Detta är väl bara ett symptom på den allmänna förvirring som ligger i att föregivet konservativa personer anammar den konununitära lära som är ett ypperligt exempel på värderelativistisk multikultu- J ralism. Om Uddhammars och Andersson Sundeens utfall är något att döma efter tycks den komn1Unitära rörelsen under stridsropet "Kontext är rätt!" vilja upphöja samhällsutvecklingen som sådan till moralens domare - oavsett om den producerat ett huvudjägarsamhälle på Borneo eller den skotska upplysningen. *Detfinns ny/ibera/er som attSer komtiga saker. E11 17-åriugjag träffade ansdg atr samhället var ottddigt eftersom det "" flum illtemel. Me11 skall vi hJIIa deba11e11 pd de11 11ivd11 ka11 jag sid till· baka med e11 livs levaude konservativ som rycker att mmr skall göra EU till kejsardöme med påve,., som kejsare. Johan Andersson Sundeert & Emil Uddhammar svararJonas Nilsson direkt: PÅHITT ELLER VEDERTAGEN BESKRIVNING? I uppfostrande anda går Jonas Nilsson till storn1s mot vår artikel i föregående nununer av Svensk Tidskrift. Vårt alster var ett försök att på kort utrymn1e resonera kring bakgrunden till den kommunitära rörelsens framväxt, paralleller mellan detta synsätt och pågående forskningstrender inom samhällsvetenskapen samt den liberala kritik som riktats mot konununitärerna. Det senare av dessa syften har uppenbarligen fatt Nilssons kroppsvätskor att koka. Han utbrister koleriskt att vi skulle göra oss skyldiga till påhitt, då vi hävdar att utrerade liberaler menar att politikens legitima verkningsområde bör inskränkas till upprätthållandet av ett minimalt regelverk, att individuella rättigheter är av större betydelse än ansvar, deltagande och tillhörighet och att värdeladdade ställningstaganden strider mot en frihetlig politik. Detta är nu inget vi suttit på kammaren och fantiserat ihop i iver att utkämpa något idemässigt sandlådekrig, utan en redogörelse byggd på vedertagna beskrivningar av debatten mellan kommunitärer och liberaler. Jean L Cohen och Andrew Arato skriver i Civil Society and Political Theory (The MIT Press, 1992) att diskussionen mellan liberaler och konununitärer handlar om "frågan om hur friheten bäst realiseras i den moderna världen. Vad som diskuteras är om frihetens ide skall förstås huvudsakligen utifrån perspektiv som betonar SVENSK TIDSKRIFT 265 individuella rättigheter eller gemenskapens delade värden"- Författama skriver vidare "liberala teoretiker ser respekten för individuella rättigheter och principen om politisk neutralitet som grunden till legitimitet i konstitutionella demokratier." Likartade beskrivningar ges i exempelvis Philip Pettits The Common Mind (Oxford University Press, 1993) och i Robert Putnams Making Democracy Work (Princeton University Press, 1993). Låt oss också påpeka att det är en väsentlig skillnad mellan vår formulering att "fixeringen vid individuella rättigheter och individuell frihet leder till ett negligerande av ansvar, deltagande och tillhö- righet" och Nilssons tolkning att vi skulle hävda att utrerade liberaler motsätter sig ansvar, deltagande och tillhörighet. Att inte tillräckligt uppmärksamma och att motsätta sig är faktiskt två tämligen olikartade företeelser. Nilsson säger sig ha läst några böcker, kanske borde han läsa några till innan han nästa gång far ut på sitt ideologiska korståg? 266 SVENSK TIDSKR.IFT