MARKUS UVELL: Mellan konsumentmakt och apokalyps et ska vara miljö nu för tiden. De som trodde att det sena 80-talets miljötrend skulle blåsa snabbt förbi, har fatt fel. Miljön har aldrig varit så inne som nu. Föga förvånande är då att borgerlighetens allra mest trendmedvetna känselspröt pejlat in denna expansiva nisch. Moderata Ungdomsförbundet har kastat sig huvudstupa m 1 miljöfrågan. Resultatet har blivit sisådär, är väl den enklaste sammanfattningen. Snart sagt alla företag försöker numera anlägga ett miljöperspektiv på sin verksamhet. Den kommersiella potentialen i att erbjuda kunderna en vara eller tjänst med "rniljöprofil" är betydande. En del talar för att miljöaspekter på MARKUS UVELL är f d redaktör för Svensk Lir1je. 36 sikt kan komma att påverka även finansmarknadernas bedömningar. Ett företag vars verksamhet är kontroversiell ur miljöperspektiv, skulle då kunna bedömas vara en osäker investering. Det är på denna, i genuin mening marknadsorienterade, miljövåg Moderata Ungdomsförbundet vill surfa. Under stridsropet "Bli miljöhjälte!" försöker MUF fa upp den unga, bortskämda borgerligheten på barrikaderna. Det är på shoppingrundan högerynglen ska rädda världen. Besy nnerlig miljöargumentation Resultatet har blivit en ganska besynnerlig miljöargumentation; insiktsfulla resonemang om det personliga ansvarets betydelse blandas med vanföreställningar om "sopberg", vattenbrist(!) m m och osedvanligt larviga poänger om ekologiskt nedbrytbara kondomer och annat. Det finns flera problem med elegant utförda, miljösatsning. För det första bygger MUFs beskrivning av "miljöproblemen" i många fall på samma missuppfattningar som trumpetas ut av den övriga miljörörelsen. Mycket av det konsumentmakten sägs ska bekämpa är inbillningar eller kraftiga överdrifter. I själva verket existerar i vårt land inget "sopberg" och vi löper sannerligen ingen risk för vattenbrist. Teknikutvecklingen inom industrin minskar i snabb takt bl a biltrafikens miljöpåverkan. Det pågår ingen "rovdrift på jordens resurser". De populära teorierna om koldioxidens temperaturhöjande effekt framstår som allt mer bräckliga ur ett vetenskapligt perspektiv. Och så vidare. Faktum är att miljön på det hela taget aldrig har mått så bra som idag. Att MUF bidrar till att sprida tveksamma, eller i värsta fall direkt falska, påståenden är förstås djupt olyckligt. Det är tur att organisaMUFs, förvisso både välmenta och tiorren är mer påläst när man utSVENSK TIDSKRIFT vecklar sin politik på andra områden. För det andra riskerar Moderata Ungdomsforbundet att underblåsa argument och synsätt som i grunden strider mot det mesta man i övrigt står for. De apokalyptiska miljö- visionerna om naturresursernas akuta knapphet, forgiftandet av mark och vatten, befolkningsökningen, världssvälten, utrotningen av allt fler djurarter osv osv bygger på en påtagligt antihumanistisk och antikapitalistisk samhällssyn. Politiska ingrepp Enligt dessa profetior finns en grundläggande konflikt mellan fria människor och god miljö. Om vi tvåbentingar ges möjlighet att agera och utvecklas fritt, kommer miljön att ödeläggas och jorden på sikt gå under. Därfor forordas politiska ingrepp i syfte att bromsa tillväxten, minska antalet "onödiga" alternativ och tygla vinstintresset. Att MUFs beredskap mot dylika irrläror är så låg på just miljöområdet är både forvånande och beklagligt. För det tredje är aktiva konsumenter inte på något sätt tillräckligt for att lösa de miljöproblem som faktiskt finns. Miljöproblem är inte konflikter mellan "mänskligheten" å ena sidan och "miljön" å den andra. Inte heller kan de reduceras till en fråga om vilka produktions- och distributionsmetoder enskilda foretag använder. I stället bör miljöproblem uppfattas som konflikter mellan människor. De skapas i regel av att en part- en enskild person, ett foretag, en myndighet etc - genom sitt agerande skadar en annan människas hälsa, egendom eller på annat sätt påverkar dennes liv negativt. Idag används politiska ingrepp - forbud, regleringar, straffbeskattrung etc - for att forsöka reda ut sådana konflikter. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att hantera miljöproblem på samrna sätt som andra konflikter mellan mänruskor, dvs juridiskt. Den som far sin miljö forstörd driver helt enkelt process mot den som forstört. Detta forutsätter en rad saker, främst att äganderätten ges en starkare reglering i svensk lag och att de juridiska instrumenten for att utkräva ansvar for äganderättskränkningar forbättras. Ett sådant tillvägagångssätt skulle minimera det politiska inflytandet - och därmed risken for politiskt godtycke - i miljöfrågor. Att vinna gehör for ett sådant synsätt är långt ifrån enkelt. Det är en krävande uppgift, både intellektuellt och kommunikativt. En uppgift MUF frimodigt tar sig an, men inte lyckas ro iland. I åtminstone två avseenden är det viktigt att miljöfrågan angrips ur ett nytt perspektiv. För det forsta måste man anlägga ett individualistiskt synsätt som kontrast till den politikcentrerade kollektivism dagens miljödebatt lider av. Det är ett ökat personligt ansvar, inte fler och mer sinnrikt utformade regleringar, som krävs for att minimera miljöfårSVENSK TIDSKRIFT störingen. För det andra måste den kvävande utvecklingspessimismen övergå i en rationell optimism baserad på människans och teknikens möjligheter. Det är inte så att vi ödelägger naturen med vårt nuvarande sätt att leva, och därfor radikalt måste forändra vår livsstil. Tvärtom har mänskligheten blivit allt bättre på att värna naturen. Nya ideer och ny teknik gör att vi allt bättre klarar att forena god miljö med materiellt välstånd. Sjunger med i kören det forsta avseendet lyckas Moderata Ungdomsforbundet väl. Talet om miljöhjältar och konsumentmakt har en mycket viktig grundläggande poäng, nämligen det personliga ansvaret. En forutsättning for att miljöproblemen ska kunna minskas är att människor ges möjlighet att ta ansvar. Tragedierna i det f d Östeuropa visar hur miljön kan ödeläggas när personligt ansvar omöjliggörs, egna initiativ bestraffas och egeruntresse forbjuds. Men i det andra avseendet gör högerns nymornade miljöaktivister inte mycket for att bryta den rådande erugheten om motsättningen mellan utveckling och miljö. I stället sjunger de med i den apokalyptiska kören. Visst är det i många fall bra om människor tänker på miljön när de handlar. Men det räcker inte. Konsumentmakt i all ära, men vårt val av toalettpapper räcker inte långt for att avveckla en utvecklingsfientlig miljöpolitik. 37