INGEGERD TROEDSSON: SOPHIASYSTERN SOM BLEV POLITIKER B ertha Wellin var högerns fårsta kvinnliga riksdagsledamot. Hon valdes in i riksdagens andra kammare vid valet 1921, det fårsta sedan beslutet om kvinnlig rösträtt. Hon skulle fårbli den enda högerkvinnan i riksdagen ända fram tills hon lämnade denna 1936. Vem var hon egentligen och hur var hon? Varfår valdes hon in i riksdagen? Var det som alibi får att också högern (numera) var öppen får kvinnlig rösträtt och valbarhet eller var det i kraft av sin egen kompetens? Trots mitt eget långa fårflutna i Moderata kvinnoförbundet (som Bertha W. en gång var en av initiativtagarna till och länge vice ordfårande for) var hon får mig märkvärdigt anonym. Pliktkänsla Det var därfår med viss pliktkänsla jag böljade läsa historikern Stina Nicklassons nyutkomna bok Sophiasystern som blev politiker, Bertha We/lin pionjär för moderat politik. Denna pliktkänsla ersattes under läsningens gång allt mer av en nyfikenhet Sophiasystertl som blev politiker, Bert/w Weiliii piotyär for moderat politik, av Stina Nicklasson, Carlssons 1995. och en känsla av närvaro och spänning, av en önskan att fa veta hur det gick i de olika frågor hon engagerade sig i. Bertha Wellin föddes 1870 på södra Öland, där hennes far var kronofogde. Från hennes forsta decennier finns inte mycket personligt material bevarat men Stina Nicklassons skickliga "rekonstruktion" ger oss en god inblick i hur Bertha och andra kvinnor långsamt flyttade fram positionerna får sitt arbete att fårbättra de sociala förhållandena i dåtidens Sverige. Bertha Wellin hade utbildat sig till sophiasyster. Det innebar vid denna tid att arbeta utan någon som helst reglerad arbetstid, utan rätt till inflytande på val av arbetsområde eller ens arbetsort. Också lönesystemet styrdes enväldigt från "moderhusets" sida. Efter 15 år i praktisk sjukvård bröt sig Bertha Wellin 1907 ur moderorganisationen får att i stället som redaktör for Svensk sjukskötersketidning och ordfårande i Svensk sjuksköterskeförening arbeta får den etik och de ideal som också Sophiahemn1et företrädde. Att vara sjuksköterska var enligt Bertha Wellin ett kall med utomordentligt höga krav på personligheten, där de materiella villkoren som arbetstider och löner alltid måste underordnas helheten, patienternas 402 SVENSK TIDSKRIFT bästa. Hon skulle stanna på båda dessa l talet om neutral politisk upplysning." poster ända fram till 1933. Kort efter invalet i riksdagen skulle Samtidigt började hon allt mer delta i det politiska arbetet. Redan 1912- flera år före den kvinnliga rösträtten - valdes hon in i Stockholms stadsfullmäktige av högerns valorganisation Allmänna valmansförbundet (AVF). Detta trots att det l vid denna tid inte ens var möjligt för 1 kvinnor att bli medlemmar i AVF! I stället var hon med om att bilda ett fristå- ende kvinnoförbund för de moderata ideerna. Men hänsynen till AVF gjorde att hon tillbakavisade tanken på att kvinnlig politisk rösträtt skulle skrivas in i programmet! Först 1913 upphörde högerkvinnornas politiska utanförskap genom byte av ett enda ord i AVF:s stadgar: "Medlem av förbundet är varje välfrejdad till myndig ålder kommen person..". I stadsfullmäktige skulle hon stanna kvar ända till 1927. hon ändå (liksom många gånger senare) göra gemensam front med de andra riksdagskvinnorna, då Elisabeth Tamm (liberal), Agda Östlund och Nelly Ti.iring (s) och i första kammaren Kerstin Hesselgren (liberal). Regeringen hade föreslagit en höjning av barnmorskornas löner med 50 kr per år. Ohållbara resonemang Ett enhälligt statsutskott hemställde att riksdagen med hänsyn till statsverkets trängda läge skulle avslå förslaget. På Kerstin Hesselgrens och Bertha W ellins initiativ inträffade det sensationella att alla de fem riksdagskvinnorna gav sig in i debatten och påvisade en rad ohållbarheter statsutskottets resonemang. Lönehöjningen blev också av. "Den mjuka kvinnohanden hade vid sin debut i Sveriges riksdag förmått besegra det Spirande kvinnorörelse starkaste av allt, ett enhälligt statsutskott'., Vid valet den 16 september 1921 blev skrev en senare publicist. hon som nämnts högerns första kvinnliga riksdagsledamot. Både före och efter valet gick hon i närkamp med en ny spirande kvinnorörelse, där den liberala rösträttskämpen Ann Margret Holmgren l förespråkade ett stort och neutralt kvinnoförbund, där kvinnor från olika partier kunde arbeta för speciella kvinnofrågor. Bertha W ellin hävdade indignerat att det aldrig hänt bland männen att de politiska partierna gemensamt anordnat konfessionslös politisk upplysningsverksamhet. "Låt oss därför mötas såsom höger- och vänsteranhängare och låt oss strida en var för sin uppfattning, men låt oss slippa Roande och tänkvärda är också referaten från en rad andra debatter som Bertha Wellin gav sig in i. Ta t ex debatten 1923 med anledning av en motion om rätt till utskänkning av alkoholhaltiga drycker i riksdagshusets restaurang. Bertha Wellin hade reserverat sig mot utskottet som yrkade avslag. - Det har är ingen nykSVENSK TIDSKRIFf 403 terhetsfråga utan en lämplighetsfråga, ansåg hon och karakteriserade motståndet som rent hyckleri. Fabian Månsson utbröt förtörnad: - Detta är ett försök att skymfa riksdagen och fördärva dess anseende! Förslaget avslogs men med knapp majoritet. (Liknande debatter har som bekant förekommit ända in i våra dagar!) Alkoholpåverkat tillstånd Ar 1933 hade en motionär begärt utredning om skärpt lagstiftning mot framfö- rande av motorfordon i alkoholpåverkat tillstånd. Utskottet föreslog att riksdagen inte skulle vidta någon åtgärd. Men Bertha Wellin hade en annan uppfattning: "Men förr i världen, då dessa var körkarlar och det gällde att sköta om en häst, så kunde man trösta sig med att om mannen var onykter så var hästen det aldrig. Och det var ofta hästens klokhet som gjorde att såväl körkarlar som de personer han skjutsade, lyckligt kom hem. När man nu har att räkna med maskiner och så känsliga maskiner, i stället för hästar, så kunna vi icke av maskinerna fordra den klokhet och det förutseende, som hästarna visade förr, utan därför rar vi lov att ställa det kravet i den vägen på människan." Trots Bertha Wellins folkliga oration gick kamrnaren på utskottets negativa linje. När det gäller frågan om kvinnornas behörighet till statstjänst hade Bertha W ellin inga dubier mot kvinnor på chefsbefattningar. Kravet på lika lön för lika arbete vållade henne däremot bekymmer. "Det måste på något sätt ordnas med kompensation för familjeförsörjare ." ''Bertha Wellin förblev ogift men tog vid flera tillfällen upp den gällande sambeskattningen som missgynnade äktenskap och gynnade "illegitima" förbindelser. '' Bertha Wellin förblev ogift men tog vid flera tillfållen upp den gällande sambeskattningen som missgynnade äktenskap och gynnade "illegitima" förbindelser. Hon lyckades också ra det första skandinaviska högerkvinnornötet i Stockholm 1929 att tillsätta en samarbetskomrnitte på området. Högerkvinnan Ebon Andersson, också hon ensamstående, skulle långt senare fortsätta arbetet på makars rättvisa beskattning genom sitt förslag om den s.k. tudelningsprincipen. Båda dessa högerkvinnor var pionjärer på området. Försvarifrågan Redan före invalet i riksdagen var Bertha W ellin starkt engagerad i försvarsfrå- gorna. Vid den stora försvarsdebatten i andra kamrnaren i maj 1925 inledde hon med att i högtidliga, retoriska ordalag som den enda försvarsvänliga kvinnan i andra karnnuren "inlägga en protest mot det attentat mot landets självständighet och frihet" som ett bifall till besparings- 404 SVENSK TIDSKRIFT forslaget skulle innebära. Wellin ogillade högeligen epitetet kvinnosakskvinna, trots att hon under många år var starkt engagerad i bl.a. högerns Centrala kvinnoråd, det som senare skulle bli dagens Moderata kvinnoforbund. För henne var det viktiga att i samarbete med männen vinna forståelse for kvinnornas önskemål. Stark lojalitetskänsla "Främst tänker och handlar jag som svensk medborgare, därnäst som högerman och forst i tredje rummet känner jag mig som kvinnornas representant", hävdade hon i en intervju 1929 i Medborgaren. Så var det nog. Trots en stark lojalitetskänsla pläderade hon ibland mot det egna partiet som i frågor om bemanningen inom sinnessjukvården eller inforandet av ett moderskapsstöd där NILS ANDREN: hon ägde djup sakkunskap. Stina Nicklasson återger en festlig ögonvittnesskildring av Bertha W ellin i full aktion i andra kammaren, skriven av en både respektfylld och road syster: "Hon lägger numera säkert inte an på att vara fortjusande kvinnlig." Att motståndaren denna gång var partikamraten, vice talmannen och greven Raoul Hamilton, som hon "tvärsäkert undervisade" visar Bertha Wellins självständighet och fasta tro på sin egen erfarenhet. Färgstark kvinna Boken slutar 1936 då Bertha Wellin gav tillkänna att hon inte skulle kandidera infor höstens val. Den ger en utomordentlig bild av en kunnig, engagerad och färgstark kvinna samtidigt som den formedlar en både tänkvärd och spännande bild av denna tids politiska liv. INRIKES UTRIKESPOLITIK - ANAKRONISM ELLER VERKLIGHET? V ilken roll spelar utrikespolitiken i det inrikespolitiska maktspelet och vilken roll borde den ra spela? Båda frågorna kan ställas, också den senare. Utrikespolitiketl som slagfält, av Ulf Bjereld och Marie Demker, 1995. Blotta misstanken att rikets säkerhet kan vara en insats i inrikespolitiken är en uppenbar kränkning av den gamla doktrinen om enighet som ett styrkebälte i säkerhetspolitiken. Kravet på nationell enighet kan dock komma i konflikt med partidoktriner, baserade på ideologiska värderingar. Frestelsen att partitaktiskt utnyttja också en utrikes fråga kan bli får SVENSK TIDSKRIFT 405 ...."""_........._ - - ..,..... ___