JONAS HELLMAN & ANOERS HULTIN : Moderaterna bör gå moderniseringen ust nu går det väldigt bra för moderaterna. Partiet ligger över 30 procent i opinionsmätningarna, och om det vore val i dag skulle moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern tillsammans fa egen majoritet. Den moderata partistämman Umeå uppvisade ett parti i harmoni. Den gav också prov på en ny och ödmjukare ton. Borta är den enda vä- gens-politik. Nu är det öppenhet som är moderatemas ambition, både i synen på nya lösningar och i synen på människor. Allt ser bra ut. Men det är viktigt att moderatema inte tror att allt är bra. Ty även om moderatema politiskt har ett bra läge, är läget inte bra for Sverige. Och Sveriges problem blir vid en eventuell borgerlig valseger med automatik moderaternas problem. Ett område där det mer än någonsin finns skäl till nytänkande är utbildningspolitiken. Visst genomförde 2 den borgerliga regeringen 1991-1994 flera bra utbildningsreformer. Men så här med ett par års distans är det lätt att konstatera att den viktigaste forändringen återstår. Trots alla utbildningsreformer har utbildningsinstitutionerna inte hängt med i utvecklingen. På privata företag har arbetsformerna och arbetsmiljön helt förändrats under de senaste 10-20 åren, men i skoloma har nästan inget hänt. K atederundervisning vanligast När Skolverket 1992 genomförde sin nationella utvärdering visade det sig att traditionell katederundervisning fortfarande var den i särklass vanligaste undervisningsformen. Andelen av undervisningen som gick ut på att lä- raren föreläser och ställer frågor hade inte minskat sedan 1967, som var det år verket järnförde med. Två tredjedelar av skoloma bedrev genomgå- ende undervisning i 40-minuterspass. Var femte skola hade ingen organisation for fortbildning av lärare. SVEN SK T!DSKRIFT t täten för av skolan Det hindrar inte att många som arbetar inom skolans värld tycker att det har skett alldeles for mycket forändringar. Förklaringen till den motsägelsefulla bilden hänger samman med hur skolreformerna har genomförts. Ofta har det gått till så att politikerna har fattat ett centralt beslut om hur alla skolor i hela landet skall göra. Några större ansträngningar att forankra besluten bland skolpersonalen har inte gjorts. Resultatet har blivit att lärarna ofta har motverkat förändringarna. En del av de pedagogiska ideerna som lanserades under 70-talet skulle säkert ha kunnat fungera - om de hade förverkligats på skolor där de hade personalens och föräldrarnas stöd. Men eftersom politikerna försökt tvinga alla skolor att anamma ideema har reformforsöken misslyckats. Dels fungerar inte samma undervisningsmetoder for alla elever och lärare, dels gjorde motståndet att ideerna inte forverkligades fullt ut. Den svenska skolpolitiken har länge kännetecknts av att det funnits två politiska alternativ, varav båda forordat centralreglering. Vänstern har forordat att alla skolor skall ha mer av grupparbeten och mindre av betyg. Högern har forordat att alla skolor skall tvingas ha mindre av grupparbeten och mer av betygssättning. Under de senaste åren har moderaterna övergivit tron på centralstyrning inom utbildningsområdet. Istället har folkpartiet övertagit den traditionella högerlinjen.. För en framtida borgerlig regering är det viktigt att ha rätt problernformulering: felet med den svenska skolan är inte att det är fOr fa matematiktimmar i den enhetliga läroplanen, utan att det finns en enhetlig läroplan. Det är inte avsaknaden av betyg på mellanstadiet, utan avsaknad av konkurrens, som har gjort att utvecklingen stått stilla. Även om det inte går att säga exakt hur den nya tekniken bäst kan utnyttjas inom utbildningsområdet, är det lätt att inse att den kan utnyttjas. Framtidens klassrum En bild av hur framtidens klassrum kan se ut far man om man besöker centralskolan i Heby. Där har Apple utrustat eleverna i en skolklass med varsin bärbar dator. Bänkarna har ställts upp som ett "v", och vid spetsen finns en storbildsskärm som alla datorerna är anslutna till. Vid behov kan eleverna visa hela klassen vad de har gjort på storbildsskärmen. På kvällarna kan eleverna ta hem sina datorer och göra läxorna. Via elektronisk post kan de hemifrån kommunicera med varandra. En del hävdar att det inte alls kommer att finnas några klassrum i framtidens skola. Föreläsningssalar kommer att finnas, men i vanliga fall kommer eleverna sitta och arbeta vid sina kontorsarbetsplatser. Så gör eleverna i Botkyrka friskola. Deras skolarbete påminner även i övrigt ganska mycket om hur arbetet är upplagt på en modern kontorsarbetsplats. För det forsta har eleverna flextid. De kan komma när de själva vill mellan vissa klockslag på formiddagen och gå när de själva vill mellan vissa klockslag på eftermiddagen. Enligt rektorn Per Svangren fungerar det alldeles utmärkt for mellanstadieelever att ha flextid. 90 procent av skolans elever kan ta detta ansvar, och de övriga 10 procenten far lärarna hålla ett särskilt öga på. Det fungerar även att eleverna själva lägger upp sina scheman. Skolarbetet på Botkyrka friskola bildning. Många av dessa ideer kommer aldrig att kunna fOrverkligas, men om bara en del kan forverkligas räcker det for att det skall uppstå ett behov av nya utbildningsformer. Moderaterna bör gå i täten for moderniseringen av skolan. Det handlar inte om att skriva detaljerade forordningar om hur undervisningen i alla skolor i hela landet skall bedrivas. Ideerna måste komma underifrån. Det som moderaterna främst av allt kan bidra med är reformer som sätter igång en successiv utvecklingsprocess. Viktigt med ansvarstagande Därmed inte sagt att moderaternas skolpolitik bör bli helt könlös, och att partiets enda uppfattning bör vara att alla skall fa göra som de vill. Det går att ha en bild om i vilken riktning skolan bör utvecklas utan att for den skull tycka att allting måste centralstyras. Moderaternas uppfattning om hur landets skolor skall se ut bör bli mer lik moderaternas uppfattning om hur går till stor del ut på att eleverna utfor landets arbetsplatser skall se ut. Det är projektarbeten som de sedan redovisar for sina lärare. Med hjälp av uppgifter från böcker och Internet skriver de rapporter och uppsatser om olika ämnen. Ibland håller lärarna foreläsningar också. Men projektarbetsformen är ofta en effektivare inlärningsmetod. Det finns många vilda ideer om hur man i framtiden skulle kunna använda multimediateknik inom utSVENSK TID SKRIFT fel att reglera hur enskilda foretag skall arbeta. Men det hindrar inte att det i grova drag går att skilja mellan vad som är bra och vad som är dåligt. Det är viktigt att medarbetarna på landets foretag far ta ansvar, att de utvecklas i arbetet och att de belönas om de utfor en god arbetsinsats. Detsamma bör gälla for landets elever. Bland annat därfor är det fel att centralstyra. 3