EN NY POLITISK ARENA TOlVO SJÖREN Väljarna valde socialdemokraternas väg. Det gjorde de mot en bakgrund av att flertalet väljare anser att det är viktigare att kakanfördelas rättvist än att den växer och blir stöffe. Där två av tio tror att en värnskatt skulle halvera budgetunderskottet och där kopplingen mellan nya jobb och nyaföretag är svag. 0 rets valrörelse kom väsentligen A att handla om andra frågor än 1991 års. Då, 1991, var det miljön, sänkta skatter, offentlig sektor, lag och ordning som hamnade i topp när väljama prioriterade bland de viktigaste valfrågoma. Sysselsättningsfrågan, som hamnade i topp i årets val, hamnade då på en sjundeplats. Den värderingsmässiga grunden får valrörelsen var också annorlunda än den var 1991. Infår 1991 tyckte en klar majoritet att skattema skulle sänkas. Idag har denna andel sjunkit kraftigt. 1991 tyckte en majoritet att den offentliga sektorn skulle minska. Idag finner man en majoritet får en bevarad eller ökad offentlig sektor. Väljamas viktigaste frågor i år har också i mångt och mycket rört sig om den offentliga sektorn. Inte minst bland TOIVO SJÖREN är projektledare på SIFO. kvinnor har frågor som sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg betraktats som viktiga får deras val av parti. Starkare ställning I de allra flesta frågor, som prioriteras av väljarna har socialdemokraterna, haft en starkare ställning än vad de borgerliga partierna har haft. Man kan notera att sysselsättningsfrågorna ofta inte ses som en del av den ekonomiska politiken eller av näringspolitiken utan som en separat del som kräver åtgärder i sig. Så när människor säger att borgerliga partier är bättre på näringspolitik sammankopplas detta inte direkt med fler arbetstillfållen inom fåretagen Egalitära drag Samtidigt som fokus har hamnat på frå- gor som berört den offentliga sektorn kan man konstatera att det i Sverige finns ett starkt egalitärt drag. En stor majoritet av svenskarna svarar i opinionsundersök- 308 SvENsK TmsKRIFT ningar att de föredrar att den ekonomiska kakan fårdelas lika hellre än att den växer. Man föredrar ett samhälle där alla har det ungefår lika bra framfår ett samhälle som belönar den som är flitig och begåvad och som gör att han eller hon rar det betydligt bättre än alla andra. På denna punkt avviker de moderata väljama från en majoritet i de andra partierna. Man måste komma ihåg denna grundinställning får att fårstå reaktionerna kring postchefens lön i början av valrö- relsen. När man från Posten fårsvarade sig med att postchefen skulle ha samma lön som privatanställda företagsledare, fanns det en liten fårankring bland väljama får en sådan åsikt. Sannolikt bidrog också denna typ av lönehöjningar till bilden av hur mycket exempelvis en skatt på högre inkomster skulle ge. Socialdemokratins styrka Socialdemokratin hade sedan hösten 1992 haft opinionsiffror omkring 50 procent. I dessa siffror liksom i valresultatet på dryga 45 procent ligger en betydande önskan om att återskapa det förlorade "folkhemmet". Bibehållande eller återskapande av välfärd och trygghet har hos stora grupper stått i centrum. Mycket av socialdemokratins styrka kan sannolikt fårklaras utifrån detta perspektiv. Samtidigt som dessa trygghetssökande grupper vuxit i styrka i detta val finns det andra grupper som bejakar och tycker fårändringarna varit bra. Avståndet och polariseringen har därmed ökat mellan de fårändringsbenägna och de förändringsobenägna. Ett alternativt förklaringsätt till socialdemokratins styrka skulle kunna vara att det inte skett några värderingsfårändringar utan att de är ett uttryck får väljama otrogenhet mot partier och en ovilja mot att se de faktiska problemen i ekonomi och samhälle. Väljama misstror alla politiker men ger sina röster till de som kan lova mest och det är alltid oppositionpartier som kan lova mest. När det gäller socialdemokratin finns det dock en fårväntan på partiet som ligger långt över vad socialdemokratin lovat i valmanifest och valprogram. Bilden grumlades Det var förmodligen därfår som diskussionen om karensdagen fick så starka effekter på det socialdemokratiska valresultatet. Sannolikt bidrog den starkt till att socialdemokratin förlorade fem procentenheter under de sista valveckoma. Inte på grund av karensdagen i sig utan får att den grumlade bilden av en socialdemokrati som fårväntades kunna återställa eller bevara det som hade varit. Grupper av socialdemokratiska sympatisörer kmn därmed inte att känna igen partiet. Om väljama inte kommer att ra sina förväntningar infriade tror jag att vi i Sverige kommer att ra se starka rörelser bland väljarkåren och en stor besvikelse som kan ra sitt udopp i många olika riktningar. SvEN sK TIDsKRI FT 309 Saknas krismetvetande? Saknas di krismetvetande överhuvudtaget hos väljarna? N ej, sex av tio betraktar de svenska ekonomiska problemen som mycket allvarliga. I denna fclga finns det samma medvetenhet hos såväl socialdemokratiska som borgerliga väljare. Det finns ocksi en uppslutning omkring uppfattningen att de ekonomiska problemen inte skall vältras över på nästa generation. Däremot finns det oklara uppfattningar om vad en itgärd som införandet av den si kallade värnskatten skulle ge for effekter. Fyra av tio tillfclgade tror att värnskatten skulle täcka en fjärdedel av det statliga budgetunderskottet och ytterligare 22 procent tror att värnskatten skulle täcka ungefår hälften av budgetunderskottet. Ledarskap i kris Redan vid det förra valet kunde man konstatera att fortroendet for olika ledargrupper var ligt. Under ittiotalet stod näringslivets ledare högt i kurs men med bank- och fastighetskriser tonade deras fortroende snabbt bort. Fackliga ledare måste nu pi ett helt annat sätt arbeta for att vinna förtroende. Deras handlingsutrymme är mindre än tidigare. Fallet Törnman i Kiruna behöver inte vara något isolerat fall. Tappat kontakten Det förefaller som minga ledare inom politik, näringsliv och organisationer tapIbland kan man se att dessa ledare forsvarar sig med att det de gjort varit legalt. När man valt att forsvara sig pi detta sätt visar det att man inte forscltt ledarskapets villkor. Det är i och for sig inget nytt att det legala inte alltid varit legitimt. Det har alltid funnits självskrivna regler som inte utgjorts av lagar men som människor använder for att bedömma vad som skulle vara rätt och riktigt. Partiledarna betydelsifulla När man konstaterat denna ledarskapkris kan det synas paradoxalt att samtidigt säga att pattiledarna har en stor betydelse for människornas val av parti. Men idag är partiledarna via TV det vanligaste sättet att a kontakt med ett politiskt parti. I regel har partiledaren störst betydelse for de borgerliga väljarna. Men de har en helt avgörande betydelse for partier kring de fyra procenten. I den förra valrörelsen var det bristen pi partiledare och insatserna i slutdebatten som gjorde att miljöpartiet åkte ur riksdagen. I ir kan miljöpartiets framgångar till stor del tillskrivas Birger Schlaugs insatser. KDS-ledarens insatser i slutdebatten var naturligtvis avgörande får partiet, även om det inte kan vara speciellt minga KDS-väljare som bestämde sig efter slutdebatten. Framgången for Vänsterpartiet handlar till en del om framtoningen i slutdebatten pi fredagen. pat kontakt med hur människor tänker Carl Bildt en vinnare och tycker. Totalt sett kan man annars säga att Carl 310 SveNsK TrosKRIFT Bildt var valrörelsen vinnare. 25 procent av allmänheten tyckte att han infor slutveckan hade gjort de bästa insatserna, Ingvar Carlsson nådde trots betydligt fler sympatisörer bara upp till 24 procent. 43 procent av socialdemokraterna tyckte att Ingvar Carlsson hade gjort de bästa insatserna i valrörelsen. Mycket tyder därfor på att Carl Bildt som person haft en stor betydelse for moderaternas valresultat. I övrigt kan man notera att Bengt Westerberg och OlofJohansson uppfattas som de partiledare som gjorde de sämsta insatserna i årets valrörelse. OlofJohansson hade under våren ett betydligt bättre utgångsläge genom sitt beslut att avgå på grund av Öresundsbron. Han utnyttjade dock inte goodwillen från öresundsfrågan under sommaren och valrörelsen. Att partiledaren har stor betydelse visar också exemplet Ny Demokrati. Fortfarande finns det grupper som skulle kunna tänkas stödja ett parti som Ny demokrati men utan tydlig partiledare som når in i massmedia kan ett sådant parti inte lyckas. SVENSK TIDSKRIFT 311