arbetslöshet på det sätt som skedde trygghet i ett läge där det krävs stora nal. Vi delar hans uppfattning att under förra mandatperioden. insatser för att förändra sjukvården. "sjukvårdens inre stridigheter skulle För oss som socialdemokrater är Både patienter och personal tjänar kunna dämpas eller delvis försvinna det angeläget att Stockholms läns med andra ord på sysselsättnings- om en större ärlighet, stabilitet och landsting har ett bredare samhälls- garantin. I sista hand är det också en realism" eftersträvas. ekonomiskt perspektiv och med- samhällsekonomisk vinst att inte låta Det är mot denna bakgrund som verkar till att förhindra ökad arbets- tusentals sjukvårdsanställda fylla på socialdemokraterna i landstinget har löshet. Landstinget bör ta sin del av den redan alltför höga arbetslösheten. tagit initiativet till den utvecklingsansvaret för sysselsättningen. plan som fastställdes under förra året Realistiska direktiv och som förhoppningsvis ska ge de Samhällsekonomisk vinst Vi uppskattar att Patrick Belfrage vill "långsiktiga, konsekventa och franldet långa loppet tjänar alltså delta i "förutsättningslösa samtal" förallt realistiska politiska direktiv" landstinget på att personal tar större mellan sjukvårdspolitiker och perso- som Belfrage efterlyser. IN GE R E FRAIM S S O N : Det ar inte monopolen problemet I förra numret av Svensk Tidskrift påstås att den offentliga sektorn är en dålig arbetsgivare. Det kan ju vid första påseendet kännas som ett välkommet stöd till de anställda och deras fackliga organisationer i den offentliga sektorn. Påstås detta för att man månar om de anställda eller finns det andra motiv? Om jag förstått argumentationen korrekt hävdas det att de offentliganställdas "brist på medinIN G ER EFRAIM SSO är ordförande i SKTF. 44 som ar flytande, utvecklings- och karriär- perspektiv. Om du vill byta arbetsmöjligheter" beror på den "offentliga givare finns det för det första fler än sektorns monopolställning". Vidare 300 konununer och landsting och en sägs att "de tjänster som den (offent- del ligger i varandras närhet, så avliga sektorn) erbjuder är den som s~ånden behöver inte vara oöverstigregel ensam om att producera. De liga. För det andra finns det många anställda inom den offentliga sektorn yrken i den offentliga sektorn som ... har alltså bara en arbetsgivare att också återfinns i den privata, t ex vända sig till." ingenjörer, tekniker, ekonomer, adM ånga valmöjlig heter Låt oss anta att våra arbetsgivare är dåliga arbetsgivare och pröva om det ministratörer och tandsköterskor. Just tandsköterskor är ett intressant exempel. De har inte bättre villkor och möjligheter i den privata sektorn. är det offentliga monopolet som Är det någon skillnad så är lönerna orsakar det. Det som beskrivs som ett monopol ur ett medborgar- och patientperspektiv behöver inte alls lägre, arbetssituationen och utvecklingsmöjligheterna sämre i den privata. Varför? För att det är ett s k vara ett monopol ur den anställdes typiskt kvinnoyrke? SV E N SK TI OS KRIFT Även om vi nu har en hög arbetslöshet med åtföljande låg rörlighet på arbetsmarknaden har det inte alltid varit så. Från tid till annan har rörligheten varit hög bland de offentligt anställda, även i sådana yrken som nästan bara återfinns inom den offentliga sektorn, exempelvis lärare och socialarbetare. Alltså: om den offentliga sektorn är en dålig arbetsgivare kan det knappast förklaras med monopoltanken. Vad beror det då på? Först vill jag framhålla att jag inte ställer upp på förenklingen att den offentliga sektorn som företeelse är en dålig arbetsgivare. Men inte heller motsatsen. Verkligheten är mer komplicerad än så. Det är inte heller så enkelt som att kommuner och landsting av viss politisk fårg är generellt bra eller dåliga. Det finns dåliga (s)- kommuner och bra sådana. Det finns bra (m)-politiker och dåliga sådana, ur de anställdas perspektiv. Intresse och engagemang viktigt Det är inte lätt att skönja tydliga samband eller mönster som karaktä- riserar en bra arbetsgivare, men låt mig försöka. Bra ekonomi är inte liktydigt med bra personalpolitik. Det underlättar, men det finns ingen automatik i det. Om man måste futta obekväma nedskärningsbeslut kan l man genomföra sådana på olika sätt. Politiker och arbetsgivare, som inte möter de anställda och deras fackliga företrädare, fattar oftare sämre beslut. Intresse och engagemang i verksamheten och sakfrågorna är viktigt för att kunna stå för en arbetsgivarhållning. Att bara vara intresserad av ekonomi och förvaltning räcker inte. All verksamhet som inte utsätts för förändringstryck riskerar att förkalkas. Det gäller även den offentliga sektorn. Men förändring och utveckling åstadkommes bäst tillsanunans med berörda istället för emot dem. De flesta anställda i den offentliga sektorn, liksom i den privata, är kloka, vuxna och ansvarstagande. Om de ges möjlighet till utveckling och ansvar tar de vara på möjligheterna. De arbetsgivare som lyckats med detta har också nått framgång. Facket har ibland varit en bromskloss Till sist: vi är väl medvetna i den fackliga rörelsen att vi inte alltid bidragit till utvecklingen utan ibland haft rollen som bromskloss. Men det finns också motsatta exempel på hur bra och konstruktiva ideer från fack och anställda har nonchalerats av politiker och arbetsgivare. Och de sämsta exemplen på arbetsgivaragerande är när man av ideologiska skäl - inte ekonomiska eller verksarnhetsmässiga - privatiserat och lagt ut på entreprenad. Ideer i all ära, men det finns många exempel från äldreomsorgen, barnomsorgen, gatuunderhåll och behandlingsverksamhet, som visar att det kan bli både sämre och dyrare när man bryter upp "n1onopol". SVENSK TIDSKRIFT JONAS HELLMAN OCH ANDERS HULTIN SVARAR: Vems intressen företräder SKTF? A rbetsgivarmonopol är aldrig bra för de anställda - oavsett om det handlar om den privata eller den offentliga sektorn. Fackföreningsrörelsen kom till i ett läge då det inom många arbetaryrken var omöjligt att byta arbetsgivare, vilket försatte de anställda i ett förfårligt underläge. Mot bakgrund av detta tycker vi att det är märkligt att de offentliganställdas fackförbund - bland annat SKTF - inte angriper de offentliga monopolen. Ur sjuksköterskornas synvinkel är det bra att det i Danmark och i Norge finns ett sug efter svenska sjuksköterskor. Detta stärker sjuksköterskornas position i löneförhandlingarna. På motsvarande sätt är det bra att det i Sverige dyker upp konkurrerande arbetsgivare inom sjukvård, utbildning, äldreomsorg och andra sektorer där den offentliga sektorn är dominerande. Vems intressen företräder egentligen SKTF? 45