SLÄPP LOSS DET ETNISKA FORETAGANDET THOMASGUR "Etlm.ic Business" är en vanlig företeelse i flertalet klassiska invandrar/änder. Men inte i Sverige. Här har socialstaten och en företagiftelltlig politik lagt hinder i vägen för invandrare att starta företag och ordna sin egen försörjning. Men glädjande nog finns det 1111 tecken som tyder på att antalet invandraiföretag ändå ökar. I nvandrare har ett antal handikapp på arbetsmarknaden; dåliga språkkunskaper, dåliga kunskaper om samhällets sätt att fungera och bristande kunskaper i forhärskande seder, kulturella normer och koder. Därfor brukar invandrare, även när diskriminering inte forekommer, ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. En del av dessa svårigheter härrör också från att arbetsgivare har svårt att värdera en platssökande invandrares arbetskvalifikationer och meriter. Detta brukar leda till den väJkända fenomenet att man hellre anställer en infodd person vars meriter är lättare att värdera. Och detta många gånger utan att någon avsikt att diskriminera forekommer. Bristande introduktion Sverige forstärks dessutom detta mönster dels genom att det är allom känt att nyanlända invandrare far en bristande ·.~~.~~.~~.~~.~~.~~....~....~~·~···s·~~~.~~·a····~~~~.~~~·· l THOMAS GUR iir ledarskribent i Svenska Dagbladet. och framforallt det svenska språket, och dels genom den lag som givit invandrare rätt till svenskundervisning på arbetstid med full ersättning. Den extra kostnad som detta medfor har helt enkelt lett till att arbetsgivare varit obenägna att anställa invandrare som inte kunnat visa att de genomgått svenskundervisning. Snabbare integration Men den som många gånger bäst kan värdera en invandrares kvalifikationer på arbetsmarknaden är istället invandraren själv. Och denna fordel beträffande värderingen leder således till att invandraren startar eget, blir egenforetagare, eller om han är det redan, anställer andra invandrare, fåreträdesvis landsmän, vilkas kvalifikationer är lättast att värdera. Därfor koncentrerar sig också invandrarforetagsamheten ofta inom några särskilda branscher, beroende på den speciell kompetens, kulturellt eller yrkesmässigt, som invandrargruppen har med sig från hemlandet. Därmed uppstår det fenomen som i fackekonomiska sammanhang kallas for 92 SVENSK T!DSKRIFT "ethnic business". Det etniska entreprenörsskapet blir inte bara den ekonomiska räddningen för många invandrare som antingen skulle tvingats till arbeten under sina kvalifikationer eller gått ut i permanent arbetslöshet. Etniskt entreprenörsskap innebär också att invandrare snabbare och lättare integreras i samhället, att de tidigare påbörjar den nödvändiga ekonomiska klättringen och därmed också lättare inträder i den nödvändiga ståndscirkulationen. varfinns alla invandraiföretag? I Sverige är cirka var sjätte person invandrare i första eller andra generationen. Det finns också stora homogena invandrargrupper från olika länder. Samtidigt är arbetslösheten bland invandrare stor, mycket större än bland infödda svenskar och tyvärr också i växande. Allt talar således för att det i Sverige bör finnas en blomstrande invandrarföretagsamhet, massor med invandrarentreprenörer som anställt egna landsmän och före detta anställda som knoppat av och med yrkeserfarenheten som kunskapskapital startat eget. Men är det så? Det finns tre svar på frågan. Det första: Vi vet faktiskt inte. Det andra: Förmodligen inte. Det tredje: Det är förmodligen på gång. Vi vet lite "forskningen" kring invandrarfrågor riktar sitt sökljus på helt andra områden än företagsamhet. För det första därför att "invandrarforskning" många gånger är på jakt efter det avvikande och det exotiska; det som skiljer istället för det som förenar människor och grupper åt. Men invandrarnas företagsamhet är en del av sammansmältningsprocessen med det svenska samhället och som all integrationsforskning är den satt på undantag. För det andra därför att "invandrarforskning" väldigt mycket är styrt av den offentliga sektorns behov, dess möten och konfrontationer med invandrare och flyktingar. Därför har vi inga studier om etnisk företagsamhet. Företagatfientlighet Det andra svaret på frågan om etnisk företagsamhet var: Förmodligen inte. Det finns, tror jag, fyra viktiga skäl till varför inte etnisk företagsamhet utvecklats i Sverige, till skillnad från många andra klassiska invandrarländer. Ett första skäl finns att söka i vissa invandrargruppers sammansättning. Invandringen till Sverige har på senare år tagit forn1en av politiskt flyktingskap. Politiska flyktingar i den första vågen är oftast rekryterade ur ett lands intellektuella medelklass med akademisk bakgrund. De kommer också många gånger från tydliga vänstertraditioner med en avog och ibland fientlig Låt mig börja med det första svaret. Trots inställning till företagsamhet. Några alla förutsättningar för etnisk företagsamhet och trots all "invandrarforskning " vet vi faktiskt väldigt lite om hur det står till med svenska invandrarföretagsamheten. Detta beror bland annat på att invandrargrupper har istället också i enlighet med detta kunnat göra framgångsrika inbrytningar i den under 1970- talet fortfarande expanderande offentliga sektorn. SVENSK TIDSKRIFf 93 l l l Ett andra skäl är forbundet med den ställning å den andra. direkt småforetagarfientliga miljö som funnits i Sverige under de senaste decennierna. Den attityd som präglats svenska myndigheter och den svenska statsmaktens inställning till foretagsamhet och framforallt nystartande av foretag, har knappast lett till att nyanlända invandrare då de sett sig om efter olika vägval i samhället blivit uppmuntrade till att starta eget. Det tredje skälet är forbundet med det svenska skattesystemet så som det utvecklades under 1970-talet. För att starta eget behövs ett startkapital. Invandrare har ett handikapp på kreditmarknaden eftersom de inte har möjligheter till samma kontakter, inte lika lätt kan finna borgenärer och, då de är nyanlända, inte heller har kunnat ackumulera inteckningsbara tillgångar över generationerna. Uselt incitament Detta brukar man istället kompensera genom temporärt dubbelarbete så att nun kan lägga undan tillräckligt mycket pengar for en grundplåt. Men ett skattesystem som tagit upp till 90 procent av marginalinkomsterna har varit ett uselt incitament for den typen av dubbelarbete. De svenska socialstatens utbyggda transfereringssystem är formedligen det fjärde skälet till den låga nivån av egenfö- retagsamhet bland invandrare. Precis som den infodda befolkningen i övrigt har en tillfålligt arbetslös invandrare kunna göra valet mellan en kostsam och riskfylld omställning mot nyforetagande å ena sidan och ett utnyttjande av generösa Tydliga signaler Det tredje svaret var att etnisk foretagsamhet formedligen är på gång. Och trots mycket fa studier och trots de stora hinder jag räknat upp, finns det mycket tydliga signaler på att det även i Sverige finns ett etniskt foretagande, om än fortfarande i sin linda. Inkomststudier visar att icke-nordiska invandrarfamiljer från det övriga Europa har nästan lika höga roretagarinkomster som svenska familjer. I Rinkeby har utiandsfödda personer födda 1960 en egenanställningskvot på 8 procent, vilket är mycket högre än genomsnittet för Stockholms län. Iranierföretagsamma En studie som gjorts om invandrarföretagare i Uppsala visar till exempel att iranier är både extremt utsatta för arbetslöshet och samtidigt inriktade på eget företagande. En annan studie av ekonomhistorikern Mauricio Rojas vid Lunds universitet om invandrarföretagare i Malmöhuslän bekräftar denna bild av iraniers företagsamhet. Där har nystartade företag bland iranier gått upp från mindre än tio forsta halvåret 1989 till närmare 50 forsta halvåret 1992. Totalt startades 156 företag på 3,5 år av 1ramer Malmöhuslän. Och antalet företag per tusen iranier i Malmöhuslän gick upp från cirka 3 till 11, eller mer än tredubblades. Rojas nämner också att iraniernas representation i högskoleutbildningar är den näst högsta (cirka 16 procent) bland utländska studenter i Sverige efter finläntransfereringssystem i avvaktan på nyan- darna. 94 SVENSK T!DSKRIFT - Även bland polska invandrare skönjer Rojas en markant ökad inriktning på egenforetagande. Denna utveckling har i sin tur lett till att det på sina ställen också uppstått "etniska arbetsmarknader", en naturlig fciljd av etniskt foretagande. I en studie om invandrarungdomar med rötter Turkiet och fore detta Jugoslavien, bosatta i Stockholms län kunde forskaren Matti Similä visa att hälften av de turkiska ungdomar som studien gällde hade fatt sin anställning genom släktingar eller andra landsmän. Bland jugoslaviska ungdomar fick en fjärdedel sin anställning på ett liknande sätt. Uppmuntra etniskt företagande Det finns således i Sverige ett embryo till "ethnic business" trots alla svårigheter som invandrare haft och har att starta foretag. Med tanke på den ökande arbetslösheten bland nyanlända invandrare och de minskade möjligheterna att erbjuda jobb till dem genom den offentliga sektorns expansion, är etnisk foretagsaniliet något som måste uppmuntras i större utsträckning. Ett bättre klimat for foretagande i allmänhet och for småforetag i synnerhet är den enskilt viktigaste åtgärd statsmakterna kan vidta. for att göra det lättare for småforetag att nyanställa. Åtgärder som direkt riktar sig mot presumtiva entreprenörer bland invandrarna kan till exempel läggas på utvecklingsfondernas rådgivande verksamhet, på delar av närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK och på arbetsformedlingarna. Men även roretagarorganisationer som SAF och Företagarna, samt handelskammare och enskilda stiftelser som ]obs and Society har viktiga uppgifter att fylla i detta sammanhang. Inga hjälplösa kollin Men viktigast av allt är kanske att v1 medborgare tillsammans måste åstadkonm1a en attitydforändring beträffande invandrare och foretagande. En attitydforändring beträffande småforetagare och foretagandets villkor har nu böJjat göra sig gällande i hela det svenska samhället och forhoppningsvis även hos svenska myndigheter. Nästa attitydforändring måste handla om vår, medborgarnas, men i allra högsta grad även myndigheters syn, på invandrarna utanfor arbetsmarknaden. Arbetslösa invandrare är inga hjälplösa kollin som måste skickas runt mellan AMU-utbildning, A-kassa och socialbidrag. Lätta på foretagandets villkor, dra Attitydförändring viktigast ned på transfereringssystemen och friHär handlar det om alltifrån ökad politisk släpp människors initiativkraft; och den tolerans for privat formögenhetsbildning kärna av etnisk foretagsamhet vi sett genom fortsatt sänkta forn1ögenhets- och framfodas trots alla svårigheter, kommer arvskatter till forändringar i arbetsrätten att blomstra fullt ut. SVENSK TIOSKRJFT 95