LEDARE: E tt viktigt mål för socialdemokratin har varit att ugämna skillnaderna mellan samhällsklasserna. Det kan därför tyckas paradoxalt att de välfårdssystem som partiet har medverkat till att bygga upp dramatiskt försvårar för människor att med egen kraft förbättra sin tillvaro - det vill säga att göra en klassresa. En förutsättning för att vanliga människor - som inte har ärvt eller fatt några pengar av släkten - skall kunna förbättra sin tillvaro, är att det går att gäna pengar på eget arbete. I Sverige har denna möjlighet kraftigt beskurits. När man tjänar pengar på arbete tar staten regelmässigt huvuddelen skatt. För en medelinkomsttagare som synligt tjänar 19.400 kronor i månaden uppgår det totala skatteuttaget (arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och övriga skatter) till 66 procent. skattema tas dessutom ut på ett sådant sätt att den som gänar mer 2 JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN: Klassresan med automatik tvingas betala mer i skatt. Inte bara proportionellt, utan även procentuellt. I samband med skattereformen 1990 fördes en debatt om marginaleffekterna, det vill säga hur mycket av en extrainkomst som man i olika inkomstlägen tar behålla. Beslut fattades om att "vanliga" inkomsttagare aldrig skall behöva betala mer än 30 procent i marginalskatt och att "höginkomsttagare" - en grupp som antogs utgöra ungefår tio procent av alla inkomsttagare - inte skulle behöva betala mer än 50 procent. H öjd marginalskatt dag har den lägre marginalskattenivån höjts till i genomsnitt 34 procent och den högre till i genomsnitt 59 procent. Eftersom gränsen för att vara "höginkomsttagare" inte har flyttats upp i takt med löneutvecklingen tvingas även heltidsarbetande med vanliga inkomster betala den högre marginalskatten. För människor med lägre inkomSVENSK TIDSKRIFT ar inställd ster är som regel marginaleffekten betydligt högre än marginalskatten. Skälet är att många av de offentliga välfårdssystemen är utformade så att om de höjer sin inkomst, förlorar de bidrag och subventioner. I moderaternas rapport skattepolitikens sociala konsekvenser räknas på tio exempelhushåll. En ensamstående kvinna i Göteborg som arbetar som socialsekreterare och har ett barn på fem år går upp från deltid till heltid. Av de 4.000 kronor som hon höjer sin inkomst med tar staten - direkt eller indirekt - 78 procent, det vill säga 3.120 kronor. Ett gift par i Uppsala med tre barn i skolåldern behöver förstärka sin hushållskassa. Hon arbetar som lågstadielärare och han har ett vanligt industriarbete. Paret bestämmer sig fcir att hon skall gå upp från deltid till heltid. Av de 3.150 kronor som familjen höjer sin inkomst med tar staten 74 procent, det vill säga 2.331 kronor. En ensamstående kvinna i Linköping med ett barn är tillfålligt arbetslös. Hon har tidigare arbetat som kommunal ekonomiassistent. En Men med de svenska skattema är detta mycket svårt. Invandrarforetagare tar som regel inga banklån. dag far hon ett erbjudande om en ny Istället lånar de av släktingar och heltidstjänst. Av de 2.550 kronor vänner. Men bland svenskar finns som hon tjänar på att gå över från arbetslöshetsersättning till heltidslön tar staten 84 procent, det vill säga 2.142 kronor. inte den typen av sociala nätverk. Dessutom har de svenska släktingarna och vännerna oftast inte något eget sparkapital att låna ut. annat privat ägande. Tanken är att personer som äger aktier har mycket pengar, och därmed bör beskattas extra hårt. Ett problem är dock att denna åtgärd inte enbart slår mot de aktieägare som har mycket pengar, utan mot alla aktieägare. Resultatet blir att det privata aktieägandet som helhet Som det svenska samhället är minskar. Detta bidrar i sin tur till att Hjälplösa hushåll Och så där fortsätter det. Åtta av de tio exempelhushållen - som alla lever under mycket normala svenska forhållanden - möter en marginaleffekt på över 50 procent. Den lägsta marginaleffekten är 38 procent. Välfärdssystemen har gjort de svenska hushållen beroende och hjälplösa. Det finns knappt några reserver i form av egna besparingar. Det går inte att själv påverka. Historiskt sett har eget foretagande varit en vanlig metod for människor att klättra på samhällsstegen. l Sverige är det extremt svårt- särskilt for vanliga människor - att starta och driva ett eget foretag. Skälet är inte bara att det är mycket krångel och byråkrati. Vi har också byggt upp en ordning där den som vill starta ett foretag är beroende av vad myndigheter och banker tror om affårsiden. Återigen är det de höga skattema på arbete som spökar. Under normala omständigheter skulle det gå att själv spara ihop till ett startkapital. uppbyggt måste man nästan komma från "överklassen" for att kunna bli rik. Detta avspeglar sig också i den svenska foretagsstrukturen. Av dagens stora svenska foretag är det mycket fa som har tillkommit efter andra världskriget. De familjer som äger stora privatformögenheter i dag, är i stort sett de sanuna som gjorde det for 30-40 år sedan. Visst har det skett en viss omsättning, men inte alls 1 sanuna utsträckning som i andra länder. l vad mån det har skett någon forändring av ägarstrukturen i Sverige, så är det snarast att det privata ägandet som fenomen har minskat. 1960 ägdes 65 procent av aktierna i det svenska näringslivet av enskilda privatpersoner. Idag är andelen endast 15 procent. l stället har institutioner och utländska ägare tagit över. Det är socialdemokraternas avsikt att klasskillnaderna i samhället skall bekämpas. Därfor beskattas privat aktieägande dubbelt så hårt som SVENSK TIDSKRIFT ytterligare permanenta den rådande ordningen i samhället. Institutioner är som regel forsiktiga ägare. De tar inga risker. De satsar inte på några nya foretag. Korsvist ägande Det svenska näringslivet ägs i dag i mycket liten utsträckning av privatpersoner. I stället äger foretagen korsvis varandra. Samma personer sitter i styrelse efter styrelse. Inga nya far chansen. Privat aktieägande i grannens foretag kan vara ett sätt for vanliga hushåll att bygga upp ett eget sparkapital. Den hårda beskattningen av arbete gör detta svårt. Den dubbla beskattningen av aktier gör det i praktiken nästan omöjligt. Socialdemokraterna har lyckats med det som adeln på 1800-talet misslyckades med - nämligen att permanenta den rådande inkomststrukturen i samhället. Det märkliga är att så fa hittills har genomskådat detta. 3 Ynkligt av Dieter Strand utan beskriver dem som de var: svaga, fega byråkrater. Dieter Strand har läst Peter Några av de tragiska perEnglunds Brev från noll- soner han beskriver levde Toner av företagsamhet och uppfinningsrikedom punkten och diskuterar t .o.m. i den inbillade före- Julmusik kan vara mer än boken på fem sex rader i ställningen att de i själva Bing Crosby och stilla Natt Aftonbladet. Det märkl iga är verket motarbetade för- med Christer Sjögren . Under nu inte vad han skriver, utan trycket inifrån , trots att de mellandagarna nu senast vad han inte skriver. skaffade fram Zyklon B och dök vi ner i pappas förråd av konstruerade dieselbussar gamla LP och kom upp med l Strand har inte ett ord att med avgasröret på fel sida. en kär gammal bekant mel- kan man också göra konsusäga om bokens ämne, vilket lan labbarna: Count Basies mentprogram för TV. är mest pinsamt för Strand Englund bedömer heller The Atomic Basie. 1 med tanke på att Expressen inte det sovjetiska systemet Numera får vi i stället njusamma dag ägnar huvud- och Nazi-Tyskland efter olika Det handlar om storband lta av "Plus " där en surmulen ledaren åt att sätta in Eng- värdeskalor. Därför blir läs- från det sena 1950-talet, pedagog försöker höja vår lunds bok i ett begåvat mo- ningen säkert svår för vän- fyllt till bristningsgränsen av skepsis inför konsumtionsdernt sammanhang. Istället sterideologer. Är det därför livs- och spelglädje med då- samhällets fasor genom att betecknar han bokens språk Strand är så föraktfull? Är nande blås och ljuvligt små- göra avslöjanden av typen som "outhärdligt" och gnäl- det därför han sänker sig till fräckt pianoklink högt uppe i "postordermedlet mot flintler på att "Doktor Englund att antyda att Englund trivia- diskanten. Låtarna har namn skallighet fungerar inte " och inte ens kan böja tyska rätt". liserar förintelsen? Eller är som The Kid from Red Bank, "tvättmedlet gör inte lika Och visst, vi ler alla igenkännande när en riktigt englundare dyker upp: Här "transmogrifieras" samhällssystemen, om de inte stagnerar i teknisk "förglasning " för att slutl igen slängas på "historiens kökkenmödding". Allt "tryfferat" av skrockförklaringen så simpel att Teddy the Toadoch Splanky rent som i reklamen ". StenEnglund skriver i Expressen? och fick gå runt på tallriken kul. Hur låter signaturen? mest hela dan. Vem vet? Vem bryr sig? Nej, Strand måste hata l Englund på ett personligt Höjdpunkten kommer efter P J Anders Linder plan. De har kanske träffats ett tag när man når fram till l stockho/m på någon förlagsfest och den den passage som etsat in sig självsäkre unge doktorn har i hjärnbarken på generainte hållt med Östeuropa- tioner i sin egenskap av sigoraklet Strand? Så Strand naturmelodi till TV:s "Tekanden från en " punsch- struntar i vad Englund vill glansig grosshandlarhöger" . säga och kallar honom högniskt magasin " . Det inre ögat ser plötsligt snurrande kugghjul , en entusiastisk Erik Bergsten och berättelser om fantastiska landvinningar 1 från de amerikanska torskKill your darlings! Men outhärdligt? Knappast. Englund har ett gott språk, ibland är det bara lite för mycket av det. Och vem orkar bry sig när han gör en insiktsfull och begåvad kritik av nationalstaten ; när han dissikerar diktaturer och förklarar varför de fungerar - eller inte . Englund demoniserar inte människorna som ingick i förtryckarapparaten, 4 färdig och citerar anonyma studenter i Uppsala som uppges tycka Englund är kaxig. Så ynkligt. ningslabben . Hjärtat minns Folke Hammarlind svindeln inför framtiden , för l stockho/m vilken än mer makalösa steg kunde utlovas. l Tekniskt Magasin tog med 1sig publiken på en spännande resa till uppfinnings- l rikedomens och företagsamhetens högborgar. Så SVENSK T I DSKR IFT