En aunc10 Rojas är en extraordinär person. Trots att han egentligen är en nykomling i det svenska folkhemmet kan han dess företräden och brister bättre än de flesta av oss som levt igenom det i ett par generationer. Eller kanske är det just därför? Rojas är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Vetenskapen är en del av hans personlighet. Ordningen och redan i analysen. Logiken. Den klara strukturen. Före ekonomin var han nästan fårdig jurist. Men den är bara en del. När han talar och skriver visar han upp så oändligt mycket mer än så. Ett djup och en bredd i inlevelsefornlåga och PER UNCKEL är riksdagsman för moderaterna och ordförande i moderatemas programkommitte. PER UNCKEL: betydelsefull svensk erfarenheter som går långt utöver det vetenskapligt gripbara. I språket avslöjas en människas erfarenheter och djupare insikter, brukar idedebattören Lorentz Lyttkens ofta understryka. Så är det i hög grad med Mauricio Rojas. Där finns belästheten och erfarenheten i en skön blandning. Orden är nästan alltid exakta. De är alltid övertygande. SVENSK TIDSKRIFT Ofta frustar det om dem. Analysen är inte det sista kapitlet, snarare det första i en berättelse om vad vi bör göra nu. Rojas kommer från Chile, hitdriven som flykting undan Pinochers diktatur. Dåförtiden var han en övertygad marxist. Många på vänsterkanten såg på 70-talet alltjämt Sverige som det löftesrika expenmentet. Jag vet inte hur Rojas egentligen gjorde sig på de marxistiska barrikaderna. Det har emellertid bara ett historiskt-teoretiskt intresse. På vänsterbarrikaderna finns han inte längre kvar. Vid närmare eftertanke blev han en god, övertänkt, kämpande liberal. Och samtidigt så enastående ödmjuk. Han prövar och värderar. Det öppna sinnet bidrar till hans forn1åga att övertyga. Hans teser och argument håller streck, trots att de inte slår sig fram. Förmodligen är det hans iakttagelseförmåga som gör honom så 31 stark. När han berättar om vad han ser i sitt nya hemland låter det ibland som en karikatyr - tills man forstår att vad han egentligen gör är att han låter fjällen falla från ögonen. Han ser igenom, men inte med forakt utan med en ambition att hjälpa också andra att se. Medborgarsamhället Han skär med särskild styrka igenom folkhemsretoriken, så ingrodd i våra foreställningar att den blivit en del av vår kultur. Han hittar ner till de uttalade eller outtalade värderingar den bygger på. Han vänder och vrider på dem och säger till slut: Bryt upp, inte till kaos utan inåt for att hitta tillbaka till vårt eget ursprung. Medborgarsamhället måste sättas i välfärdsstatens ställe, säger Rojas. Politikens uppgift är att vara den enskildes stöd i forverkligandet av de personliga livsprojekten. Vandringen från den teoretiska marxismen har gjorts med omsorg! Av marxisternas tro på det kollektiva fornuftet har det blivit en individoch statsuppfattning som utgår från den enonna potential som ligger 1 enskilda människors skaparkraft. Det historiska perspektiv som Rojas, sin vetenskapliga inriktning trogen, forenar sina iakttagelser med, ger det han säger en extra valör. Han lär oss om det forgångnas sam.band. Det gör hans forslag om det som nu borde ske mer solida. Det är inget hipp som happ över det han foreslår. Folkhemmet, påpekar han, kan inte bara ses som ett socialdemo- 32 kratiskt, teoretiskt påfund. Styrkan i välfärdsstatens fundament som inte folkhemmet som foreställning om längre finns. Rojas pekar på fyra av hur det goda Sverige borde styras folkhemmets grundvillkor i den söker sina rötter i det traditionella etniskt homogena befolkningen, bondesamhälle, som Sverige vid nationalstaten, den industriella eko- 1990-talets början ofrånkomligen norrlin och massproduktionen som skulle länma. organisationsfonn. Folkhemmet gav ordning och Men, säger Rojas: "Vårt stolta trygghet i det nya industrisamhällets nyordningar och uppbrutna relationer. Folkhenm1et var inte politiskt översitteri utan en ny hemvist for många som vid den tiden riskerade att tappa fotfästet när det nya bröt fram. Häri låg länge dess styrka. Det passade in i vår historia och i våra traditioner. Det fanns en bro mellan ganm1alt och nytt. Nu är det dags for något nytt igen. Folkhemmet har torkat ut. Kvar är höga skatter och indragna leveranser. Bitterhet, uppgivenhet, ett land som forlorat en del av tron på den egna formågan. Men vi kan konuna igen, menar Rojas i sin bok Efter folkhemmet utgiven på Timbro 1996. Men då gäller det att våga bryta upp från det som passerats av tiden, gärna begråta det folkhem som inte längre har så mycket med hem att göra, for att åter söka inspiration i historiska rötter, i de värderingar som är genuint våra. Efter folkhemmet är en lysande bok. Den borde läsas också av många socialdemokrater. Det skulle göra den politiska debatten mer fruktbar om också folkhemmets konstruktörer började tänka på vad det var som gick fel och vad det är av SVENSK TID SKRIFT hems fundament har obönhörligen undenninerats, men detta hem lever vidare ändå, det lever i fom1 av alltmer otidsenliga institutioner, strukturer, forhållningssätt och nostalgiska drönunar. Basen har forändrats, men överbyggnaden står kvar och stretar emot forändringen." Rojas medborgarsamhälle blir nästa steg i Sveriges utveckling. Välfärdsstaten är problemet "Medborgarsamhället är ett frihetligt välfärdssamhälle i vilket medborgarna har återtagit den direkta kontrollen över sina livsvillkor och livsval. Detta samhälle forsäkrar ingen ett lyckligt liv, men ger alla rimliga möjligheter att sträva efter ett sådant." "Det är vad vi kan kräva av samhället, resten måste vi kräva av oss själva." Mauricio Rojas är alltså invandrare - och det är också som kritiker av den svenska politiken gentemot mvandrarna som han hördes forst. Den övervuxna välfärdsstaten gör det stört omöjligt for många invandrare att konuna till sin rätt. Det är i välfärdsstatens fundamenta som orsakerna till våra invandrarproblem ligger, inte i någon brist på invandrarpolitik. l Sveriges oälskade barn berättar han om den andra generationens invandrare. Om deras svårigheter att komma till sin rätt, om utanforskapet, om bristen på mångfald i det svenska samhället. Ansenlig initiativformåga Det invandrama möter som ett slags stoppbockar for personlig växt och ett konstruktivt bidrag till sitt nya hemland är emellertid, påpekar Rojas, egentligen ingenting annat än det som också trycker ut många svenskar ur gemenskapen. Invandrarproblemen blir därmed till ett slags dramatiskt åskådningsexempel på hela det svenska samhällets sjuka. Rojas vet emellertid att många fler kan bidra till sitt nya hemlands framtid om de far chansen istället for '' Invandrarproblemen blir därmed till ett slags dramatiskt åskådningsexempel på hela det svenska samhällets sjuka. ''att ta bidrag. Han ställer krav i vetskap om att kraven uppmuntrar därfor att de är uttryck for en tro på SVENSK TIDSKRIFT människans formåga. Själv är han utrustad med en ansenlig initiativfom1åga. N ästan jurist från Chile. Verkstadsmaskinreparatör på AMU (!). Städare och tvättare eftersom behovet av maskinreparatörer forsvann. En fil kand på två år, en master på två år till, doktor efter ytterligare fem. Alla invandrare är möjligen inte kapabla till allt detta liksom heller inte många av oss som är fadda i Sverige. Men många kan mycket mer än vi ger dem chansen att visa. Mauricio Rojas är både som person och som lärare en betydelsefull svensk. 33