INVANDRARNA UTGÖR ETT
GLOBALT KAPITAL
HED! BEL HABIB
Det är inte invandrarna som i första hand borde integreras.
Det är Sverige. I den globala ekonomin.
I
debatten sägs det ofta att
integrationen av invandrare
är en ödesfråga for Sverige.
Ett sådant synsätt är forfelat
och farligt vilseledande, då
det ser invandramas arbetsmarknadsintegration som ett isolerat fenomen.
Min uppfattning är att det är själva
den officiella synen på integration
som omöjliggör for invandrama att
etablera sig i det svenska samhället.
Att ständigt peka ut invandrare som
ett problem for sig är en marginaliserande syn som går ut på att invandrare inte har någon självklar
betydelse for landets ekonomiska utveckling och att deras forsörjning
måste ordnas genom sociala åtgärder.
Vi måste en gång for alla sluta tala
om invandrare och inse att det är
Sverige som skall integreras i den
globala ekonomin. Frågan är inte hur
HED! BEL HABIB är fil dr i mediciilsk attlropologi och psykologi och
arbetar som integratio11sexpert på
luva11drarverket i Norrköping.
samhället skall lösa invandrarnas
problem, utan snarare vilka samhällsproblem invandrarna kan bidra till att
lösa.
Internationella erfarenheter från
bland annat Kanada, USA och
Australien visar att synen på integration har övergått från ett snävt
invandrarperspektiv till en global
integrationsstrategi. I dessa länder har
en ny tillväxtstrategi vuxit fram som
använder olikheter i kulturbakgrund
som en konkurrensfaktor. Inom
roretagsorganisationen skiljer man
mellan intern mångfald och extern
mångfald. Intern mångfald syftar på
arbetsstyrkans innovationsformåga.
Företaget utnyttjar fordelar av
arbetsstyrkor med olika kulturbakgrund for att stimulera kreativitet och
höja produktiviteten. Extern mångfald syftar på foretagers strategier att
anpassa produkterna och marknadsforingen till en mångfaldig kundbas.
Personer med flerkulturell kompetens har lättare att analysera maknadsbehov, livsstilar och konsumtionsSVENSK T ID SKR IF T
beteenden hos kunder världen över.
I USA har många arbetsgivare
sedan länge arbetat med att skapa
kreativa lag med flerkulturell kompetens. De amerikanska foretagens åtgärder omfattar bland annat rekrytering fOr att medvetet öka mångfalden i foretagslivet och belöningssystem som är kopplade till att främja
mångfald i arbetslivet.
G loba lt kapital
Många foretag tillsätter speciella
kommitteer for mångfald som ansvarar for personal och kompetensutveckling. År 1994 satsade 56
procent av USA:s foretag med fler än
hundra anställda på att öka mångfalden i sin arbetsstyrka for att hantera de globala marknaderna.
Invandrare och deras kulturella och
språkliga mångfald uppfattas numera
som en ny form av kapital, nämligen
det globala kapitalet. Tack vare
satsningen på invandrare som ett
globalt kapital kommer USA på
forsta platsen i den globala kon- 25
 kurrensligan. USA har större mark- med stora kapitalutflöden, ökad bidragen och socialförsäkringsnadsandel i Östasien där världens
snabbast växande marknader finns.
När amerikanska företag exporterar
eller expanderar i denna del av
världen använder de konsulter och
arbetskraft därifrån som har kunskaper om både amerikanska och
asiatiska marknaders kulturella förutsättningar. För att öka företagens
globala konkurrenskraft beräknas
drygt 7 miljoner invandrare rekryteras inom amerikanska företag till
och med år 2000.
Situationen är annorlunda
Sverige. Landets exportmarknader
har vuxit svagare än genomsnittet i
OECD. De nordiska marknaderna
väger relativt tungt i den svenska
exporten. Mer än två tredjedelar av
det svenska handelsutbytet äger rum
mom EU- och EFTA-länderna.
USA är den viktigaste handelspartnern utanför Europa. De asiatiska
länderna har ökat i betydelse sedan
1980-talet, men svarar fortfarande för
en förhållandevis liten del av
handelsutbytet.
Obalanserad ekonomi
Henmum.arknadens begränsade storlek och ett ogynnsamt företagsklimat i kombination med Sveriges
geografiska läge har spelat en central
roll för de svenska företagens utflyttning. Eftersom Sverige är något
avsides beläget i förhållande till de
stora europeiska och amerikanska
marknaderna har utlandsetablering
varit att föredra framför export. Detta
har lett till en obalanserad ekonomi
26
utiandssysselsättning och en stor
arbetslöshet på henmuplan. Sverige
konm1er på femtonde plats på den
globala konkurrenslistan.
Sett ur utrikeshandelns perspektiv
kan de människor som idag kallas för
"invandrare" spela en avgörande roll
för att återupprätta balansen i svensk
ekonomi. Genom att de dels har
kunskaper om sitt hemland, dels har
bott och utbildats i Sverige, har de
tillägnat sig en internationell kompetens som gör dem speciellt lämpade för att fungera som exportkanaler för det svenska näringslivet.
För detta krävs en medveten
tillväxtstrategi som tar tillvara det
språkliga och kulturella kapitalet för
att tillgodose den globala arbetsmarknadens behov av arbetskraft
med flerkulturell kompetens. Idag
definieras invandrargruppernas språkliga behov genom det exotiska
språket "hemspråk". Undervisningen
i olika språk vänder sig till s k invandrarelever, utan någon genomtänkt koppling till det globaliserade
näringslivets behov av internationella
kompetensformer.
Synen på s k invandrarspråk blir
annorlunda om vi talade om ett integrerat Sverige där alla språk som finns
inom landets gränser görs till ett
gemensamt arv för alla. Arbetsmarknadens parter måste tillsammans
med politiker skapa ett nationellt
kontrakt om Sveriges kulturella och
språkliga mångfald som en motor för
ekonomisk tillväxt och global konkurrens. Staten måste sanera bland
SVENSK TIDSKR.IFT
systemen och satsa resurserna på att
utnyttja landets kulturella språkliga
kapital för att främja näringslivets
globala konkurrensfom1åga.
Sverige har idag ett språkkapital på
över hundra språk. Och det är detta
globala kapital med hundra språk
som måste mobiliseras för att klara
den internationella konkurrensen
och hantera den globala ekonomin.
Därför måste vi övergå från en
politik som talar om att integrera
invandrarna till en global politik där
Sveriges integration står i förgrunden.
Omöjlig välfärdspolitik
När man diskuterar åtgärder för ökad
sysselsättning är det viktigt att beakta
att dramatiska förändringar har skett
som gör att de flesta av de gamla
recepten inte längre fungerar. En
viktig forändring är globalisering.
Den miljö av nationella monopol
och regleringar mot utlandet som
fanns för tjugo år sedan gav v1ssa
möjligheter att driva en nationell
välfärdspolitik. Detta är inte längre
fallet. Sverige blir allt djupare integrerat i Europa och är en del av den
globala marknaden med mycket
begränsat utrymme för att driva en
avvikande politik med detaljregleringar.
Gamla nationellt skyddade näringslivssektorer utsätts för global konkurrens. Pengar, teknik och ideer strömmar över gränserna. Jobben flyttar dit
de blir bäst och billigast utförda.
Utlandsinvesteringar påverkar sysselsättningen negativt. Sverige uppvisar
en unik kombination av kapitalutflöden och en stor obalans mellan
ingående och utgående investeringar.
År 1990 uppgick svenska utlandsinvesteringar till cirka 84 miljarder
kronor jämfört med 14 miljarder
kronor i utländska investeringar i
Sverige. De svenska företagens omf.1ttande utiandsverksamhet har fått
negativa effekter på sysselsättningen.
Mellan 1990 och 1995 försvann runt
200.000 industrijobb i Sverige.
Under samma period har andelen
utiandsanställda på svenska företag
ökat med över 300.000. Följande
tabell visar mycket tydligt denna
obalans:
Anställda
i Sverige
10 största
företagen
20 största
företagen
1975 1990
242.000 240.000
340.000 319.000
Anställda utlandet:
10 största
företagen
20 största
företagen
198.000 346.000
227.000 433.000
(Långtidsutredningen 1995)
''A rbetsmarknade11s
parter måste tillsamntans med politiker
skapa ett nationellt
kontrakt om Sveriges
kulturella och språkliga
mångfald som en rnotor
för ekonomisk tillväxt
och global konkurrens.
Staten måste sanera
bland bidragen och
socialjörsäkringssystem
en och satsa resurserna
på att utnyttja landets
kulturella språkliga
kapital för att främja
näringslivets globala
konkurrensförmåga
''
Politiker, arbetsmarknadens parter
och företagsledare måste förstå
uppnå högre ekonomisk tillväxt.
Irland har exempelvis lyckats attrahera utländska investeringar och
blivit ett slags centrum i Europa för
elektronikindustrin. Irland visar en
mycket god ekonomisk utveckling:
En fyraprocentig tillväxt per år 1990-
1994. De irländska politikerna har
satsat på att reducera arbetsgivaravgifterna för lägre avlönade.
De utreder nu en integrerad väg att
se över både skatter och socialförsäkringar för att undvika "skattefällan" och stimulera både jobbskapande och jobbsökande. Marginalskatterna har reducerats från 48
procent till 40 procent.
Anpassningen av den irländska
ekonomin till globala förhållanden
underlättades särskilt av fackföreningarnas attityd. l Sverige intar
fackföreningarna en defensiv attityd
till förändring av arbetsmarknadsreglerna. På Irland går de fackliga
ledarna i spetsen för förändringsarbetet. Givetvis beaktar de sina
dynamiken i denna snabba for- medlenm1ars intressen men de tar sin
ändringsprocess. Vi måste sluta att utgångspunkt i den förändrade omnostalgiskt blicka tillbaka eller världen och driver egna förslag som
dogmatiskt försvara regelsystem som syftar till att öka produktiviteten,
överlevt sig själva. De länder som
beaktar globaliseringen av kapitalmarknaden vid utfornmingen av den
ekonomiska politiken kommer att
SVEN S K TID SKRIFT
företagsamheten och konkurrenskraften istället för att slå vakt om
förlegade fonner av socialförsäkringssystem.
27