SÅ TAR MAN BORT FACKETS PRIVILEGIER JONAS FRYCKLUND Nästa borgerliga regerings uppdrag måste helt enkelt vara att snabbt och utan överord ta bortfackets privilegier och därifler metodiskt och bestämt avskaffa alla de regleringar av arbetsmarknaden som är roten till den höga arbetslösheten. V i har i Sverige idag ett i vår nyligen presenterade höstbok Det samhällsproblem som ~ ekonomiska läget. Under flera decennier överskuggar allt annat har strukturella brister byggts in i den och som påverkar många l svenska ekonomin. Av olika skäl, exemdelar av vårt samhälle både ekonomiskt pelvis devalveringspolitiken, doldes prooch socialt. Problemet är den dåligt fun- blemen under lång tid. När sedan krisen gerande arbetsmarknaden vilket tydliggörs främst genom den höga arbetslösheten. För närvarande finns det 640.000 människor som saknar ett riktigt jobb och dessutom vill 360.000 öka sin arbetstid. Den första illusionen man måste frigöra sig ifrån är den att arbetslösheten är ett konjunkturellt problem. Frestelsen är stor att skylla på konjunkturen och därmed göra problemet exogent i stället för endogent. Enligt detta synsätt skulle det bara vara att sitta och vänta på att tillväxten, likt manna från hinlien, dimper ner på våra huvuden. Problemet är mycket värre än så, kom under böljan av 1990-talet exploderade effekterna av ganila synder. Den arbetslöshet vi har fatt är därför strukturell och lösningarna måste sökas i strukturella reformer. Den dramatiska utvecklingen under de senaste åren har dessutom påskyndats av andra samhällsförändringar. Förändringar som i sig är positiva, men som ställer krav på att politiken anpassas till den nya tiden. Vid sidan av väl kända förändringar som internationaliseringen och ökad rörlighet för kapitalet, har mycket stora förändringar skett av arbetsorganisatim1en ute i företagen. I den traditionella socialdemokratiska vilket vi på Industriförbundet konstaterar utjämningspolitiken ingick en strävan att •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• genom solidarisk lönepolitik låta höginJONAS FRYCKLUND är eko110111 på Industriförbundet. komsttagare subventionera låginkomsttagarnas löner. Oavsett moraliska ställ- 394 SVENSK TIDSKRIFT -- ningstaganden kan man konstatera att J denna politik inte längre är möjlig. Tjänsteinnehållet i produktionen har ökat, detta gäller i hög grad även in.dustrin där en stor del av den mest avancerade tjänsteproduktionen sker. Arbetskraften har blivit mer rörlig. Rörligheten har stimulerats av uppkomsten av nya karriärvägar, men är också en reaktion på att fOretag och organisationer är mindre stabila än tidigare. Få bygger sin tillvaro på en karriär i ett enda foretag. Det går därfor inte att hålla igen på lönerna for högpresterande medarbetare; gör man det byter de helt enkelt jobb eller börjar sälja sina tjänster på konsultbasis. Ökad flexibilitet Inom fOretagen har flexibiliteten ökat. Färre administrativa nivåer gör att beslutsfattandet forskjuts nedåt i foretagen. Delegering och mindre strikta beslutsvägar ökar ansvaret for medarbetarna. Rotationen mellan arbetsuppgifter ökar. De nya flexibla miljöerna som har blivit resultatet av dessa forändringar gör det aktuellt att koppla lönen starkare till prestation. En sådan koppling kan endast genomforas decentraliserat. Både de akuta problemen och de underliggande samhällsforändringarna gör att det b;hövs genomgripande reformer av arbetsmarknaden. Ett område som har aktualiserats i debatten är arbetsrätten. Regler som forsvårar uppsägmngar och begränsar provanställningar bidrar till ökade kostnader for foretagen, eftersom konsekvenserna av felaktiga anställningsbeslut blir större. Företagen forsöker därfor minska sina risker genom att vänta längre med att tillsätta vakanser och genom att ställa högre krav på de arbetssökande. Detta drabbar ungdomar, vars arbetslöshet ligger mer än dubbelt så högt som for arbetskraften i dess helhet. På motsvarande sätt missgynnas invandrare av arbetsrätten. I april 1995 var den öppna arbetslösheten for utländska medborgare 28 procent; motsvarande siffra for svenskar var drygt sju procent. Tidsbegränsade anställningsavtal Arbetsrätten kan lindras genom längre provanställningstider. För närvarande har vi den kortaste provanställningstiden i EU - sex månader. Ett argument som har luftats är åsikten att en arbetsgivare som inte klarar av att utvärdera en anställd på sex månader är inkompetent for sin uppgift. Detta argument missar dock att ett viktigt skäl for att ha tidsbegränsade anställningsavtal är foretagens osäkerhet om det framtida personalbehovet. Särskilt i en osäker konjunkturuppgång kan sysselsättningen öka snabbare om det finns möjlighet att använda tidsbegränsade anställnlngsavtal på exempelvis 24 månader. En annan åtgärd är att göra turordningsreglerna vid uppsägning mindre strikta. Som det är nu gäller principen sist-in-forst-ut om inte arbetsgivaren kan nå en uppgörelse med fackforeningen. Förutom att den regleringen ger fackforeningen en särställning i lagen, blir effekten att vissa foretags överlevnad sätts på spel. Sent anställd personal kan besitta specifik kompetens som behövs for fortsatt verksamhet. Turordningsreglerna SVENSK TIDSKRI FT 395 bör därfor justeras så att arbetsgivaren tar l undanta en större andel av personalen från turordningskretsen. Problematisk lönebildning Men justeringar i arbetsrätten räcker inte for att lösa arbetslöshetsproblemet. De stora problemen ligger inte på arbetsrättens område utan snarare i lönebildrungen. Lönebildningen har i sin helhet varit inflationsdrivande under 1970- och 1980-talen. Men problemen med lönebildningen ligger i minst lika hög grad i den stela lönestruktur som har blivit resultatet. Lönespridningen har minskat i Sverige sedan slutet av sextiotalet, medan utvecklingen i USA har varit den motsatta. Den amerikanske ekonomen Paul Krugman menar att den ökade lönespridningen i USA troligtvis kan forklaras med den teknologiska utvecklingen. Dels har den allt mer sofistikerade teknologin gett fordelar for dem som är utbildade att behärska den, dels ger informationssamhället ökade inkomstmöjligheter for s k "superstjärnor" inom olika yrken. Dessutom skapar den teknologiska utvecklingen temporära bristsituationer på viss arbetskraft, som därigenom kan pressa upp sina löner. Samma typ av teknologiska forändringar finns naturligtvis även i Sverige. skillnaden är att hos oss har den ökade lönespridningen hållits tillbaka. Detta skulle kunna ses som att den svenska modellen gett just den effekt som var avsedd från början. Modellens föresprå- kare kan dock knappast glädjas åt resulstigande arbetslösheten. En for liten lönespridning ökar arbetslösheten. Detta genom att det blir svårt for lågproduktiva att sälja sin arbetskraft till de löner (inklusive sociala avgifter) som forhandlats fram i kollektivavtalen. Dessutom kan det ske en negativ påverkan genom att den låga lönespridningen uppåt minskar incitamenten for kompetensutveckling. Bristande kompetensutveckling bland medarbetarna hindrar utvecklingen av näringslivet och är for närvarande särskilt besvärligt for småforetagen. Lösningen som därfor på allvar löser problemen är införande av individuella anställningsavtal. Systemet med individuella anställningsavtal och individuell lönesättning fungerar for akademiker och många tjänstemän. För arbetare gäller dock fortfarande kollektivavtalsprincipen. Individuella anställningsavtal skapar en fungerande konkurrens på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt som på andra marknader kommer köpare och säljare av arbetskraft att komma överens om ett pris. För människor som har svårt att belägga sin kompetens eller lämplighet for ett jobb, ökar möjligheterna att till en lägre lön ta ett jobb där man kan visa upp sin forn1åga. Ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare stärker därmed sm ställning på arbetsmarknaden. Ett ökat användande av individuella tatet, eftersom det ackompanjerats av den l anställningsavtal behöver inte innebära 396 SVENSK TIDSKRIFT S Å TAR MAN BORT ... att kollektivavtalen försvinner. De indivi- nadspolitiken fareslog våren 1995 att duella anställningsavtalen måste dock gälla fore kollektivavtal. Med andra ord ska en anställd inte kunna tvingas in i ett kollektivavtal mot sin vilja. För att undvika detta är det lämpligt att de individuella anställningsavtalen skyddas i en separat lagstiftning som dessutom skapar utryrnn1e for forfattningskommentarer och kan utgöra bas for ett grundskydd av arbetsrättsliga regler. Förändringar i trygghetssystemen En kompletterande åtgärd är att öka lagskyddet for uppdragsavtal. I nuvarande lagstiftning kan ett uppdragsavtal mellan ett företag och en ensamföretagare under vissa forutsättningar klassificeras som ett anställningsavtal. Detta kan ske om foretaget är den dominerande uppdragsgivaren for ensamforetagaren. Skriftliga uppdragsavtal mellan två företag bör inte i efterhand kunna klassificeras som anställningsavtal. För att få en fungerande arbetsmarknad behövs dessutom kompletterande åtgärder i trygghetssystemen. Arbetslöshetsförsäkringen, socialbidragen och andra bidragssystem skapar alternativa försörjningsmöjligheter som gör det olönsamt for många att ta riktiga jobb. Ekonomer brukar använda begreppet reservationslöner for att beskriva att exempelvis bidragssystemen skapar ett lönegolv som den arbetssökande kräver som minimum for att acceptera ett arbete. Det är därfor viktigt att göra åtstramningar i dessa system. Tre utländska arbetsmarknadsforskare som utvärderat den svenska arbetsmarkersättningsnivån i a-kassan skulle sänkas till 60 procent. Ett for svenska forhållanden mer lättsmält forslag skulle vara att införa en successiv nedtrappning av akasseersättningen. Ju längre man är arbetslös desto lägre blir ersättningen. Ett forslag med denna innebörd har lagts fram av den tyska förbundsregeringen. I den s k tillväxtpropositionen fareslår regeringen vissa mindre skärpningar med innebörden att endast forvärvsarbete ska kunna kvalificera till ersättning från arbetslöshetskassa. skärpningen gäller dock bara for kvalificering till den forsta ersättningsperioden. Den som väl blivit arbetslös kan även fortsättningsvis åter- . kvalificera sig genom deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta ger en rundgång från öppen arbetslöshet till arbetsmarknadspolitisk åtgärd och tillbaka till arbetslöshet. Denna utlåsningseffekt är en viktig förklaring till den ökade långtidsarbetslösheten. En återgång till de regler som gällde fore 1986 skulle lösa problemet. De strukturella forändringar av arbetsmarknadens funktionssätt som föreslagits här innebär inte att fackföreningarna har spelat ut sin roll. Tvärtom kan fackföreningarna i framtiden bli mycket viktiga for att stötta individerna i ett allt mer rörligt arbetsliv. Men detta kräver att fackfåreningarna blir mer av serviceorganisationer till sina medlemmar och mindre av kampanj- och konfliktorgan. Fackföreningarnas verksamhet kommer med andra ord att bli mer efterfrågestyrd, precis som andra föreningar. SVENSK TIDSKRIFT 397