MISSNÖJDA SVENSKAR TOIVO SJÖR.EN Den svenska opinionen är kluven. En entreprenörsanda är i växande samtidigt som man gärna överlåter samhället åt staten. Många vill behålla välfärdsstaten men få är beredda att själva bidra med något. ånga av 1994 års väljare uttrycker idag ett klart missnöje med det parti som de röstade på i 1994 års val. Var tredje väljare har lämnat sitt gamla parti for att gå till ett annat eller till soffan. Bäst på att behålla väljama har moderatema varit med 91 procent av 1994 års väljare i behåll och vänsterpartiet med 88 procent av väljama i behåll. Missnöjet med socialdemokraterna har vuxit under det senaste året. Detta har dock inte lett till någon forstärkning av det borgerliga blocket. De socialdemokratiska forlustema har huvudsakligen gått till vänster eller till soffan. Även om det finns direktövergångar till de borgerliga TOIVO SJÖR.EN är projektledare på Sifo Samhälle och opinion. partierna. 4 procent av s-väljarna har gått direkt från s till m. Missnöjet med socialdemokraterna kan också mätas i fortroendet for regeringens politik. I den senaste mätningen om fortroendet for regeringens arbete sjönk andelen som sa att de tyckte att regeringen skötte sitt arbete på ett ganska eller mycket bra sätt från 45 procent i oktober till 32 procent i december. Bland LO-medlemmarna är det endast 24 procent som tycker att regeringen sköter sig på ett bra sätt. Bland kvinnor är det 28 procent. En av orsakerna till de låga talen for regeringen handlar om arbetslösheten. Det gäller den faktiska arbetslösheten men kanske i ännu högre grad oron for en ökande arbetslöshet. Idag är det endast 15 procent av väljarna som tror att arbetslösheten Betyget for regeringen i dessa frå- gor är lågt. 2.1 i genomsnitt och uppgivenheten om möjligheterna att lösa problemen är uppenbar. De svarande har svårt att säga vad som skulle kunna lösa problemen. Vad är det som kan lösa arbetslöshetsproblemen. Här kan man spåra en öppenhet och ett sökande. Utbildning nänms ofta, liksom arbetsmarknadslagarna. Arbetstidsförkortningar Ett generellt bättre fåretagsklimat nänms också. En grupp av forslag som nämns är olika typer av arbetstidsforkortningar. Något som ofta kommer upp i intervjuerna är varfor man friställer människor i offentlig sektor och ger dem arbetslöshetsunderstöd istället for att låta dem arbeta inom vård och omsorg. Orsakerna till arbetslösheten anser kommer att minska under det man står att finna såväl i utlandet som kommande året. Fyra av tio tror att den kommer att öka från nuvarande nivå. SVENSK TIOSKR.IFT inom landet. Utomlands pekar man på världsekonomins utveckling. 80-talet 9 kanuner alltid upp i intervjuerna. dem själva. Endast 13 procent tycker Man säger att industrin inte hängt att de haft fordelar av politiken. 62 med i utvecklingen. Den tekniska procent tycker att de haft nackdelar av den. De tycker också att skillnaderna mellan olika grupper blivit for stora (65%). I det sammanhanget kan man också notera att stora delar betraktar mer missnöjda (46%) än vad männen är (36%). Svåråtkomliga politiker Man tycker att det är svårt att nå fram rill politiker. Endast 18 procent av befolkningen tycker att det är lätt att komma i kontakt med politikerna. Denna åsikt gäller i alla partier utan utvecklingen är en annan drivkraft som förvärrar arbetslösheten genom att reducera behovet av arbetskraft. Inom Sverige pekar man på arbetsmarknadslagarna, invandring och neddragningarna inom den offentliga sektorn. sig som medelklass. Till den högre åtskillnad. Sammanfattningsvis hittar allmänheten inte någon enskild syndabock som pekas ut. Större forhoppningar När det gäller Sveriges ekonomi allmänhet är forhoppningarna något större än när det gäller arbetslöshetsproblemariken. Drygt var femte tror medelklassen räknar sig fyra av tio svenskar och till den lägre 48 procent. Bland arbetarna är det 20 procent som räknar sig rill den övre medelklassen. Politikens roll och vikt avtar idag for många människor. Det är något fler som säger att storföretagsledare har mest makt än det är människor att den blir bättre, var tredje att den som säger att regeringen har mest blir sämre och varannan att det makt. fortsätter ungefar som nu. Jämför Missnöjet med hur demokratin man förhållandena som de var i fungerar finns där. 57 procent av december 1995 kan man konstatera svenskarna är nöjda med hur demoatt andelen som tror på ökad kratin fungerar i Sverige. Kvinnor är arbetslöshet fordubblats på ett år. När det gäller den egna ekonomin kan man skönja en viss minskad pesSll1llsm. För ett år sedan trodde 45 procent att de skulle ra lägre inkomster under det kommande året. Nu stannar denna siffra på 30 procent av befolkrungen. 14 procent tror att de kan forbättra ina inkomster under det kommande året. När man frågor om den politik som forts påverkar den egna situationen tycker de allra flesta att den förda politiken varit till nackdel for 10 SVENSK TIDSKRIFT Sex av tio ställer sig frågande inför hur man skall kunna utöva inflytande som medborgare. I det sammanhanget kan man fråga sig var gränsen går fOr legitimitet i det politiska systemet. Röstdeltagande ligger for internationella fOrhållanden på en hög nivå. Det gör det inte automatiskt. Människor måste tycka att det är viktigt och relevant att rösta. För alldeles självklara är inte våra höga röstetal. EU-valet kanske är ett udda exempel men ändå finns det där: Om man inte tycker att det är meningsfullt går man inte och röstar. < > tn z tn (l > I EU-frågan är människor skeptiska. Varannan skulle vilja att Sverige länmar EU och fYra av tio att vi stannar kvar. I EMU-frågan är det drygt var femte som vill gå med nu Talang De som för fram tanken att alla inte är lika begåvade och att olika begåvning får konsekvenser i vår internationella och symbolanalytiska värld rör upp starka känslor och sätter vårt jämlika blod i svallning. Varför är olika förutsättningar i livet en så het potatis just hos oss? Det är ju inget nytt fenomen precis. l Bibeln kan vi läsa liknelsen om punden, de anförtrodda pun-den och det nedgrävda pundet. Historien slutar med beröm för den gode och trogne tjänaren som gjorde bra ifrån sig och fördubblade sitt kapital, men med och lika många som vill vänta och se. Fyra av tio kan inte alls tänka sig ett medlemskap i EMU. I ett europeiskt perspektiv är svenskarna ett land av flexibla opportunister där man upplever filosofiska ställningstaganden som främmande. Betoning av andlighet är klart lägre i Sverige än i Europa i övrigt. Det finns såväl en entreprenöranda som en tendens att man utan problem kan överlåta samhället till staten. Många vill ta tillvara välfårdssamhället utan att själva bidra med så mycket. Det stora statliga ansvaret har lett till att människorna har en lägre tillgråt och tandagnisslan för den slöe som bara grävde ner sitt pund i jorden. l den nya bibelöversättningen har man konverterat valutan från pund till talenter vilket gör poängen tydligare. Talenter är samma ord som talang. Vad Jesus egentligen säger är: Gör det bästa av de förutsättningar du har fått. satsa på dig själv. Det är din plikt att använda ditt liv och din förmåga så att du växer. Det är ett brott att vara passiv om det så bara är en enda möjlighet som går i stöpet. l så fall kan du gott sitta "i mörkret därute --- gråta och skära tänder". (Matt 25:14-30) SVENSK TIOSKRIFT tro till sin egen formåga att ta vara på sig själva. Svenskar söker sig gärna till en modell som betonar en trygg vardag och materiellt välstånd snarare än risktagande och självutveckling. Lättanpassliga svenskar Svenskarnas opportunistiska och flexibla inställning gör att man har lättare att anpassa sig i arbetslivet och finna nya lösningar. I Sverige behövs det fårre beslutsnivåer och man kan också etablera en arbetsorganisation som är bättre anpassad till snabba forändringar än man exempelvis kan i Frankrike med sin mycket hierarkiska organisationmodell. Jesus förstår talangen som ett investeringskapital från gud som det är ens absoluta skyldighet att använda sig av efter bästa förmåga hur litet det än är. Men i Sverige avvisar vi sådana personliga försök. l Sverige ska resultatet vara detsamma oberoende av egna insatser. Här glider "ha det lika bra" ihop med "vara lika bra" och förväxlas med människovärde. De som avvisar skillnader borde få revidera Bibeln och tala om för den där Jesus att i Sverige satsas det inte på talang. Här har vi resultatjämlikhet. Ska några ha servicejobb så ska alla ha det. Helena Riviere 11 < r o m z :r: m n r r o