ATT JOBBA OFFENTLIGT I SVERIGE ANDER.S LEION De värderingar som finns representerade bland de anställda inom offentlig sektor är de som kommer att passa framtidens näringsliv bäst. Andå råder det stor oro inför framtiden på de o.ffer1tliga arbetsplatserna. Förklaringen är att de offentliganställda har gjort sig beroende av den politiska maktens välvilja för att k11nna leva sitt önskade liv. ur är det att arbeta i Sverige? Ett sätt att forutsättningslöst nalkas frågan i rubriken är att samtala med svenska arbetstagare. Vi på Sifo gjorde detta i samband med forfattandet av boken Arbete 2000. Vi genomforde samtal med grupper av deltagare, som var sarru11ansatta så att varje grupp hade deltagare med likartade värderingar samtidigt som grupperna tillsarrunans representerade värderingsspektrat på svensk arbetsmarknad. Alla grupper, hur sinsemellan olika de än var - uttryckte oro for den ökade konkurrensen och de ökade prestationskraven på svensk arbetsmarknad. Vi testade denna frågeställning genom att i den foljande mätningen fråga om hur man ställde ANDERS LEION är projekt/edare på SIFO Opirlion och Samhälle. sig till svagpresterande arbetskamrater i olika länder. Resultatet redovisas diagrammet här nedan. sion var graden av manlighet respektive kvinnlighet. Så här sammanfattade han skillnader mellan saml värt lag kan vi inte acceptera någon som inte presterar lika bra som de andra 100 80 60 · "' 100 ··-·····-·······-········-··-· s.-m,. E"&lud Franktik• Tytkland Vi, svenska arbetstagare, är alltså snällast. Eller så är det kanske något annat i våra värderingar som rar oss att svara på detta sätt. En holländsk forskare, Geert Hofstede, blev berömd for sin forskning om arbetslivskulturen i olika länder. Han fann ett antal dimenswner som kunde sammanfatta värderingsklimatet. En sådan dimenSVENSK TIDSKRIFT USA lrut.immer: 0Hftt1S) Do.~Y'is(4} 0N.utral0)•T~ 00olv0(2) QAlbm Oanl:l'l&rk hällen präglade av kvinnliga respektive manliga värderingar. Feminina: • Dominerande värden i samhället är omsorgen om andra och resursbevarande. • Alla forutsätts vara anspråkslösa. • Medkänsla fOr de svaga. • Man arbetar fOr att leva. 9 • l arbetslivet understryks jämlikhet, solidaritet och arbetsmiljökvalitet. • Konflikter löses med kompronusser och förhandlingar. • Chefer använder sig av intuition och eftersträvar samstämmighet. Maskulina: • Dominerande värden i samhället är materiell framgang och framsteg. • Män forväntas vara självhävdande, ambitiösa och tuffa. • Sympati fcir de starka. • Man lever fcir att arbeta. • l arbetslivet understryks rättvisa, konkurrens kollegor emellan och prestationer. • Konflikter löses genom strid tilJ dess att en part vinner. • Chefer forväntas vara beslutsamma och självhävdande. Visst ligger de feminina värderingarna närmast en sanmunfattrting av värderingsklimatet i Sverige? Hofstede kunde också ge ett mått på graden av maskulinitet. l tabellen här nedan återges värdena fcir ett antal länder. 10 Maskulinitetspoäng för olika länder Japan Österrike Venezuela Italien Schweiz Mexico Irland Storbritanmen Västtyskland USA Australien ya Zeeland Danmark Holland Norge Sverige 95 79 73 70 70 69 68 68 66 62 6158 16_j14 8 5 Sverige är alltsa det kvinnligaste landet. Kanske är vår "snällhet" just ett uttryck fcir detta kvinnliga drag? Kvinnor pä svensk arbetsmarknad aterfinns framför allt inom den offentliga sektorn, som därmed borde vara "superkvinnlig" och extremt präglad av de värderingar som listas ovan. Till viss del är det också sa. Men det är inte ett oproblematiskt tillstånd. l våra samtal med (oftast kvinnliga) chefer inom den offentliga sektorn och deras underlydande på golvet framkom stora skillnader i synen på hur chefer skall fungera. Folket på golvet tycker att trevliga arbetskamrater och ett arbete utan alJtfcir mycket ansvar är viktigt och de har överhuvud taget i stor utsträckning försörjningsvärderingar (arbetet är en födkrok) medan deras chefer tycker om krävande arbetsuppgifter som ger tillfålle till utveckling och gensvar. Cheferna tycker också om att arbeta i lag. De anställda vill däremot ha chefer som kan ge klara besked och som stöttar dem i arbetet. Samtidigt hyser de stor misstro mot ledrtingen. Passar framtiden bäst Man kan säga att de offentliga cheferna gillar att diskutera, analysera och problematisera men de har underlydande som. vill ha garnmaldags bestämda chefer som pekar med hela handen. skillnaden motsvarar dem som rader mellan svensk och lokalanställd personal pa vara bestickrungar - om man vill dramatisera tillständet. \VENSK TIDSKRIFT Ändå är de värderingar som finns representerade inom svenskt arbetsliv i allmänhet och inom den offentliga sektorn i synnerhet de som passar framtidens näringsliv bäst. Dagens och ännu mer morgondagens näringsliv kommer huvudsakligen att vara en tjänsteekononti. l denna uppstår gänsterna i det direkta mötet mellan anstälJd och kund. Det kräver anställda som kan arbeta självständigt, ta egna initiativ och våga ta eget ansvar samt organisationer som ger dem tillfålle att utvecklas till saclana självständiga medarbetare. Litar på individen Sådana är värderingarna i Sverige (och länder som liknar vart). Diagrammet med rubriken "Struktur och rörelseutrynm1e" visar att Danmark och Sverige liksom USA förlitar sig på individen medan framfor allt Japan använder sig av organiserad styrning. Detta innebär att den organisationsmetafor som passar bäst fcir Sverige är fotbollslaget medan den som passar bäst fcir Japan och Frankrike är den väloljade pyramiden. Undersökningar av bland andra Nutek och Handelshögskolan Stockholm har bekräftat dessa skillnader mellan Sverige å ena sidan och Frankrike och Tyskland å den andra: Inom svenskt näringsliv arbetar man med vidare kompetensområden, med fårre skrivna regler och experter och chefer än i de andra länderna. Och produktiviteten är inte sämre. Dessa fallstudier har handlat om industrin. Inom tjänstesektorn är z o z Cl > Vl > z ..111•1 struktur och rörelseutrymme Samarbete ~r----------,----------.----------,,---------~ +org. 'effektivitet • japan l 400 - --- • Pr~nkrike l ~Tyskland l England • panmarki • USA lSverigeJOO l 200 l 100~--------~----------+---------~----------~ 100 dessa skillnader ännu mer till vår fordel for att skapa forutsättningar for produKtivitet och kvalitet. Då borde ju allt vara till belåtenhet, kan man tycka. Samtidigt vet vi att det inte är så harmoniskt ute på arbetsplatserna, och allra minst inom den offentliga sektorn. Vad kan det bero på? Jag tror att det har mycket att göra med ett annat inslag i kvinnligt dominerade värderingar: behovet av trygghet. Skillnad i synen på politik en bok publicerad for ett tiotal år sedan, Facket på åttiotalet, visade jag att det var stora skillnader i synen på politik och samhälle mellan privatJOO •oo ~ Befogenhet +Motivation arbeta offentligt trodde de sig också ra ett tryggt arbete. Allt detta innebar att de vände ansiktet uppåt, mot makten. De blev beroende av den offentliga maktens välvilja for att kunna leva sitt önskade liv. Redan då, for ett tiotal år sedan, fon!tspådde jag: "De offentliganställdas bitterhet kommer att bli stor den dag makten, deras enda skydd, vänds mot dem". Nu är vi där. Det var inte svårt att göra denna forutsägelse: de privatanställda, som aldrig ställt så stora forhoppningar på den offentliga makten, kan ta dagens politik med större jämnmod. Det är annat än politikernas välvilja som avgör deras forsörjning. och offentliganställda. De senare De kvinnliga värderingar som på trodde mer på politikens och fackets sikt präglar svenskt arbets- och sammöjligheter och de hade ofta sökt sig hällsliv står alltså i samklang med till arbete inom stat och kommun framtidens krav, utom just på denna just av detta skäl. Genom att välja att punkt: vårt behov av trygghet. Detta SVENSK TIDSKRIFT gör många av oss villiga att underordna oss en hierarki och en centraliserad makt som i övrigt strider mot våra värderingar. Så länge vi inte låtsas om denna motsättning kommer många av oss att forgäves söka sin trygghet hos politiker som inte kan ge oss den och därfor underordna sig en hierarki och en svårnåbar makt som man samtidigt foraktar. Outhärdliga arbetsförhållanden dagens läge leder det dels till demonstrationer i vilka arbetslösa ropar efter en saknad trygget, som garanterats dem under årtionden av politiker som numera inte längre vill kännas vid sina löften, och dels till att mängder av arbetstagare tvingas arbeta i outhärdliga arbetssituationer därfor att de inte tror sig kunna arbeta på annat håll. Dessutom har de svårt att mentalt ställa om till en mer grundläggande kritik av de offentliga arbetsgivarna. En gång sökte de sig till ett jobb inom stat och konmmn just därfor att de hade vissa värderingar. Nu måste de göra upp inte bara med konkreta forhållanden på jobbet utan också med sina egna foreställningar om vad som är väsentligt och värdefullt- och möjligt att ra - i arbetslivet. Artikeln grundar sig pä ett stort antal undersökningar som Anders Leion har gjort i sitt arbete inom Sifo. Dessa undersökningar är kundema~ egendom och är därfOr inte tillgängliga får en större publik. Den som är intresserad av öppen information pä områdt!t kan i stället forsöka fll tag på boken Arbete 2000, där den svenska arbetskulturen presenteras. 11 o z o r z