MODERATERNA MOT SEKELSKIFTET PER UNCKEL Ett parti som moderaterna med uppemot en_fjärdedel av väljarna bakom sig måste vara ett mer "totalt" parti än vad moderaterna är idag. Partiet bör bli ett öppet borgerligt torg, ett brett borgerligt parti som gerflera facetter av borgerligt tänkande utrymme. Det skriver Per Unekel som här redovisar den moderata valanalysgruppens arbete. I Sverige slciftar den politiska kartan snabbt karaktär. 1991 års val resulterade i borgerliga regeringar i landet, liksom i många landsting och kommuner. 1994 tog socialdemokraterna makten inte bara i riket utan också i flertalet landsting och kommuner. Sannspådd När professor Hans Zetterberg 1990 presenterade det moderata framtidsprogrammet myntade han begreppet "den stölciga tiden" om det 90-tal som då bara hade inletts. Snart halvvägs igenom har han blivit mer än sannspådd. Och det är inte slut än. 1998 kan valresultatet vara tillbaka till 1991. Rent matematiskt räcker den väljargrupp som skulle kunna rubriceras som rena och rörliga nussnöjesväljare mer än väl till för att ensamma förorsaka sådana resultatsskiften som mellan valen 1991 och 1994. Partierna kommer i framtiden PER UNCKEL är riksdagsman och har varit or<!fö- rar~de i moderatemas valanalysgmpp. att leva farligare än i det gamla mer trö- grörliga Sverige. Att det tidigare så väljarstabila Sverige har blivet ett av Europas väljarrärligaste länder beror bl a på den djupgående förändring vårt land just nu går igenom. En gammal välfärdsmodell är på väg att gå i graven och med den en god del av den bekymmerslösa trygghet Sverige tidigare ansåg sig kunna åtnjuta. Fiktiv trygghet Sakta börjar det gå upp för oss att vi byggt landet på lånade pengar, att den trygghet vi trodde oss ha var fiktiv. Att medvetenheten härom rör om också i det politiska landskapet är ingenting konstigt. Det kommer säkert att fortsätta länge än. Redan opinionsundersökningarna efter valet låter antyda detta. De ekonon1iska och sociala omvälvningarna i vårt eget land sker samtidigt som viktiga omvärldsvillkor också förändras. Den starka tendensen mot ökad internationell öppenhet och den nya teknologins genombrott är två exempel på lO SVENSK TiDSKRIFT......,____ sådana. Båda understryker känslan av uppbrott från tidigare fasta förhållanden. Sådana ter sig några av de utgångspunkter alla som vill bedöma valresultatet 1994 inkluderande partiemas upppträ- dande och möjligheter har att ta hänsyn till. Det gäller också den moderata valanalysgrupp som för ett par veckor sedan överlämnade sina bedömningar till den moderata partistyrelsen. Vårt uppdrag har varit att diskutera vad som faktiskt hände i 1994 års valrö- relse, men också - och framför allt - att överväga hur moderatema bör ta sig an det nya ansvar partiet fatt. Den senare frågan har vi ägnat den största mödan. Påtaglig vänsterdominans Att göra så har inte bara framstått som det mest framåtsyftande utan också särskilt viktigt med tanke på det besked väljama gav i höstas. Sverige efter valet 1994 har ett socialdemokratiskt parti i nivå med sina gamla valresultat, kompletterat med ett vänsterparti som är större än vad som varit brukligt. Med miljöpartiet inrangerat på politikens vänstersida ger det en påtaglig vänsterdominans i riksdagen, liksom i kommuner och landsting. Bilden av 1994 års val som ett utprä- glat vänsterval är emellertid knappast sann. Missnöjet och nostalgin var sannolikt starkare drivkrafter i valet än någon utbredd ideologisk önskan att föra Sverige vänsterut. Som första regeringsparti på 26 år gick moderatema fram i riksdagsvalet, om än bara med en halv procentenhet. Folkpartiet, centern och kds reducerades till partier av mer begränsad storlek. Moderatemas ställning som det dominerande borgerliga partiet stärktes härigenom i högre grad än vad den egna valframgången ensamt åstadkom. Krav och förväntningar Det är moderatema i denna roll som är utgångspunkten för den moderata valanalysgruppens framtidsbedömningar. Den huvudfråga vi försöker besvara är vilka krav och förväntningar moderatema nu möter. Innan jag diskuterar detta bör emellertid en del sägas om själva valet och valresultatet. Även om moderatema gick framåt i riksdagsvalet gick regeringsmakten förlorad. Kunde det ha undvikits? Ja, kanske. Missnöje på lut "Kanske" härrör från en tveksamhet om det går att vinna val under så exceptionella ekonomiska och sociala villkor som rådde under åren 1991 - 94. I själva skiftet från en samhällsmodell till åtminstone början av en annan ligger missnöjet på lut. Det gäller desto mer som skiftet var otillräckligt förberett genom en sådan bredare intellektuell debatt som kunde banat bättre väg för de konkreta konsekvenserna. Moderaterna gick fram "Kanske" förstärks också av att så På den borgerliga kanten underströk många av väljama är så omedelbart berovalet tendenser som varit tydliga länge. ende av den gamla modellen. Nostalgin SVENSK TiDSKRIFT Il ..,. -- .__ - ,... ~·---- rar naturligtvis en extra nanng om 60 procent av väljarna också upplever sig ha ett direkt egenintresse i den. Här skulle analysen möjligen kunna sluta. I skiftesperioder blir regeringar slitoch släng-varor. Mer kompromisslöst "Ja" antyder att det likväl, enligt mm mening, hade kunnat gå annorlunda. Det hade emellertid krävt att framfor allt regeringen hade kunnat uppträda mer kompromisslöst i forhållande till den huvuduppgift den och Sverige hade att lösa. Det är nu inte detsamma som att regeringen inte fullföljde vad den utfåst sig i samband med tillträdet, framfor allt inom den ekonomiska politiken. Det gjorde den med råge. Snarare var det så att problemen var större än vad t o m moderaterna hade forutsett hösten 1991. Och då hade huvudkritiken i valrörelsen den gången ändå varit att partiet svartmålade tillståndet i Sverige i allmänhet och i ekonomin i synnerhet. Kompletteringspropositionen sista chansen Såsom framfor allt de offentliga finanserna utvecklades krävdes det mer än vad regeringen formådde leverera for att kunna gå in i valrörelsen 1994 med tillräcklig styrka. Den sannolikt sista chans regeringen hade att visa att den visste vad den ville var kompletteringspropositionen våren 1994. När detta tillfålle inte utnyttjades till fullo gav det socialdemokraterna utrymme for att - paradoxalt nog - framstå som mer "borgerliga" i fråga om framfor allt besparingar än borgerligheten själv. Det sänkte också i en mer allmän mening tilltron till regeringen i en utsträckning som inte var möjlig att reparera med sedvanliga kampanjinsatser. Det är också i perspektivet av känslan av brist på målmedvetenhet som diskussionerna om Öresundsbron och folkpartiets vankelmod, om vad som skulle komma efter, valet skall ses. Endera Öresundsbrotvekan, en svag kompletteringsproposition eller iden om folkpartiet som tredje kraft hade nog gått att klara. Allt på en gång blev emellertid for mycket. Stöd och förståelse Vi tror att det är fullt möjligt att vinna val med kärva budskap, liksom vi är övertygade om att det i grunden finns både förståelse och stöd for den typ av samhällsforändring som moderatema eftersträvar. Stora krav ställs emellertid på hur forändringarna görs. Det for mig över till några kommentarer kring resultat i kommunalvalet, som får moderaterna ligger ett par procentenheter under resultatet i riksdagsvalet, dock med stora variationer. Sättet att förändra De studier vi gjort ger inte belägg for att målmedvetenhet i genomfårandet av moderat politik lett till valforluster. Tvärtom finns bland kommuner där moderaterna gått framåt några av de bästa exemplen på moderat politik i praktisk tillämpning. Däremot tycker vi oss kunna se ett samband mellan hur forändringarna genomforts och väljarnas reaktioner. I 12 SVENSK TIDSKRJFT - denna del finns det utrymme for moderater att bli åtskilligt bättre. Samtidigt som det i delar finns fog for kritik gentemot moderaterna for att vara forst och främst "producentinriktade", fOr ibland smått överdriven rationalitet och for en benägenhet att klä politiken i roretagstermer som inte riktigt passar, finns det många flera forklaringar till varfor moderat kommunalpolitik mellan 1991 och 1994 på många håll framstod som hårdare och kantigare än vad den faktiskt är. Vilja alla väl Den kanske viktigaste är att kommunerna de senaste åren faktiskt har tvingats till den mest radikala fOrändringen av alla det offentliga livets nivåer. När besparingar snabbt varit ofrånkomliga är det inte alltid lätt att som kommunalpolitiker ra bilden om sig att vilja alla väl. Med den reservationen finns det, som jag nyss nämnde, ändå åtskilligt utrymme for forbättring. I två hänseenden är detta särskilt viktiga, hänseenden som dessutom har väl så stor bäring på rikspolitiken. Det andra är engagemanget for det som måste växa och ta vid där politiken slutar. Moderater har en tendens att avstå från att konkret peka på - och ha synpunkter på - det som man inte anser att politiken skall styra. Det är hedervärt, men lämnar många i tron att moderaternas engagemang slutar när besparingarna väl är gjorda. För moderaterna är det lika viktigt att medverka till att fria verksamheter utvecklas som att avveckla offentliga engagemang där sådant inte är nödvändigt eller angeläget. Så långt valrörelsen och valresultatet. Vilken väg bör då moderatema välja nu? Med den roll partiet givits genom valet som utgångspunkt, anser analysgruppen for sin del att det är naturligt att partiet går vidare for att bli vad gruppen kallar ett mer öppet borgerligt torg, ett brett borgerligt parti med ambitionen att ge flera olika facetter av borgerligt tänkande än vad som i dag naturligen ryms i moderaterna möjlighet att i partiet finna en hemvist. Målen är centrala En sådan strävan är inte uttryck for politisk oklarhet. Om moderaternas mål Allt viktigare med ideer råder ingen tvekan. Däremot underDet forsta är att ägna huvudmödan och stryker analysgruppen att det just är den största övertygelsen åt målen. målen - visionen om man så vill - som är Medlen är viktiga, men ändå mera prak- det centrala. Olika intressen och metoder riska till sin natur. Olika medel är dess- bör det däremot finnas öppenhet for. utom ofta möjliga for att nå samma mål. Den ambition analysgruppen har är Lite tillspetsat hänger människors upp- inte heller utslag for någon strävan att ta slutning på om politiska partier kan skapa över andra borgerliga partiers väljare. forståelse - t o m engagemang - for ide Tvärtom understryker vi hur betydelseoch färdriktning. Vi tror att en sådan bre- fullt det är att vidareutveckla den borgerdare ansats dessutom blir allt viktigare. liga gemenskap som inte minst regeringsSVENSK TIDSKRIFT 13 samverkan gav så många prov på. Regerande kommer i framtiden ändå att byggas upp som koalitioner av minoriteter. Vad det handlar om är att axla en uppgift och ett ansvar som valresultatet tilldelat partiet. Ett parti med uppemot en fjärdedel av väljama bakom sig måste vara ett mer totalt parti, järnfort med det som samlar farre väljare. Är det några speciella snarare kan rikta mot moderatema är att partiet inte tidigare och med större kraft den tidigare apostroferade Zetterbergska gruppen utgör ett lysande undantag - utvecklat sitt tänkande på det som måste komma efter socialstaten. På detta område har dessutom moderatama genom sin forening av liberala och konservativa ideer ett fOrsteg framfor andra. och nya väljargrupper som moderatema Toppen på isberg har anledning att vända sig till är det Det for mig över på de politiska uppgifter dessutom snarast socialdemokrater med analysgruppen menar att moderatema gryende misstankar att deras parti inte är skall ägna särskilt intresse. Dessa uppgifter i takt med tidens krav. skall ses mot bakgrund av den kris, eller Socialt engagemang Politiskt finns det gott om utmaningar for ett moderat parti med denna inriktning. Innan jag något kommenterar dessa vill jag emellertid beröra en fråga som i eftervalsdebatten ansetts vara en avgö- rande begränsning av moderaternas attraktionskraft, nämligen en påstådd brist på socialt engagemang. Partiledaren talar for lite om socialpolitik i TV, har det bl a hetat. Jag tror att den kritiken missar målet. Det är sant att moderaterna har ett lägre fortroende i sociala frågor än när det t ex gäller foretagandet. Det är emellertid också sant att den socialdemokratiska välfardsmodellen - socialstaten om man så vill - fram till nu haft en sådan hegemoni att de som inte i varje del hållit med automatiskt betraktats som socialt mindre ansvarsfulla. snarare serie kriser, som Sverige nu går igenom. Den statsfinansiella krisen, med dess djupgående konsekvenser for enskilda och samhälle, är på sitt sätt bara toppen på ett isberg. Under denna ligger forändringar och forsämringar av Sveriges vitalitet och växtkraft. I den internationella välfardsligan rutschar vårt land utfor. Etniskt mest heterogena landet Än längre ner ligger erosionen for sådana centrala värden som flit, ambition och ansvarskänsla som fundament for det goda och strävsamma samhället. Allt detta händer samtidigt med sociala forändringar i flera hänseenden, till en del framsprungna ur uppluckringen av de goda värdena. Familjeforhållandena har blivit mindre stabila med allt vad det innebär av rotlöshet och otillfredsställd trygghet. Invandringen har härutöver på Efter socialstaten några ra år gjort Sverige till ett av västDen kritik man mot denna bakgrund världens etniskt mest heterogena länder. 14 SVENSK TIDSKRIFT Den första uppgiften för moderaterna ändringar, inte minst av arbetslivet. gäller tryggheten bortom den socialde- Rörlighet och förändring är nyckelord mokratiska välf;irdsmodellen. Lite till- för tiden bortom det tidigare industrispetsat skulle det kunna uttryckas så här: samhället. Bara de länder som klarar Att spara på offentliga utgifter är vik- omställningen till de nya arbetsvillkoren tigt men likväl inte moderaternas unika kommer att kunna hålla välståndsnivån uppgift. Att spara måste för alla partier uppe. För Sverige innebär det mycket vara ett tvång i syfte att säkra själva basen stora förändringar. för Sveriges framtid. Det är för att visa vägen till det som skall komma sedan som Samarbetsvisionen moderaterna bör vara bättre rustade än Den tredje uppgiften är att utveckla andra partier. Sveriges roll i det europeiska samarbetet. Bidragsberoende underklass denna första uppgift ingår bl a att utveckla villkoren för det goda samhällets olika och nödvändiga gemenskaper. Häri ingår emellertid också att bidra till att bryta utvecklingen mot det nya klassamhälle, med en allt mer bidragsberoende underklass, som syns så tydligt särskilt i storstäderna. Inte minst gäller det att säkerställa att invandrarna rar en chans att bli tillfullo delaktiga i vårt lands framtid. Den andra uppgiften handlar om att värna välståndet. På detta område är företagsamhet nyckelordet, inte bara i betydelsen att starta och driva företag utan i den vidare meningen att företa sig, att ta sig för. Stora förändringar För välståndets skull är tillskapandet av arbete och villkoren på arbetsmarknaden särskilt betydelsefullt. Detsamma gäller kunskapen och hejakandet och utnyttjandet av den nya teknologin. Den senare är snabbt på väg att skapa helt nya villkor för den förra. Skall Sverige klara välståndet förestår stora förPå detta område har moderaterna historiskt givna förpliktelser att vårda. Den europeiska uppgiften innehåller många delar, varav vaktslåendet kring den europeiska samarbetsvisionen tillhör de mest betydelsefulla. Viktigt är emellertid också uppgiften att säkerställa att Sverige på alla plan bryter sig loss från den gamla EUisoleringen och blir till en aktiv och konkret samarbetspartner. Den fjärde uppgiften gäller etiken, till vilken vi också räknar ansvaret för miljön. Särskilt i en tid av snabbare förändringar är etiken betydelsefull. Den är en del av den förankring som gör det möjligt att delta i förändringen utan att tappa fotfästet. Den femte uppgiften, att vara bildningens parti, är delvis sanuna andas barn. Den anknyter till gamla moderata traditioner och kompletterar de mer ekonomiskt inriktade uppgifterna. I skola, utbildning och kultur har såväl framåtskridandet som de goda värdena sina rötter. Liberalkonservativa värden Ungefär så ser den moderata analysSVENSK TIDSKRIFT 15 gruppen i starkt koncentrat på moderaternas politiska huvuduppgifter. Till den gamla fåreningen av liberala och konservativa värden knyts en konkret internationalism och tilltron till en teknologi som kommer att i grunden fårändra och fårbättra människors levnadsvillkor. Åsiktsbråte Vi är optimistiska om de möjligheter moderaterna har. Utan att hemfalla åt överdriven determinism är det ändå uppenbart att den storkollektiva tanke, som är och fårblir grundbulten i den socialdemokratiska politiken passar allt sämre in i de villkor som nu kommer. Socialdemokraternas formåga att frigöra sig från gammal åsiktsbråte skall fårvisso inte underskattas. Men att göra sig av med hela ideologin? Vi tror inte partiet klarar det. De senaste månadernas politiska utveckling tyder snarast på motsatsen. Ny välfärd För moderaterna är situationen annorlunda. Partiet vill fårändra och tvingas inte av en bångstyrig verklighet att begå brott mot sin övertygelse. Partiet har tillmen också praktiskt när partiet nu går vidare. Känslan av att moderaterna är lite smalt och ibland t o m dogmatiskt måste brytas till fårmån får öppenheten och samtalet. Fast i sina mål och ambitioner, men sökande i fråga om vägarna att fårverkliga dessa, som analysgruppen skriver. Utveckla organisationen Samtalet behövs inte minst får att fåra det intellektuella tänkandet vidare, det tänkande som allt det konkreta behöver som klangbotten. Vi tror att moderaterna har mycket nödvändigt kvar att göra får att bli en lika naturlig centrumpunkt får en bred borgerlig ideutveckling som partiet i dag är respekterat får kompetens, rationalitet och handlingsförmåga. Praktiskt bör moderaterna också vara forst bland partierna att utveckla sin organisation så att också denna står i överensstämmelse med iden om det öppna torget. Även den som inte tillhör- eller vill tillhöra - de inbitna partiknegamas skara måste känna att han eller hon ges en chans att bidra - och dessutom a ett eget utbyte av det. tron till det individuella och till rörlig- Viktigt för Sverige heten. I övertygelsen om familjens och Det är naturligtvis fårn1ätet att säga det, andra små gemenskapers betydelse har men vi tror att det är viktigt inte bara får man också nyckeln till den nya välfärden. partiet självt utan får Sverige att moderaMycket kommer att krävas politiskt tema lyckas med dessa sina uppgifter. 16 SVENSK TIDSKRIFT