EGENMAKT ETT STEG I RATT RIKTNING STAFFAN STRÖMBÄCK När egenmaktsförespråkama inom socialdemokratema blir till moderatemas främsta måltavla vittnar det om en allvarlig perspektivlöshet från partiledningens sida. befinner oss i Sverige idag liksom vid det forra sekelskiftet en inte därfOr att friskolor alltid är mycket bättre än de kommunala utan just därfor att friskolor ger foräldrar möjlighet till ett större inflytande niskor som idag uppfattar moderaterna som det bästa partiet for den lilla människan, skulle under socialdemokratins skördetid överbrytningstid. Allt över sina barns utbildning- friskolor huvud taget inte ha funderat på att fler människor ifrågasätter samhällets uppbyggnad. Det är framför allt de stora offentliga organisationerna och systemen som kritiseras för byråkrati, resursslöseri men framför allt att de bygger på antagandet att alla människor vill ha identiska lösningar på likartade problem. Konsekvensen blir att den enskilda människans möjliggör olika lösningar på samma problem och medger att den enskilda människans åsikter far genomslag i faktiska beslut. Lilla människan Denna utveckling är inte något specifikt svenskt fenomen. Den internationella idedebatt som har rösta på moderaterna. Inom socialdemokratin har man också, åtminstone mom partiledningen, genomfört analyser där man har dragit liknande slutsatser. Vad som just nu pågår inom socialdemokratin är att man försöker ta konsekvenserna i form av beslut om en ändrad politik och ett av de önskemål och behov försvinner i förts under åren efter murens fall, viktigaste slagorden denna regelverk och författningssamlingar. Moderater har under många år varnat för denna utveckling och har därför i dag en mycket stor trovärdighet i debatten om hur samhället bör utvecklas. Ett exempel på detta är debatten om friskolorna som socialdemokraterna förlorade stort, STAFFAN STRÖMBÄCK är moderat kommunalpolitiker i Ekerö. 22 understryker att ideer som skall ha långsiktig bärkraft måste bygga på respekt för den enskilda människans värde, värdighet och åsikter. Francis Fukuyamas tankar om människans "thymos" och Christopher Lasch' positiva populism är två av de mest omtalade. Här kan VI finna en av huvudorsakerna samlingspartiets till moderata framgångar de förändring är "egenmakt". Egenmakt beskriver en politik som ger möjlighet för enskilda medborgare att uppnå ett större inflytande än i dagens monolitiska offentliga system, samtidigt som man undviker en direkt konfrontation med en av socialdemokratins viktigaste väljargrupper - de offentliganställda. Egenmakt är en möjlighet för medborgare att uppnå större senaste decennierna. Många män- inflytande. Ett annat och ofta bättre SVENSK TIDSKRIFT alternativ är att överfora ansvar till det civila samhället; ibland i forn1 av privatiseringar, i andra fall genom att civila nätverk får ett större ansvar. Att, som en del moderata debattörer, påstå att egenmaktsanhängarna inom socialdemokratin bara vill upprätthålla status quo kan möjligen gå hem på ett torgmöte men är en felaktig beskrivning. För att kunna avgöra om egenmakt är bra eller dålig i ett moderat perspektiv måste VI bestämma oss fcir om ansvarsöverfeicing till det civila samhället är ett mål i sig, eller om målet är något annat. Jag anser att målet är den enskilda människans frihet och möjlighet att fonna sitt eget liv. Hot och möjligheter Eftersom egenmakt är ett steg i rätt riktning bör vi som moderater ställa oss positiva. Den risk som vi tar genom att acceptera egenmaktsiden är att cementera de stora, offentliga systemen. Jag tror att den risken är mycket liten. Detta är inte ett hot mot valfrihetsreformerna utan en möjlighet fcir många fler människor att komma till insikt om, att det ofta finns andra sätt att driva verksamheten på, än i offentlig regi. Av de brukare/ fciräldrar som en gång har fått chansen att vara med och fatta beslut kommer säkert många att starta eget så fort möjligheten finns. Om VI frånsade oss denna möjlighet att påskynda forändringen av de stora, offentliga systemen vore vi väl inte så kloka. Och kämpar vi emot egenmaktsanhängarna konm1er vi dessutom att få ändlösa debatter på temat "vårat medborgarinflytande är bättre än erat" som knappast kommer att samla några större väljarskaror, framfor allt inte bland de offentliganställda. '' Jag tror att det är inom detta område som vi moderater under de närmaste åren Ilar möjlighet att slutgilt(l{t ta ifrån vänstern initiativet i den ideologiska debatte11. Om vi moderater bara lyckas bemästra vår institzktiz1a misstänksamhet mot o_[{entl(~?a löstzin.~tar och acceptera egenmakt som en annan beskrivnin,l{ av det moderata be,{!reppet "aktivt medborgarskap" finns det näml(~ten inte nå.~ot ideologiskt utrymme kvar för socialdemokratin. ' ' Jag tror att det är inom detta område som vi moderater under de närmaste åren har möjlighet att slutgiltigt ta ifrån vänstern initiativet i den ideologiska debatten. Om vi moderater bara lyckas bemästra vår instinktiva misstänksamhet mot offentliga lösningar och acceptera egenmakt som en annan beskrivning av det moderata begreppet "aktivt medborgarskap" finns det nämligen inte något ideologiskt utrymme kvar fcir socialdemokratin. Socialdemokraterna har då att välja mellan att antingen forsvara en offentlig sektor som, allt eftersom tiden går, fcirlorar legitimitet eller att ta skeden i vacker SV EN S K TIO S KRIFT hand och acceptera det moderata ideologiska ledarskapet. Detta inser de kloka socialdemokratiska "fcirnyarna" men om VI Inom moderaterna inte inser detta, finns det en uppenbar risk att initiativet i den ideologiska debatten återgår till socialdemokratin. De kommer att moderater SOnl framställa hjärtlösa marknadsliberaler som bara är intresserade av pengasystem och ekonomi men som inte vill låta de enskilda människorna komma till tals. Och de kommer säkert att kunna fcira ut detta budskap på ett ganska övertygande sätt. Då är vi tillbaka i sanm1a omöjliga situation som vi hade under större delen av 1900-talet då högern visserligen fcir det mesta stod fcir den riktiga politiken, ett exempel är ATPfrågan, men det moraliska och ideologiska övertaget fanns hos vänstern. Partsinlagor från adeln Den främsta orsaken till detta var naturligtvis att högern forknippades med det gamla, dåliga samhället och hela tiden tvingades högern forsvara sina ståndpunkter med att det inte rörde sig om partsinlagor från adeln eller storfciretagen. Tack vare att socialdemokratin av många uppfattades som garanten fcir den lilla människans möjligheter att komma till tals, visserligen via sina valda representanter men dock, var det i stort sett omöjligt fcir högern att framstå som ett reellt alternativ fcir de 23 många människorna i samhället. Dessutom hade socialdemokratin formågarr att, till skillnad från kommunisterna, inse att det inte skulle gå att forändra samhället i total konfrontation med betydelsefulla maktcentrum i samhället - till exempel storforetagen - utan att forändringen måste genomforas i ordnade former, därav Saltsjöbadsavtalen. Moderaterna är idag ett större parti än vad många ens vågade drömma om for bara några ra år sedan. Men om vi ska kunna nå längre, inte nöja oss med att vara det ledande borgerliga partiet utan sikta på 40 procent och däröver måste vi ha ett budskap som ger även de offentligt anställda forhoppningar om en framtid, vi kan inte bara hugga på all offentlig verksamhet som rör sig. Rökridå Och då måste vi noga fundera över vad som är mål och vad som är medel. Min bild av målet är klar: individens frihet och möjlighet att forma sitt eget liv. 24 Beträffande medlet så anser jag att att genomfora forändringen privatisering och en överforing av makt från det offentliga till det civila är det bästa sättet att nå målet. Den centrala frågan i detta sarrunanhang är om egenmakt, t ex i form av lokala skolstyrelser, är en rökridå från socialdemokratin for att bibehålla den offentliga sektorns dominans eller om detta är socialdemokratins slutliga ideologiska kapitulation i frågan om de stora lösningarna och systemen. Jag tror det senare. Och i så fall är det ett stort partistrategiskt misstag att inte ta emot kapitulationen. Viktig egenmakt Nu har moderata samlingspartiet alltså flera avseenden samma guldläge som socialdemokratin hade strax efter det forra sekelskiftet: En motståndare som är forknippad med det gamla, dåliga samhället och som saknar framtidstro. Ett klart övertag i den ideologiska debatten - vi vet vad vi vill och har trovärdighet i vårt budskap. Det vi i dag saknar är en strategi for SVENSK TIDSKR.IFT ordnade fom1er, i samverkan med de befintliga offentliga organisationerna och dess anställda men fortfarande på ett sådant sätt att vi inte tappar målet ur sikte. ldeerna om egennukt bör vara en viktig del av denna strategi. Att acceptera egenn1akt som en annan beskrivning av det aktiva medborgarskapet som redan finns i det moderata idegodset erbjuder många fOrdelar: Ett steg på väg mot målet om individens frihet. Ett säkerställt övertag 1 den ideologiska debatten. En möjlighet for offentliganställda att rösta på moderaterna utan att riskera sin egen anställning och en grund for överenskommelser med en fornyad socialdemokrati, överenskommelser som kan leda till en snabbare forändring av de offentliga verksamheterna. Och slutligen, en möjlighet for moderaterna att bli det statsbärande partiet. Låt oss utnyttja denna möjlighet. Låt inte det bästa bli det godas fiende.