En
aunc10 Rojas
är en extraordinär person. Trots att
han egentligen är en nykomling i det svenska
folkhemmet kan han dess företräden
och brister bättre än de flesta av oss
som levt igenom det i ett par
generationer.
Eller kanske är det just därför?
Rojas är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Vetenskapen är en del av hans personlighet.
Ordningen och redan i analysen.
Logiken. Den klara strukturen. Före
ekonomin var han nästan fårdig
jurist.
Men den är bara en del. När han
talar och skriver visar han upp så
oändligt mycket mer än så. Ett djup
och en bredd i inlevelsefornlåga och
PER UNCKEL är riksdagsman för
moderaterna och ordförande i moderatemas programkommitte.
PER UNCKEL:
betydelsefull svensk
erfarenheter som går långt utöver det
vetenskapligt gripbara.
I språket avslöjas en människas
erfarenheter och djupare insikter,
brukar idedebattören Lorentz Lyttkens ofta understryka. Så är det i hög
grad med Mauricio Rojas. Där finns
belästheten och erfarenheten i en
skön blandning. Orden är nästan alltid exakta. De är alltid övertygande.
SVENSK TIDSKRIFT
Ofta frustar det om dem. Analysen är
inte det sista kapitlet, snarare det första i en berättelse om vad vi bör göra
nu.
Rojas kommer från Chile, hitdriven som flykting undan Pinochers
diktatur. Dåförtiden var han en
övertygad marxist. Många på vänsterkanten såg på 70-talet alltjämt
Sverige som det löftesrika expenmentet.
Jag vet inte hur Rojas egentligen
gjorde sig på de marxistiska barrikaderna. Det har emellertid bara ett
historiskt-teoretiskt intresse. På
vänsterbarrikaderna finns han inte
längre kvar. Vid närmare eftertanke
blev han en god, övertänkt, kämpande liberal.
Och samtidigt så enastående ödmjuk. Han prövar och värderar. Det
öppna sinnet bidrar till hans forn1åga
att övertyga. Hans teser och argument håller streck, trots att de inte
slår sig fram.
Förmodligen är det hans iakttagelseförmåga som gör honom så
31
 stark. När han berättar om vad han
ser i sitt nya hemland låter det ibland
som en karikatyr - tills man forstår
att vad han egentligen gör är att han
låter fjällen falla från ögonen. Han ser
igenom, men inte med forakt utan
med en ambition att hjälpa också
andra att se.
Medborgarsamhället
Han skär med särskild styrka igenom
folkhemsretoriken, så ingrodd i våra
foreställningar att den blivit en del av
vår kultur. Han hittar ner till de
uttalade eller outtalade värderingar
den bygger på. Han vänder och
vrider på dem och säger till slut: Bryt
upp, inte till kaos utan inåt for att
hitta tillbaka till vårt eget ursprung.
Medborgarsamhället måste sättas i
välfärdsstatens ställe, säger Rojas.
Politikens uppgift är att vara den enskildes stöd i forverkligandet av de
personliga livsprojekten.
Vandringen från den teoretiska
marxismen har gjorts med omsorg!
Av marxisternas tro på det kollektiva
fornuftet har det blivit en individoch statsuppfattning som utgår från
den enonna potential som ligger 1
enskilda människors skaparkraft.
Det historiska perspektiv som
Rojas, sin vetenskapliga inriktning
trogen, forenar sina iakttagelser med,
ger det han säger en extra valör. Han
lär oss om det forgångnas sam.band.
Det gör hans forslag om det som nu
borde ske mer solida. Det är inget
hipp som happ över det han foreslår.
Folkhemmet, påpekar han, kan
inte bara ses som ett socialdemo- 32
kratiskt, teoretiskt påfund. Styrkan i välfärdsstatens fundament som inte
folkhemmet som foreställning om längre finns. Rojas pekar på fyra av
hur det goda Sverige borde styras folkhemmets grundvillkor i den
söker sina rötter i det traditionella etniskt homogena befolkningen,
bondesamhälle, som Sverige vid nationalstaten, den industriella eko- 1990-talets början ofrånkomligen norrlin och massproduktionen som
skulle länma. organisationsfonn.
Folkhemmet gav ordning och Men, säger Rojas: "Vårt stolta
trygghet i det nya industrisamhällets
nyordningar och uppbrutna relationer. Folkhenm1et var inte politiskt
översitteri utan en ny hemvist for
många som vid den tiden riskerade
att tappa fotfästet när det nya bröt
fram.
Häri låg länge dess styrka. Det
passade in i vår historia och i våra
traditioner. Det fanns en bro mellan
ganm1alt och nytt.
Nu är det dags for något nytt igen.
Folkhemmet har torkat ut. Kvar är
höga skatter och indragna leveranser.
Bitterhet, uppgivenhet, ett land som
forlorat en del av tron på den egna
formågan.
Men vi kan konuna igen, menar
Rojas i sin bok Efter folkhemmet
utgiven på Timbro 1996. Men då
gäller det att våga bryta upp från det
som passerats av tiden, gärna begråta
det folkhem som inte längre har så
mycket med hem att göra, for att åter
söka inspiration i historiska rötter, i
de värderingar som är genuint våra.
Efter folkhemmet är en lysande bok.
Den borde läsas också av många
socialdemokrater. Det skulle göra
den politiska debatten mer fruktbar
om också folkhemmets konstruktörer började tänka på vad det var
som gick fel och vad det är av
SVENSK TID SKRIFT
hems fundament har obönhörligen
undenninerats, men detta hem lever
vidare ändå, det lever i fom1 av
alltmer otidsenliga institutioner,
strukturer, forhållningssätt och nostalgiska drönunar. Basen har forändrats, men överbyggnaden står kvar
och stretar emot forändringen."
Rojas medborgarsamhälle blir
nästa steg i Sveriges utveckling.
Välfärdsstaten är problemet
"Medborgarsamhället är ett frihetligt välfärdssamhälle i vilket medborgarna har återtagit den direkta
kontrollen över sina livsvillkor och
livsval. Detta samhälle forsäkrar ingen ett lyckligt liv, men ger alla rimliga möjligheter att sträva efter ett
sådant." "Det är vad vi kan kräva av
samhället, resten måste vi kräva av
oss själva."
Mauricio Rojas är alltså invandrare
- och det är också som kritiker av
den svenska politiken gentemot mvandrarna som han hördes forst.
Den övervuxna välfärdsstaten gör
det stört omöjligt for många invandrare att konuna till sin rätt. Det är i
välfärdsstatens fundamenta som orsakerna till våra invandrarproblem
ligger, inte i någon brist på invandrarpolitik.
 l Sveriges oälskade barn berättar han
om den andra generationens invandrare. Om deras svårigheter att komma till sin rätt, om utanforskapet, om
bristen på mångfald i det svenska
samhället.
Ansenlig initiativformåga
Det invandrama möter som ett slags
stoppbockar for personlig växt och
ett konstruktivt bidrag till sitt nya
hemland är emellertid, påpekar
Rojas, egentligen ingenting annat än
det som också trycker ut många
svenskar ur gemenskapen. Invandrarproblemen blir därmed till ett slags
dramatiskt åskådningsexempel på
hela det svenska samhällets sjuka.
Rojas vet emellertid att många fler
kan bidra till sitt nya hemlands
framtid om de far chansen istället for
'' Invandrarproblemen
blir därmed till ett
slags dramatiskt åskådningsexempel på hela
det svenska samhällets
sjuka.
''att ta bidrag. Han ställer krav i
vetskap om att kraven uppmuntrar
därfor att de är uttryck for en tro på
SVENSK TIDSKRIFT
människans formåga. Själv är han
utrustad med en ansenlig initiativfom1åga. N ästan jurist från Chile.
Verkstadsmaskinreparatör på AMU
(!). Städare och tvättare eftersom
behovet av maskinreparatörer forsvann. En fil kand på två år, en master på två år till, doktor efter ytterligare fem.
Alla invandrare är möjligen inte
kapabla till allt detta liksom heller
inte många av oss som är fadda i
Sverige. Men många kan mycket
mer än vi ger dem chansen att visa.
Mauricio Rojas är både som
person och som lärare en betydelsefull svensk.
33