SYNEN pÅ FÖRETAGANDE FÖRENAR Vilka förutsättningar finns det att bilda en borgerlig regering 1998? Sv T har fört ett samtal med Per Unekel (m), Lars Leijonborg (fp) och Göran Hägglund (kd). Per Unekel är ordförande moderaternas programkommitte, Lars Leljonborg och Göran Hägglund är gruppledare för sina respektive partier i riksdagen. S vensk Tidskrift: - Ni tycks alla vara överens om att målsättningen bör vara ati bilda en borgerlig regering efter valet 1998, om detfinns ettfolkligt mandatför detta. Vilka är de viktigaste uppgifterna för en sådan regering? Lars Leijonborg: -Det viktigaste är att göra Sverige till en småfåretagarnation. Bara så kan vi besegra massarbetslösheten. De resurser som en sådan politik ger tycker jag att vi skall använda till att återskapa en välfungerande välfårdssektor, med bra skolor och trygg vård. Per Unckel: -Jag skulle vilja sammanfatta uppgiften som att optimistiskt ange en ny väg får Sverige att följa. Trots att det socialdemokratiska projektet krakelerar infår alla som vill se, saknas det alltjämt en genomarbetad ny utopi. En sådan måste en ny regering kunna erbjuda. Jag menar då ingen ny svensk modell, utan snarare ett fårhållningssätt till den nya tidens frågor. Göran Hägglund: - Till det viktigaste hör att öka det persol)liga ansvarstagandet och familjemas valfrihet. Självklart skall också alla upptänkliga åtgärder vidtas får att fårbättra fåretagarklimatet. Som Lasse säger är detta det enda sättet att klara våra höga ambitioner inom vård och skola. Både tryggt och dynamiskt PU: - Det fårhållningssätt jag talar om skall utgå från det personliga och det dynamiska, men det skall också inkludera en trygghet och en fårutsägbarhet som gör att alla människor vill hänga med på resan. LL: - Här ser jag ett problem med den fårra borgerliga regeringen. Alla partier tror fårstås att politiken blir bäst om just det egna partiet rar större genomslag, men när jag säger att folkpartiet skall ha en starkare ställning i nästa regering än i den fårra är det verkligen djupt känt. Kombinationen av starka moderater och Ny demokrari i riksdagen gjorde att Bildt-regeringen fick en olycklig SVENSK TIDSKRIFT högerstämpel på s1g. Kom ihåg att när det var borgerlig regering fårra gången, lyckades vi faktiskt med konststycket att bli återvalda åtminstone en gång. Men då, 1979, kom statsministern från ett mittenparti. SvT: - Bortsett från hur maktfördelningen skall se ut inom regeringen verkar ni vara ganska eniga, eller? LL: - Vad gäller fåretagarpolitiken, valfrihetsfrågorna och kravet på kvalitet i skolan tror jag att vi är ganska samstämmiga. GH: - Inom centrala områden som näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken tycker jag att det finns en betydande samsyn. Visst finns det skillnader också, men dessa är inte större än åsiktsskillnaderna inom det socialdemokratiska partiet. PU: - Samsynen vad gäller företagsamheten är sannolikt det viktigaste. Ur denna springer enigheten om i vart fall färdriktningen i många andra konkreta frågor. SvT: - På vilket sätt har förut- 15 sättningarna för en borgerlig regering förändrats sedan förra gången? GH: - De har självfallet försämrats genom de röd-gröna partiernas opinionsframgångar, samt centerns samarbete med socialdemokraterna. Samtidigt har de forbättrats genom att socialdemokraterna har tvingats visa vad de går for i en svår ekonomisk situation. Av allt att döma är de på väg att förlora sitt fortroende på alla de områden som traditionellt har betecknats som socialdemokraternas starka. LL: - Spontant tänkte jag svara att verkligheten hunnit ikapp social- 16 demokraterna, så om vi vinner kommer vi att ra en rimligare opposition. Men jag vet inte. Både deras och väljarnas minne tycks tyvärr vara ganska kort. Större regeringsvana PU: - Jag tycker att forutsättningarna har forändrats på flera sätt. Ett är att regerings- och samarbetsvanan är större än förra gången. Vi har lärt oss var våra kollegors djupaste övertygelser finns. En annan skillnad - som ni nämnde - är att verkligheten tränger sig på mer omedelbart nu än för bara några år SVENSK TIDSKRIFT sedan. Kravet på förnyelse och modernisering av det svenska samhället har blivit tydligare. SvT: - Bör centernfå vara med? PU: - Den naturliga basen för en borgerlig regering förefaller vara kristdemokraterna, folkpartiet och moderaterna. Ett modernt och optimistiskt centerparti skulle emellertid vara ett viktigt tillskott till en borgerlig regering. Vissa ytterlighetsståndpunkter som partiet antagit kan dock orsaka svårigheter som det gäller att reda ut på förhand. GH: - Om väljarna vill och ambitionerna är likartade hos alla de fyra partierna så bör alla dessa partier mgå. LL: - Det första målet inför 1998 bör vara att se till att socialdemokraterna och deras stödpartier hamnar i minoritet i riksdagen. Vi tycker att den senaste borgerliga regeringen fungerade väl och kan självfallet tänka oss att ingå i en liknande konstellation igen. SvT: - Vad bör göras för att undvika att även nästa borgerliga regering spricker? GH: - Förutsättningen för en regeringsbildning är att alla partier kan enas om några prioriterade politiska uppgifter. Alla parter måste självfallet känna att de är med som jänmbördiga. PU: - Goda förberedelser är A och O. Det gäller på det personliga planet, men också i synen på hur verkligheten ser ut. Inte minst betydelsefullt är det att partierna skapar sig en gemensam uppfattning om hur globaliseringen av ekonomin och o Cl m r Cl m Cl m z Cl r z z Cl snabbheten i samhällsomvandligen påverkar det svenska samhället. ''Huvudintrycket från Bildtregeringen var att samarbetet fungerade ganska bra. Brl?ftågan, som föranledde Olof Johanssons avhopp, framstår som ett undantag. '' LL: - Huvudintrycket från Bildtregeringen var att samarbetet fungerade ganska bra. Brofrågan, som foranledde Olof Johanssons avhopp, framstår som ett undantag. De samarbetsformer som användes 91-94 bör nog kunna användas igen. En skillnad tror jag möjligen är att alla är ännu mer medvetna om behovet av stabilitet. Gentemot marknaden och våra partners i EU är det mycket negativt om intrycket är att Sverige har en svag regering. Kostnaden - ekonomiskt, politiskt och anseendemässigt - blir mycket hög om inte regeringen håller ihop. Denna GH: - Att koalitionsregeringar klarar av regerandets påfrestningar bygger nog till ungefår lika stora delar på politisk samsyn och personkemi. Det är viktigt att behålla de personkontakter som byggdes under regeringsåren och gärna också finna naturliga fora for politiskt utvecklingsarbete. SvT: - Behövs det ett nytt "Ny start för Sverige"? LL: - Det är mycket möjligt, men vi har inte tyckt att det finns någon anledning att aktualisera det så här långt fore valet. GH: - Samma for vår del, men när vi närmar oss valet tror jag att det är bra om de partier som gör anspråk på regeringsmakten manifesterar gemensanuna tag. PU: - Ja, det vore en fordel att understryka partiernas målmedvetenhet. Ändå kan inte gemensamma utspel utgöra den mest centrala regeringsforberedelsen. Långt mycket viktigare är det att närstående partier utvecklar ett öppet forhållningssätt sinsemellan som både ger besked om den grundläggande saminsikt fanns redan forra gången, men synen och samtidigt medger en den har vuxit sig ännu starkare nu. utvecklande konkurrens. SVENSK TID S KRIFT - Nu hade moderatarna gått för långt! Nu hade moderaterna förfallit till högerpolitik av värsta slag! utropade en intervjuad centerpartist på radion i våras, och jag tänkte: vad har de nu gjort? Jo, visade det sig, det värsta tänkbara det var att förorda skattesänkningar på 60 miljarder. Jag tror varenda svensk femtioåring kommer ihåg när deras pappa köpte en ny Amason på 60- talet (och hur han putsade grillen med tandborste). Det var på den tiden en normalinkomsttagare kunde kosta på sig en ny svensk bil. Lönerna var inte hisnande precis, men heller inte skatterna. Det var innan trygghetssystemen blev så stora att de blev otrygga. Folk var mentalt fria att arbeta sig upp. De funderade inte ens på att underordna sig bidragslogiken och behövde inte begränsa sig för att få någonting tillbaka. Det är något fundamentalt fel i hela systemet när bidragsberoendet ska vara utgångspunkten för all politik. Fick vi bara tillbaka hälften av den individuella autonomi vi hade på 60-talet skulle vi klara oss på hälften så höga skatter. Om skattesänkningar nu är ett så fult ord får man väl omformulera det och säga: Det är dina pengar. Du har tjänat ihop dem. Du ska behålla det mesta för egen del. Helena Riviere Cl Cl Cl z Cl Vl o z z Cl 17