MATS FÄLT: DEN PLÅGADE STORMAKTEN e är osäkra. Det är därfor tyskarna uppfattas som buffiiga, självupptagna och Doartiga på Europas turistorter. Varfor det är så berättar Bernard Nuss i sin bok Les enfants de Faust - Les al/emands entre ciel et enfer (Editions Autrement, 1994). Den rekommenderas vamlt till både dem som vill ra sina forMänniskorna blev självständigare men fick också ett större eget ansvar. Betoningen på idogt arbete och goda gärningar som forutsättningar for frälsning gav de dagliga ansträngningarna ett ökat värde, samtidigt som de tidigare garantierna for själens öden efter forsvann. Osäkerheten blev större. domar bekräftade och dem som snarare Farliga ideer söker ökad kunskap om våra duktiga Den tyska filosofins frigörelse från relimen ibland också lite underliga grannar i gionens primat, underlättad av kyrkans söder. splittring i två relativt jämbördiga hälfter, Tolka budskapet själv Reformationen är en viktig del av forklaringen. Efter reformationen och Luthers tyska översättning av den tidigare for de flesta av mystik omgärdade bibeln ändrades sättet att tänka i Tyskland. Plötsligt behövdes inte kyrkan längre som ett formedlande led mellan människorna och den heliga skriftens text. Man både fick och kunde tolka budskapet själv utan kunskaper i varken latin eller teologi. Les etifams de Faust - Les allemattds wtre ciel et etifer. Bernard Nuss, Editions Autrement, 1994. betonade framfor allt i slutet av 1700- talet plikten att sträva efter det goda, att forbättra världen. Även farliga ideer om värdet av att offra sig for helheten, statsnyttan eller medmänniskornas välgång betonades. Känsla av otillräcklighet Resultatet blev enligt fransmannen BernardNussen nation som plågas av en ständig känsla av otillräcklighet, osä- kerhet och oro. Utomlands leder det ibland till ett beteende som kan uppfattas som mindre sympatiskt. Samma tyskar kan vara mönster av älskvärdhet när de själva tar emot besökare hemma i Braunschweig, Passau eller Köln. Det vill SVENSK TIDSKRIFT 55 säga på platser där de själva känner sig henmn och säkert vet hur de skall agera. Tyska idogheten Strävan efter att nå högre, att närma sig det absoluta, sätter enligt fårfattaren sin prägel på mycket av det tyskar gör. Arbetet blir ett medel, oavsett på vilken nivå det utövas, fcir att nå detta överordnade mål. Den tyska idogheten, noggrannheten och energin kan till stor del fårklaras av att det ingår i denna strävan till något mycket mer än att bara prosaiskt producera bilar, flygplan eller datorer. Höga krav Baksidan av denna strävan efter att nå absoluta mål är medvetenheten om att målet aldrig, eller mycket sällan, kan nås. Denna kunskap gör tyskarna rastlösa och osäkra - arbetet är aldrig riktigt fårdigt och kvaliteten aldrig tillräckligt hög. Kraven från omgivningen på att göra en verkligt god insats är höga och skapar stress. För att minimera risken fcir generande misslyckanden gör man ofta lite fcir stora insatser fcir att undvika misstag. Detta kräver tid som i andra länder mer direkt används fcir att fcira arbetet framåt. Tyskarnas framgångar bygger mer på hårt arbete än på genialitet. När en metod väl valts håller man å andra sidan fast vid den alltfår länge. Tron på den egna förmågan är stark när väl allt gjorts fcir att nå ett optimalt resultat. De tyska misstagen blir ra men kostnaderna fcir förändringar, när väl även den minutiöst utvalda tyska metoden blivit föråldrad, ansenliga. Hur kan då dessa drag i den tyska folksjälen leda till Hitler och trohet in i döden till en både falsk och förlorad sak? Nuss fårklarar den tyska kadaverdisciplinen och den ibland överdrivna respekten fcir överheten med skräcken fcir kaos och anarki. Tyskarnas osäkerhetskänsla motverkas genom att ordning och di ciplin getts en central plats i samhället. Detsamma gäller dygder som plikttrogenhet och fosterlandskärlek. När detta kombinerades med filosofernas ideer om den rena viljans positiva egenskaper och idealiserandet av att offra individen fcir helheten skapades den häxbrygd som gjorde Tredje Riket möjligt. Övertydligt exempel Här ser Nuss en förklaring till att även "anständiga tyskar" hade svårt att fcirstå att de begått fruktansvärda fel fcire och under andra världskriget. Till och med Stauffenbergs medkonspiratörer tvekade i det längsta infcir attentatet mot Hitler den 20 juli 1944. Hur kunde det vara fel att lyda order, kämpa fcir fosterlandet och motarbeta krafter och grupper som påstods hota det tyska folket? Tysklands enorma kraftansträngningar under de sista krigsåren, när alla rimligen visste att spelet redan var förlorat, är ett närmast övertydligt exempel på vilken kraft detta folk kan mobilisera - dessvärre ibland utan att tänka efter i vilket intresse den utvecklas. Efter kriget användes samma imponerande målmedvetenhet fcir att bygga upp en blomstrande demokratisk stat befolkad av flitiga och ordentliga medborgare. 56 SVENSK TIDSKI<IFT Den tyske historikern Golo Mann konstaterade att tyskar alltid går får långt. Det är ett drag som Nuss inte bara finner exempel på i mer dramatiska sammanhang. Minutiös planering av julen, alla goda husmödrar påbötjar arbetet exakt 50 dagar i farväg, och hårda fårhandlingar om egentligen ointressanta detaljer i kontrakt och avtal är andra. Rädslan får att göra fel och driften att göra allt på det mest optimala sättet leder ibland in på villospår. De noggranna fårberedelserna får fackliga demonstrationer, som alltid fåregås av ett imponerande stabsarbete och kontakter med polisen, kan verka överdrivna, särskilt får en fransman. De skulle dock onekligen öka livskvaliteten betydligt får många europeer om de kunde läras ut till bönderna i Champagne och fiskarna i Bretagne. Generaliseringar Skall man bry sig om hur tyskar i allmänhet kan vara - trots att vi alla vet att det bara delvis stämmer in på varje enskild representant får detta folk? Nuss gör i sitt efterord de obligatoriska reservationerna. Man tar inte döma alla efter de generaliseringar som hans bok består av. Man bör inte utgå från att tyskar skall uppfåra sig som fårfattaren beskriver. Samtidigt är generaliseringar till stor hjälp får den som vill lära sig mer och kunna undvika egna felsteg i umgänget med människor från andra länder. Finns det då någon riktigt typisk tysk - någon som kan representera dem alla under modern tid? Bernard Nuss väljer Martin Luther - själv ansvarig får ett av de fenomen som varit mest avgörande får den tyska mentalitetens utveckling - protestantismen. Han kombinerade vitalitet med spiritualitet, intellektuell ådra med aptit på livet, finess med moralisk övertygelse, allvar med livsglädje, humor med inlevelse i andras olycka, kärleksfullhet med häftigt humör och slutligen öppenhet infår världen med melankoli och ständiga tvivel. strävsamma folk Det är inte lätt att vara tysk, konstaterar fårfattaren på bokens sista sida. Sigrid Undset var fårvisso orättvis när hon tog närmast kategoriskt avstånd från detta strävsamma folk i Europas mitt. Det är inte så svårt att fårstå att Griegs musik skapar mer harn10ni än Kants, Fichtes, Hegels och Luthers råd om hur en god tysk bör leva. SVENSK TiDSKR.IFT 57