TILL SIST GÖRAN THORSTENSON: SVARET PÅ LIVET, UNIVERSUM OCH ALLTING? V ad är det egentligen som gör att ett lands ekonomi växer? Frågan har sysselsatt många och debattens vågor har gått höga kring olika modeller får att fårklara varfår vissa länder blir rikare, medan andra inte fårmår ta sig ur sin fattigdom. Rikedom mäter vi vanligen i BNP per capita, dvs det samlade värdet per invå- nare på de varor och tjänster som produceras i ett land. Man behöver inte vara ekonom får att inse det vanskliga i att fårsöka hitta enstaka faktorer som skulle kunna fårklara utvecklingen av ett ekonomiskt aggregat som BNP. Försöken påminner inte så litet om vetenskapsmännens sökande efter svaret på "Livet, Universum och Allting" i Douglas Adams berömda Liftarens guide till galaxen. Efter 7,5 miljoner år hade forskarnas GÖRAN THORSTENSON ingår i Svensk Tidskrifts redaktion. största superdator Djupa Tanken räknat ut svaret som blev 42! Detta sade av naturliga skäl inte de stackars forskarna så mycket som givetvis undrade vilken fråga som 42 var svaret på. Djupa Tanken konstaterade då att det skulle ta ytterligare 10 miljoner år att komma fram ri11 Den Yttersta Frågan och får det krävdes en mycket mer kapabel dator. Och så byggde man Jorden... Förvirring på riksbanken Det svenska slagsmålet om skattetryckets - eller får den delen den offentliga sektorns - relation till BNP-tillväxten är ett exempel på rätt meningslösa fårsök att isolera en - aggregerad - faktor i jakten på fårklaringen till varfår människor är mer eller mindre ekonomiskt aktiva. Nyligen utbröt också förvirring på riksbanken när en Harvard-professor ifrågasatte den fårhärskande dogmen genom att påstå att sänkt inflation inte automatiskt gav högre tillväxt. 222 SVENSK T!DSKR! Ff Mer intressanta är istället de fårsök som organisationerna IMD (International Institute for Management Developement) och World Economic Forum gör vaije år får att fårsöka ranka olika länders konkurrenskraft. Konkurrenskraften definieras som ett lands - eller ett fåretags - fårn1åga att producera mer rikedom proportionellt sett än konkurrenterna på världsmarknaden. Tillståndsanalyser Deras senaste rapport (The World Competitiveness Report, 1994) bygger på analys av närmare 400 kriterier. I 44 länder har man analyserat tillståndet i den inhemska ekonomin, graden av internationalisering, statens inblandning i ekonomin, finansmarknadens förmåga, infrastrukturens kvalitet, nivån på fåretagens management, omfattningen av forskning och utveckling, samt arbetskraftens egenskaper. Av tabellen framgår den sammanvägda rankingen med USA, Singapore, Japan, Hong-Kong och Tyskland i topp. Ett annat ambitiöst fårsök att analysera rikedomens orsaker har nyligen gjorts av Heritage och återges i rapporten The Index of Economic Freedom (Heritage Foundation, 1995). Författarna Bryan T Johnson och Thomas P Sheehy har studerat tio faktorer som de menar tillsammans bestämmer den totala ekonomiska friheten i ett land: omfattningen av handelshinder, skattetryck och skattesystem, statens utgiftsnivå, penningpolitiken, möjligheterna får utländska investerare, kreditpolitiken, graden av pris- och lönekontroll, skyddet av egendom, omfattningen av regleringar samt förekomsten av svarta marknader. På en skala 1-5 (där 1 är "fritt" och 5 är "ofritt") rar Sverige ett genomsnitt på 2,65 och klarar därmed gränsen mellan "i huvudsak fritt" och "i huvudsak ofritt" (3,0). Det som drar upp värdet får Sverige är fårstås skattetrycket och statens utgifter, medan vi rar låga (dvs bra) värden på t ex frihandel, skyddet får egendom, och förekomsten av pris- och lönekontroll (allt är ju relativt här i världen...). Rapporten är en grundlig genomgång av över hundra länder. I den totala rankinglistan hittar vi intressant nog i princip samma länder i topp som i IMDs konkurrenskraftstudie, dvs Hong-Kong, Singapore, Bahrain, USA och Japan, med Tyskland på nionde plats. Rika friare än fattiga Författarna till Heritagerapporten har dessutom fårsökt sig på den lätt riskabla manövern att järnfåra graden av ekonomisk frihet med BNP-nivån per capita får respektive land. Resultatet visas i figuren. Författarna menar att slutsatsen är given: rika länder är friare än fattiga. Visst är detta ett intressant fårsök i jakten på Den Yttersta Förklaringen till Rikedom. Samtidigt kan man inte låta bli att sätta ett antal frågetecken i marginalen. Hade det t ex inte varit rimligare att titta på sambandet mellan frihet och tillväxt, istället får absolut BNP-nivå - SVENSK TIOSKRIFT 223 också friheten har ju förändrats över tiden i många länder (Gör man detta för det senaste decenniet försvinner det enkla sambandet)? Är det dessutom självklart att ett högt värde för skattetryck kompenseras automatiskt av ett lågt värde på inflationen? Det förefaller rätt uppenbart att ingen av dessa stuclier ger oss hela svaret. Inte minst därför att kausaliteten egentligen finns på verklighetens mikronivå och dess nyanser går oundvikligen förlorade i kvantifieringen och aggregeringen på makronivå. Det är klart att modeller som tar hänsyn till fler faktorer är mer intressanta än de ekonomiska schamanernas primitiva "samband". I synnerhet när man studerar faktorer som är kopplade till grundläggande incitament och förhållanden på mikronivå. Svaret på Allting Men kanske är det ändå hög tid att inse att det fullständiga svaret på varför Verkligheten beter sig som den gör, inte låter sig reduceras till något annat och mindre än just Verkligheten själv. På samma sätt som Livet självt är det fullstäncliga svaret på frågan om "Livet, Universum och Allting" - om man nu kan tillåta sig att vara en smula filosofisk i Douglas Adams anda. THE CURVE OF ECONOMIC FREEDOM A Comparison of Economic Freedom and Wealth Free 2 Most ly Free 3 Most ly Unfree 4 Repressed s 224 IEF Score l Taiwan 1 •l D • • KoreJ • D l l ... l ... ...~ ... Greece0... %....~~1! o~~ D ... .AD D ... oo 0 ' ...~... D ;2o OO DI!i p 0 Russia o ~... J China l D ~ . p ~ D Mozambique e Vietnam $5,000 $ 10,000 Singapore• ; l o l Bahrain ...D o Spain 1 o Israel Japan l U S l D · · ~9Germany U.K. D D • l ltalb D Fran9e D l Sweden O Europe and North America e Asia/Pacifk Region A Latin America and the Caribbean O Africa and the Hiddle East $1 5,000 $20,000 Per Capita GDP (in Purchasing Power Parity) SVENSK TIDSKRIFT $25,000