konstaterar Ramel. Företagen anpassade sig till skattelagstiftningen. skattelagarna premierade nyinvesteringar, vilket fick som konsekvens att fOretagen i många fall investerade sig in i räntefillor av gigantiska slag. och bör finna en bred publik. Stig Ramel har haft ett omväxlande yrkesliv och har många intressen därutöver. Detta gör att hans memoarer blivit en synnerligen spännande läsning. I detta specialisternas tidevarv är det välgörande att möta ett "styrelseproffs" som forenar humanistiska Konstnärliga intressen och konstnärliga intressen med sitt yrkesPojken i dörren är en mycket läsvärd bok arbete. HANS ZETTERMARK: BRA OCH DÅLIGT OM BALKAN D et finns ett Europa utanfor vårt "närområde" och vid sidan av Bryssel. Exempelvis Centraleuropa, vars historia under århundraden - och de senaste åren - varit såväl växlingsrik som komplicerad, samt haft stort inflytande på resten av kontinenten. Sålunda kastade jag mig över Nicolaus Rockbergers Centraleuropas renässans, Från Habsburg till Visegrad med stort intresse. Tyvärr blev jag besviken. Ett antal invändningar kan resas mot denna skrift - som gärna kunde betidas "Habsburgs historia, Från början till nutiden" emedan det främst är en snabb genomgång av det habsburgska Centraleuropas historia. Författarens tes tycks vara att det mesta hade varit bra om bara Habsburg-imperiet funnits kvar, samt att kulturklyftan mellan öst och väst (-kristenheten) är oöverbryggbar. Centraleuropas renässm1s, Från Habsburg till Visegrad, av Nicolaus R.ockberger, SNS Förlag, 1994. Serber och kroater i historien, av Arvid Fredborg, Atlantis, 1994. Filosofie doktor Rockberger presenteras på bokens baksida som "...Sveriges främste kännare av huset Habsburgs växlingsrika historia." Huruvida så är fallet undandrar sig undertecknads bedömning. Den gode doktorn synes dock vara en stor beundrare av sagda hus. Det är nu inte fel att ha sympatier for något - hellre det än att vara neutral och likgiltig - men ett visst mått av kritiskt sinnelag torde man kunna kräva av en disputerad historiker. Fikonlövsartad brasklapp Tyvärr genomsyras hela verket av en sorts partiskhet som skulle fa en sportreporter under pågående VM-match att verka tillbakalutad. Genomgående är kristna ädla - om de står mot usla muslimer, katoliker tappra - om de stor mot fega ortodoxa, och protestanter av det rätta virket - om de står mot den katolska ligan. Inte blir det bättre av den närmast fikonlövsartade brasklappen som ges i 134 SVENSK TIDSKR!Fr forordet (sid 8). Där hävdar Rockberger ningar av ländernas ekonomiska och att han "För att ge liv åt framställningen... politiska framtid" eller "... komma till ibland använt språkbruk som belyser hur användning i såväl utbildningssyfte som de centraleuropeiska folken på den tiden affarssammanhang." Däremot vill jag såg på sig själva och omvärlden... for att instämma med forfatta ren: forsöka återge något av den tidens tankesätt och stämningar i Centraleuropa. I detta språkbruk ligger naturligtvis inte någon värdering av till exempel dagens turkar." Man frågar sig vilken "tid" som avses med tanke på att "språkbruket" forekomn1er i alla kapitel. Det hade varit smakligare om forfattaren öppet deklarerat sina värderingar. Försvagande adjektiv Språkligt är Rockbergers bok ingen njutning. Är det hela månne ett överdrivet forsök att skriva "populärt"? Jag skall inte trötta er med alla exempel på forsvagande adjektiv och svepande omdömen som stör läsningen, men lita på att de är legio. Boken är en "omskrivning och utvidgning" av Rockbergers Renässans för Centraleuropa från 1991. Tyvärr framstår framforallt det sista kapitlet som tillkommet i efterhand, utan sammanhang med resten av boken. Om läsaren redan innehar ett exemplar av den äldre boken, så bläddra forst igenom det nyare for att se om komplementen är tillräckligt givande. Fortsatta studier Frånvaron av en seriös analys i refererandet gör att Rockbergers bok inte känns så angelägen som den borde. Förmodligen kan den därfor inte fullt ut "...bidra med kunskap, som kan vara till nytta när man idag skall göra bedöm- "Förhoppningsvis kan boken även stimulera till fortsatta studier om Centraleuropa och dess rika historia och kultur." Således noteras den rejäla källforteckningen, personregistret och kartorna med glädje, även om hänvisningar och notapparat saknas. Kulturgränsernas betydelse "Fortsatta studier", med fokus på det tyvärr så aktuella Balkan, kan med fordel ägnas åt Arvid Fredborgs Serber och kroater i historien. Fredborgs verk är mer gediget både till form och innehåll. Visserligen sticker inte heller Fredborg under stol med var han har sina huvudsakliga sympatier, men alla serber är inte dåliga och alla kroater är inte nobla. Emellertid finns även här känslan av att forfattaren tar något mer lätt på uppgiften om övergrepp, om de begåtts av dem som ligger honom närmare om hjärtat. Även Fredborg betonar kulturgränsens betydelse, men menar att serberna nännast är miljöskadade av ottomanskt och annat främmande välde och således inte av naturen illasinnade. Även han anfaktas av en viss Habsburg-nostalgi. Skönt språk Den gamle korrespondenten skriver en njutbar svenska - och det känns som att läsa en god portion skönlitteratur. Framställningen lättas upp av de små stråken av egna mellankrigstida uppleSVENSK TIDSKRIFf 135 velser. Den vinner även på att den är mer koncentrerad till ämnesvalet än Rockbergers, samtidigt som den är dubbelt så om1angsrik. Fredborgs bok är helt enkelt inte "tunn". Det hade dock inte skadat med en riktig källförteckning eller litteraturhänvisningar for vidare studier - även Fredborg är filosofie doktor i historia rentav noter till texten. Utformningen och de många, bra, kartorna gör också att Fredborgs bok pryder sin plats i den historie- och säkerhetspolitiskt intresserades bibliotek. Om du vill tillbringa ett par timmar i sällskap med en god bok, och samtidigt bölja forsöka forstå lite grand av bakgrunden till vad som sker i det forna Jugoslavien- och varfor-så rekommenderas Serber och kroater i histon·en. Vill du fa en snabb översikt av och en kort introduktion till det fore detta habsburgska Centraleuropas historia, kan du läsa Centraleuropas renässans - med några nypor salt. För båda böckerna gäller att du bör läsa med kritiskt sinnelag och vara medveten om att det inte är någon definitiv sanning som läggs fram. Å andra sidan torde det vara omöjligt att finna en sådan - i synnerhet beträffande dessa inte helt okomplicerade områden av vår världsdel. 136 SVENSK TIDSKRIFT