SVEN OTTO LITTORIN:
statligt ägande hindrar tillväxt
N
är Världsbanken förra
året fick en ny chef,
James Wolfensohn,
var det många som
tog det som intäkt för att en nya era
inletts. Med Wolfensohn, som är
framgångsrik investmentbankir med
egen firma, förväntades Världsbanken
bli mer effektiv och mindre lik det
ineffektiva FN, dess politiska systerorganisation.
Men W olfensohn är inte, bara, den
hök som många längtade efter. Han
har också andra strängar på sin lyra.
Wolfensolm är en erkänt skicklig
violinist och har dessutom i årtionden arbetat aktivt med kulturutbyte
mellan olika länder.
Dessutom är han president
Clintons personlige vän, och som
sådan är han politiskt mera korrekt än
de flesta bankirer. Det faktum att han
inte är amerikan, han är australiensare
från böljan, har också gjort många av
bankens mottagarländer mindre
fientligt inställda.
Miljöfrågorna har fatt större uppmärksamhet. Samspelet med mottagarländerna prioriteras framför
ensidiga krav.
Öppenheten och tillgängligheten
har också ökat. Den som söker
infonnation och dokument från FN
vet hur frustrerande det är att söka i
oändliga databaser som inte uppdaterats på ett halvår. Världsbanken
däremot har en avancerad hemsida på
Internet med lättstrukturerad och
lättåtkomlig infom1ation, inklusive
öppna diskussionsgrupper om olika
delar av bankens verksamheter.
Ultimat handbo k
En av Världsbankens mera uppmärksammade publikationer sedan
W olfensohn tillträdde är en stor
rapport under nanmet Bureaucrats in
Business - The Economics and Politics of
Government Ownership. Rapporten
kan beskrivas som den ultimata
handboken om statligt ägande och
privatiseringsförsök.
Sedan Wolfensohn tillträdde i juni Det är inte förutan skäl som
1995 har det hänt en hel del. nobelpristagaren Douglass North
Brueaucrats in Business - The Economics and Politics of Governmellt Ownership, A World Research Report, 1995.
48 SVENSK TIDSKRIFT
höjer boken till skyarna. North
skriver i en recension att boken är
"absolut förstklassig" och lägger till
att "jag har aldrig tidigare sett någon
som analyserat de politiska frågor
som uppstår [vid statligt ägande och
privatiseringar] på ett så tydligt och
koncist sätt."
Och nog är det så. På drygt 300
sidor tar Världsbanken med läsaren
på en resa i det statliga ägandets
fYsionomi och på en utflykt i privatisenngar. Rapporten bygger på
infom1ation ur bankens omfattande
databaser och på tolv ingående
landstudier.
Resultatet av det staliga ägandet är
mycket allvarligt, särskilt bland
världens fattigaste länder. Världsbankens chefekonom, Michael
Bruno, konstaterar: "Dessa företag
förhindrar tillväxt och begränsar
avregleringar och minskar därmed
indirekt chanserna att minska fattigdon1en."
Sådana slutsatser underbyggs i det
omfattande faktamaterialet som redovisas. Ta till exempel Tanzania. Det
statliga stödet till statsägda företag där
motsvarar 72 procent av kostnaderna
för utbildning och 150 procent av
 utgifterna for hälsovården i landet.
Och det är inte alls det värsta
exemplet i rapporten. Det står Inclien
for, där man spenderar sex gånger så
mycket på att subventionera statsföretag som man lägger på den
grundläggande hälsovården. Och till
vilken nytta? Incliska statsjärnvägen
lär t ex vara världens största arbetsgivare, men inte innebär det att tågen
går snabbare, är säkrare eller mera
bekväma bara for att skattebetalarna,
eller snarare de utländska långivarna
och bidragsgivarna, står for notan när
samticligt hundratusentals inclier dör
av utebliven hälsovård.
Konstant statligt ägande
Boken går också igenom de olika
kostnaderna som uppstått i och med
att länderna haft stort statligt ägande.
Miljöforstöring är ett sådant exempel. Budgetunderskott och däm1ed
högre räntor är ett annat. Och
biståndet från i-världen har ofta
hamnat i statsföretagen, istället för
hos de svältande och lidande.
Rapporten vet att berätta att
andelen statligt ägande, totalt sett, i
världen inte minskat sedan 70-talet
utan istället legat konstant runt 11
procent av BNP. Men statligt ägande
är betydligt mera vanligt forekommande i u-länder än i i-länder. I
u-länderna uppgår andelen statsföretag till 14 procent. Motsvarande
siffra i den rikare delen av världen är
7 procent.
desh t ex tar de statliga bolagen hand
om 20 procent av den tillgängliga
kreditvolymen trots att deras produktion bara utgör 3 procent. Vad
det gör på kredittillgången, och
därmed for tillväxten, for de privata
foretagen kan man lätt räkna ut.
Men att bryta denna utveckling
och börja privatisera är inte lätt.
Världsbanken drar slutsatsen att det
finns tre viktiga kriterier for lyckade
privatiseringsprocesser; de skall vara
politiskt önskvärda, politiskt möjliga
och dessutom trovärcliga.
De politiska hindren är nog svårast
att ta sig över. Initialt leder privatiseringarna till ökad arbetslöshet, samtidigt som starka järntrianglar av
inflytande rubbas eller bryts. Och det
strider clirekt mot politikerns forsta
överlevnadsinstinkt - kampen for att
bli omvald. Men det finns trots allt
hopp.
Världsbanksrapporten tar upp tolv
exempel på privatiseringsprogram,
som graderas i tre kategorier. Chile,
Korea och Mexico ingår i den
lyckade gruppen, där privatiseringarna gått relativt smärtfritt och där
resultatet har betytt större tillväxt,
bättre miljö och högre sparkvot, dvs
bättre beredskap att möta morgondagen utan att behöva lita på
kreclitorernas nåd.
Egypten, Ghana och Fillipinerna
ingår i gruppen med blandade resultat. Sämst har det gått i Inclien,
Senegal och Turkiet. (Tillkommer
Dessutom lägger statsforetagen Kina och Tjeckien i en särskild grupp
vantarna på en oproportionerligt stor for "omställningsekonomier".)
del av krecliterna i landet. l Bangla- Världsbankens rapport är en
SVENSK T ID SKR I FT
trovärdig och ingående analys av
problemet med statligt ägande och
uppgifterna man ställs inför vid
privatiseringar. Och for den som vill
veta mer kan man inte bara köpa
boken. De data som analysen baseras
på finns i diskettform ($ 14.95) for
den som vill göra egna analyser. Och
om man inte nöjer sig med detta, kan
man köpa videon for $ 14.95. Den
som vill komma billigare undan får
besöka bankens hemsida på internet
- www.worldbank.org - den är
gratis och dessutom riktigt bra.
MARIKA EHRENKRONA:
Gärna medalj!
De honorerar varandra när de
sista slantarna är slut.
Pensionen har de redan tagit for
s1g av.
Nu stundar medaljutdelning.
Institutionerna utmärker sig
själva: det här gjorde vi välan bra!
Fredrika B ger till Johan E - 'du
är så klok, på något sätt '- och
gullig!
Förut hade både Agneta S och
Ingvar C fått sina medaljer så detta
var inte mer än rätt, kan man
tänka.
Den vackra tidningen ger intelligenspriset till Margot W och gör
det synbart for var och en att somliga medaljer säger mer om sin
upphovsman än om själva medaljören.
49