DAGENS NAMN MIKAEL ROTHSTEN: FÅR EN PARTISEKRETERARE HA OTUR? skulle snart visa sig for litet for ambinågot annat sätt kan knap- tiöse Linde; i stället forsvann han till L eif Linde har haft otur. På ~ past hans bakslag förklaras. Stockholm. Trots ypperliga forutsättningar har det gått trögt for honom att nå en verklig topp-position i det socialdemoI huvudstaden gick den fackliga karrikratiska partiet. Redan när Bo Toresson avgick 1992 var Leif Linde aktuell som partisekreterare. Men då föll valet på Mona Sahlin. Och i den konkurrensen stod sig Linde slätt. När Mona Sahlin - och alla andra tänkbara motkandidater - hamnade i regeringen fick han äntligen jobbet. Men då fortsatte oturen att grina honom i ansiktet. Problemen hopade sig direkt for partisekreteraren. Annars har Leif Linde de exakt rätta forutsättningarna for jobbet. Han började sin politiska bana i gymnasieåldern herruna i värmländska Grums. Snabbt gick karriären från SSU till rekordung (23 år) ombudsman i LO. Men Värmland MIKAEL ROTHSTEN är politisk redaktör i Nya Wermlands- Tiduiuge11. ären inom Pappers lysande. Hans forsta rejäla bakslag kom 1984 när han forsökte bli ordforande i SSU. Motkandidaterna i Margot W allström, Anna Lindh och Mona Sahlin var alltfor starka. Leif Linde blev aldrig vald. I stället blev han förbundssekreterare. En i och for sig minst lika viktig post. Om jobbet som SSU-ordforande är en skola for blivande statsråd och partiledare, så är sysslan som förbundssekreterare en god träning for e~ kommande partisekreterare. Unikfördel Leif Lindes hela vuxna liv har i praktiken varit en enda lång forberedelsetid for jobbet som socialdemokraternas främste organisatör. Han har en näm1ast unik kombination av uppdrag: forutom jobbet i SSU har han även varit förbundssekreterare i LO och nu senast forSVENSK TIDSKRIFT 281 hundssekreterare i ABF. Leif Linde har honom onekligen från karriärsugna stormed andra ord ett gediget fOrflutet i stadsakademiker! samtliga rörelsens grenar. Och som han själv uttryckte saken i massmedia är han "bildad mom rörelsen". Socialdemokraternas nye partisekreterare är så mycket ett barn av den socialdemokratiska partiapparaten som någon kan bli. Dessutom har Leif Linde en fördel som gör honom närmast unik i den högre s-sfåren: Han har arbetarbakgrund. Till skillnad från många andra karriärsossar så var inte jobbet som ombudsman hans första riktiga arbete. Leif Linde har jobbat på pappersbruk, något han självklart aldrig förtiger. Efter utnänmingen basunerade till och med TT ut att en "pappersarbetare från Grums" blivit ny partisekreterare! Detta trots att det måste vara 20 år sedan Leif Linde för gott lämnade Gruvöns pappersbruk. Den forne pappersarbetaren kan dessutom bjuda såväl massmedia som partifolk på en trevlig historia om hur raggarkungen i Grums fick honom att bli socialist. Den lokala ledaren för den motorburna ungdomen i Grums var nämligen ordförande i SSU-klubben och på Leif Lindes första möte höll han ett inspirerande anförande om varför socialdemokraterna står på marxistisk grund. Föredraget tycks ha satt outplånliga spår i Leif Linde och lagt grunden till hans politiska tänkande. Även Lindes steg in i politiken skiljer Ingen drömstart Leif Lindes förutsättningar för jobbet som partisekreterare kan således inte bli mycket bättre. Men han fick långt ifrån någon drömstart på det nya jobbet. Direkt efter utnämningen i oktober förra året kastades han in i den för s-partiet så uppslitande folkomröstningen om EU. Den nye partisekreteraren var visserligen förespråkare för ett svenskt medlemskap, men hans första omsorg var naturligtvis att hålla ihop partiet. Och BU-sprickan i partiet har inte försvunnit efter omröstningen. Tvärtom finns den kvar som en gnagande konflikt inom rörelsen och som en återkommande svårighet för Leif Linde. Dessutom fick han snart ytterligare problem på halsen. Regeringen hann inte sitta länge i Rosenbad innan de interna protesterna mot dess politik nådde stormstyrka. Trots Göran Perssons öppna mandat hade marken förberetts dåligt för den nödvändiga krispolitiken. Resultatet blev att regeringen svek både outtalade förväntningar och uttalade löften. Den nytillträdde partisekreteraren fick omedelbart rycka ut i lönlösa försök att gjuta olja på vågorna. Hans elddop som partisekreterare inföll när han på l maj fick åka till det stormiga Luleå. Om förhoppningen var att Leif Linde med sin gedigna fackliga bakgrund skulle dra LO-medlemmar till det socialdemokratiska demonstrationståget blev resan till Norrlandsstaden en rejäl besvikelse. Bara 300 personer lock- 282 SVENSK TiDSKRIFf ades av partisekreteraren. Till LO:s pro- r testtåg kom mer än det dubbla. Det var säkert ett bittert ögonblick for LeifLinde. De upproriska stämningarna lät sig inte dämpas med tjusig retorik om borgerligt vanstyre och socialdemokratiskt ansvarstagande for landet. Missnöjet var djupare än så. S-väljarna kände sig lurade på den utlovade återgången till ett tryggt välfårdssamhälle. Plötsligt blev Leif Lindes främsta sysselsättning att i massmedia forklara varfor socialdemokraterna rasade i gallupmätning efter gallupmätning. För en partisekreterare är den uppgiften närmast mardrömslik. Man kan med lätthet forestilla sig stämningen på Sveavägen 68. Erfarenheten från 1991 är övertygande: en missmodig socialdemokratisk rörelse vinner inga val. Valet till ED-parlamentet hotar att bli en katastrof Något måste alltså göras. Men vad? Nödvändigheten i att sanera statsfinanserna är odiskutabel. Men fortsatta besparingar låter sig inte forenas med gräsrötternas gillande. Dilemmat är i praktiken omöjligt att komma ur. Men något måste som sagt göras. Leif Lindes lösning blev att fOrsöka forskjuta det politiska perspektivet framåt. Ett enkelt, men inte helt oanvändbart politiskt knep. För vad kan göra uppoffii.ngar mera uthärdliga än löften om en bättre framtid? Terapi för rörelsen Socialdemokraterna skall nu, under Leif Lindes ledning, ordna en bred debatt inom partiet om inriktningen av s-politiken efter krisen. Nästa vår blir det till och med en extra partikongress som helt ''Plötsligt blev Leif Lindes främsta sysselsättning att i massmedia förklara vaiför socialdemokraterna rasade i gallupmätning ifter gallupmätning. '' skall ägnas åt efterkrispolitiken. Efter halva mandatperioden tänker socialdemokraterna göra ett rejält avstamp, det vill säga markera att nu riktas det politiska intresset mot framtiden. Vad som kan grusa Leif Lindes forhoppningar är naturligtvis den ekonomiska verkligheten - den har ju visat sig vara partiets största fiende. De dåliga statsfinanserna kommer att vara politikernas foljeslagare under lång tid framåt. Det är svårt att tro att det väntar någon ny skördetid bakom hörnet som den extra partikongressen kan planera infor. Men ur partisekreterarens synvinkel är detta egentligen mindre viktigt. Det väsentliga är att rörelsen sysselsätts med något annat än internt missnöje. Den extra partikongressen blir som terapi for frustrerade gräsrötter. Det är inte enbart missnöjet med regeringens ekonomiska politik som ställer till problem for Leif Linde. EU-frågan har återvänt som ett spöke från det forgångna och river nu upp nya sår i socialdemokratin. Trots att folkomröstningen sedan länge är avslutad stämplas fortfarande SVENSK T!DSKRIFT 283 ::. ....___ l• ledande socialdemokrater som ja- eller l nej-sägare. Våren och forsommaren har varit fylld av interna stridigheter infor höstens val till EV-parlamentet. I stridens centrum har partisekreteraren stått. Det är till honom som alla oforenliga krav har l riktats. Maj-Lis Lööw har krävt att fa vara kvar som gruppledare och dessutom stå överst på s-listan for att ställa upp till omval. Nej-sidan har hotat att helt bojkotta EV-valet om det inte blir lika många ja- som nej-sägare i parlamentsgruppen. Och Eva-Britt Svensson, stridbar nej-general och socialdemokrat, har ställt sig som tredje namn på vänsterpartiets EV-lista. Dessutom vet Leif Linde, lika väl som alla andra partistrateger, att EV-valet blir ett mobliseringsval. Det som avgör utgången är hur många socialdemokrater som masar sig iväg till valurnorna. Och ett internt storgräl ökar knappast röstbenägenheten. "Listig" lösning Efter ett mycket tufft forsta halvår som partisekreterare fortsätter alltså problemen att ramla på Leif Linde. Säkert har det tagit många sömnlösa nätter att jämka samman alla stridande viljor. Visserligen är lösningen på problemet matematiskt elegant, men samtidigt mycket komplicerad: Socialdemokraterna kommer att ställa upp med två huvucllistor. En med EV-forespråkare Maj-Lis Lööw som forsta namn och en med nej-sägaren Maj-Britt Theorin i topp. Sen varvas sju ja- och sju nej-sägare på båda listorna. På Lööw-listan är tre av de fyra forsta namnen EV-positiva och på Theorin-listan är forhållandet det omvända. Efter de 14 forsta nanmen foljer sedan lokala kandidater i fem olika regioner. Sammanlagt gör detta att partiet går till val med tio olika listor! Självklart består listorna av lika många män som kvinnor. Förlegad uppdelning Därmed kan alla känna sig nöjda och glada. Alla kvoter är optimalt fyllda. Ingen kan kritisera partiet for någon orättvisa. Väljarna kan själva bestämma om de vill ha flest EV-positiva eller flest EV-negativa socialdemokrater i parlamentet. Det vill säga om nu väljarna har forstått poängen med de olika listornas namnkomposition. Den s-väljare som är skeptisk till EV stannar kanske hellre hemma än lägger Maj-Britt Theorins valsedel i urnan. Leif Lindes lösning har dessutom en betydande nackdel: Socialdemokraterna har cementerat en forlegad uppdelning i EV-frågan. Har det en gång kvoterats mellan ja- och nej-sägare är det svårt att senare gå ifrån den principen. EU-valet blir Leif Lindes verkliga prövning som partisekreterare. Lyckas hans tio listor dra de socialdemokratiska väljarna till valbåsen? Eller fortsätter hans motgångar med ett nytt nederlag i september? I så fall kan Leif Linde komn1a att gå till den interna historien som partisekreteraren som hade alla de rätta forutsättrungarna - men som hade en sån fortvivlad otur! 284 SVENSK TIDSKRIFT