angränsande områden. Den 4 november beslutade Posten att samma pris skulle gälla inom de tidigare tre olika zonerna. Höstens prislista nummer tre hade sett sitt ljus. Den 22 november fattade konkurrensverket slutgiltigt besked kring den zonindelade prislistan. Prislistan fårbjöds vid ett vite av 50 miljoner kronor. Den 26 november fattade konkurrensverket ett nytt interernistiskt beslut om att vid ett vite av 50 miljoner kronor fårbjuda postens prislista från den 4 november. Ärendena överklagades till Tingsrätten, som gav Posten rätt, men i slutänden har Konkurrensverkets beslut ånyo fastställts av Marknadsdomstolen som är den högsta beslutande instansen. Sedan dess har Posten på nytt fårsökt med både en variant på de tidigare nämnda strukturklausulerna och regionalt sänkta porton. De olika turerna under hösten 1996 fram till våren 1997 är belysande får hur Posten systematiskt har gjort allt får att bekämpa konkurrensen på postmarknaden. Men som om detta inte vore nog så företog Posten en omfattande annonskampanj under samrna period. I helsidesannonser i dagstidningar, kvällstidningar och politiska medlemstidningar riktade 14 ''N.. lar ett monopo avvecklas är det oundvikligt att den tidigare monopolinnehavaren förlorar marknadsandelar. Det har också Posten gjort. I dagslä- get har Posten 98 procent av marknaden för adresserad post. ''Posten. Bland annat hävdades i annonserna att Posten inte har något statligt stöd, vilket är felaktigt eftersom man erhåller ett årligt bidrag på 200 miljoner kronor får den rikstäckande kassaservicen. Avskräckande exempel Postens konkurrensmetoder har väckt uppmärksamhet utomlands. I Tyskland fårbereds en avreglering av postmarknaden och i underlaget till den nya postlagen skriver det tyska postrninisteriet: "I Sverige, där postmonopolet borttogs i sin helhet 1993, har den etablerade operatören genom konkurrenshindrande uppträ- dande lyckats fårhindra den uppkommande konkurrensen. En sådan utveckling måste genom den nya SVENSK TIDSKRIFT portot generellt får större försändelser. De som drabbas hårdast är privatkunder, ideella föreningar och mindre företag. Tanken bakom reformen verkar vara att sänka priserna där det finns en begynnande konkurrens och samtidigt höja priserna på andra områden. Resultatet blev förmodligen inte det som postledningen hade tänkt sig. Portoreformen drev fram etableringen av en mängd små lokala postoperatörer. Idag uppgår de till närmare ett hundratal. N u har Dahlsten och hans närmaste män inlett en ny offensiv. Denna gång riktar man in sig på konkurrensen från de lokala postoperatörerna. Nu vill postledningen att regeringen skall ge den tillstånd att lokalt differentiera sina priser. Vad Posten vill göra är inte att införa ett generellt lokalporto, det kan de göra redan idag om de så vill, utan lokala porton just på de orter där det råder konkurrens. Om detta tillåts skulle Posten ånyo kunna underprissätta och med kirurgisk precision krossa konkurrenterna. När ett monopol avvecklas är det oundvikligt att den tidigare monopolinnehavaren förlorar marknadsandelar. Det har också Posten gjort. I dagsläget har Posten 98 procent av marknaden får adresserad post. De två andra procentenheterna delar CityMail respektive närmare ett 100- tallokala postoperatörer på. Posten ser de forlorade marknadsandelarna som ett hot. Men trots en minskad marknadsandel, så har inte mängden vidarebefordrade forsändelser minskat. Antalet adresserade brev ökar stadigt, trots konkurrens och nya medier. Mellan 1992 (då CityMail gjorde sitt insteg på marknaden) och 1996 har Postens brevmängd ökat med 152 miljoner forsändelser till 3.361 miljoner. För de privata postoperatörerna har brevmängden ökat från 12 miljoner 1992 till totalt 45 miljoner 1996. agerande? Ett foretag med en nästan total marknadsdominans kan väl inte vara rädd fOr att fOrlora några ta marknadsandelar? Svaret på frågan kan troligen bara ges av ett fatal personer inom foretagets ledning. Det finns två alternativa fOrklaringar: Antingen ser postledningen total marknadsdominans som ett självändamål, den vill helt enkelt inte ha konkurrens. Eller så behöver den ha ett de facto-monopol som gör att övervinster kan tas ut for att finansiera forluster och felinvesteringar inom andra affärsområden. Korssubventioneringsstrategi Ineffektiv organisation Förmodligen är det den sistnämnda Den ökande konkurrensen leder forklaringen som gäller. I den rapport möjligen till att Posten måste effekti- som Öhrlings, Coopers & Lybrand visera sin verksamhet, men knappast tagit fram på komrnunikationsdepartill att det uppstår outnyt~ad kapaci- tementets uppdrag slås fast att verktet på grund av minskade brevmäng- samheten inom Posten Brev är lönder. Om det inte är så att Posten i sam och har en god in~äningsformå- skydd av sitt monopol byggt upp en ga. Däremot säger rapporten att vinineffektiv organisation. ster från Posten Brev i framtiden inte Vad finns det for motiv till Postens kan forväntas täcka forlustverksamheter på andra håll mom postkoncernen. 1997 beräknas SVE N SK TID SKRIFT Posten Brev gå med närmare en miljard i vinst, samtidigt som Posten Försäljning och Posten Finansiella Tjänster formodligen gör en forlust på mellan en halv och en miljard kronor. För en person som Dahlsten, med dubbla examina, borde dock denna korssubventioneringsstrategi framstå som långsiktigt ohållbar. Då återstår enbart den personliga prestigen som ett motiv for postledningens agerande De positiva effekterna av avregleringen och konkurrensen på postmarknaden har nu börjat att synas. Inom de marknadssegment där konkurrensen fatt verka längst, foradresserade större utskick, har priserna sjunkit med mer än en tredjedel. Inom marknadssegmentet lokal post kommer vi att ta se samrna prisutveckling om inte Posten ges möjligheter att via underprissättning slå ut den spirande konkurrensen. Regering och riksdag uttalade hösten 1996 att Postens verksamhet ska bedrivas "på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral.". Frågan är när detta kommer att omsättas i praktiken? 15