HUR SKALL DEN BORGERLIGA FRIHETSTANKEN FORMULERAS? NILS-ERIC SANDBERG Mot allafagra liiften om bostäder till alla och trygghet åt envar, står den borgerligafrihetstanken, som inte ställer utgenerösa garantier på andras bekostnad och som inte låtersig konkretiseras lika lätt. Nu krävs eftertanke, en liberal vilja ochformuleringgormågaför att långsiktigt återta det som förlorats. "D et här samhället är ännu inte riktigt färdigt." Det sade Olof Palme en gång. Jolo i DN replikerade i ett kåseri: "Gud hjälpe oss när det blir färdigt." l Palmes formulering ligger indirekt något av liberalismens pedagogiska dilemma. De borgerliga partierna illustrerade det själva i årets valrörelse. Visionen saknas Centern gjorde reklam for OlofJohansson (som behöver all reklam han kan 6.; men hur långt räcker det?). Folkpartiet lovade bekämpa både m och s och utlovade både företag och daghem. Kds forklarade att etik ger fler jobb. (Etiska personer skulle ringa till partiets kansli och begära ett nytt jobb.) Moderatema varNILS-ERIC SANDBERG är ledarskri~nt pJ Dagetrs Nykter. nade for att socialdemokraterna skulle höja skattema om de kom tillbaka. Men var fanns visionen av ett borgerligt samhälle? Ingenstans. Vilket parti forklarade hur det borgerliga - eller liberala samhället ska se ut? Inget. Detta är inte bara en fråga om partitaktik och valpropaganda. Det handlar om mycket mer. Om det mest väsentliga: Vem kan säga något om hur framtidens samhälle ska se ut? Vem kan styra utvecklingen mot ett fastställt mål? Och vem har i så fall mandat att göra detta? Ettfärdigt samhälle OlofPalmes ord- samhället är ännu inte riktigt färdigt - speglar en socialdemokratisk grundtanke: Partiet har ett mål for alla; partiet vet hur samhället ska se ut, en gång när det väl blir färdigt. Socialdemokratin har en vision som omfattar alla (även de som inte gillar den visionen; de ska tvingas in). Vad jag forstår ligger i denna socialde- 300 SVENSK TJDSKRIFT mokratiska vision en huvudskillnad mel- Ingen principiell skillnad lan socialdemokratin och de partier som Socialdemokratin har alltid haft en vilja kan kallas liberala eller konservativa. att bestämma över landet. Till en början Denna distinktion är central for den poli- ville partiet nationalisera storföretagen; riska debatten, och for opinionsbild- partikongressen 1920 tog ett beslut om ningen - om vi ska fa ett samhälle där socialisering i stor skala. Efter några år av människor far leva enligt egna önskemål. hård intern debatt kom partiledningen Klasiförtryck Den socialdemokratiska visionen av ett färdigt samhälle går tillbaka på Marx och Hegel. Marx studerade Hegel, och Hegel läste mycket teologi i sin ungdom. Han visste att historien (enligt Världsandens beslut} har ett slutmål. Exakt hur Hegel visste detta är oklart; Mona Sahlin måste kunna ge besked. Bertrand Russeli visar (i A History of Western Philosophy) att det finns en parallell mellan marxism och kristendom. Nyckelbegreppen i ideologierna speglar varandra: en klass av förtryckta; ett våldsamt slut; en ny värld där de goda belönas och de onda bestraffas. Man kan invända en del mot Russelis jämförelse; den bygger i huvudsak på Lukas och förbigår mycket annat. Men Russeli pekar på en central punkt: Både marxismen (det vill säga socialismen) och kristendomen arbetar med en gemensam eskatologisk struktur; de förutser en ny värld, ett slut på dagens tillstånd och ett nytt definitivt samhälle, som ska vara historiens slutpunkt. När vi hunnit dit behöver vi inte oroa oss för något; inget ska hända - inget ska förändras; här är äntligen allting färdigt. till slutsatsen (med hjälp av Nils Karleby och Ernest Wigforss) att en socialisering inte automatiskt skulle öka produktionen. Alltså avskrev partiet socialiseringen av praktiska skäl enbart. Nils Karleby skriver (Socialismen inför verkligheten, sid 100) att det finns ingen principiell skillnad mellan enskild och allmän egendom; enda restriktionen på socialisering är "ekonomiska realiteter". Detta är en viktig punkt. Socialdemokratin har avstått från socialisering enbart av praktiska skäl, inte av principiella. Partiet accepterar inte enskild äganderätt. Enbart praktiska omständigheter hindrar det från att konfiskera enskild egendom. Hur länge? Anammade Keynes Partiet övergav socialiseringstanken. Men viljan att bestämma över hela samhället fanns kvar. Detta är forklaringen till att svensk socialdemokrati anammade Keynes' ideer med ett större ursinne än något annat parti i världen. Keynes rekommenderade inte bara statlig lånefinansiering av konsumtion under lågkonjunktur. Han gav också tillämpningsföreskrifter: statlig kontroll av investeringar, import och export. Keynes gav socialdemokratin både en SVENSK TJDSKRI FT 301 metod att styra ekonomin, och en legitimitet for styrandet: Det var nödvändigt for sysselsättningen, och välfärden. Vad alla glömt är att skattetrycket vid mitten av trettiotalet var cirka 12 procent av BNP. Statlig totalgaranti Nu har socialdemokratin anpassat sig till verkligheten. Ambitionen att finreglera ekonomin har avlösts av ett försök att ta hand om alla. Bidragsstaten och socialtjånsdagen ska garantera att "samhället" forsörjer alla. Alla medborgare ska skyddas mot alla påfrestningar. Staten ställer ut en totalgaranti mot problem. Den som mår dåligt ska ta sjukskriva sig själv (på allmän bekostnad). Den som har ont i ryggen ska ta gratis pengar. De som skaffar barn ska skyddas mot alla ekonomiska konsekvenser; ingen ska behöva ta något som helst föräldraansvar. Föräldraförsäkringen kan skräddarsys så att bidragen maximeras om barnen kommer i en viss noggrant beräknad intervall. Via bidragsreglerna kan staten styra även passionen. Vad mer kan socialingenjörerna hoppas på? Konkretiserad vision Barnfamiljerna tar bidrag och daghem. Alla tar skola och bostad. Alla tar utbildning. Nästan alla tar arbete. Komvux och ABF. Kan visionen av det färdiga samhället locka? Kanske. Ty: • Socialdemokratin har en vision som kan konkretiseras: Alla ska ta bostad och daghem och fritidslokaler och bibliotek och ingen ska behöva konkurrera; allt ska bli riktigt bra for alla; alla far en garanterad tillvaro, utan att behöva anstränga sig. • Ovissheten om framtiden kan vara skrämmande. Socialdemokratin ger alla ett bestämt besked: Partiet styr samhället och bestämmer därmed hur framtiden ska se ut; alla ska tas om hand; ingen ska behöva leva efter eget ansvar. Vilken vision av det framtida samhället har de borgerliga partierna? Inget alternativ Några forsökte konkurrera med socialdemokratin och bjuda över i löften om välfärd (som de gjort i fyrtio år). Moderaterna lovade frihet att välja daghem och skola. Det var i stort sett allt. De formulerade inget alternativ till den socialdemokratiska visionen av ett färdigt samhälle (som forutsätter central styrning). Även de borgerliga partierna har satt upp mål for samhället, och därmed for alla medborgare. Vi ska nå en viss tillväxt, arbeta mycket, fa en viss utbildning. Allt kan forsvaras från en allmänekonomisk synpunkt. Men det innebär att staten sätter upp mål for individerna, och formulerar en bild av framtiden som alla ska sträva mot. Med vilket mandat? Med vilken rätt väljer staten ett mål för alla medborgare, oberoende av vad de själva vill? Påverka individerna Antag att det finns några liberala eller 302 SVENSK TIDSKRIFT konservativa som anser att varje individ ska vara fri att söka sin lycka och forma sin framtid helt efter sina egna önskemål. Då måste de kräva att staten inte far gripa in med skatter och bidrag for att påverka individerna. Ty staten- det vill säga politikerna - kan inte ha någon egen vision av ett framtida samhälle. De har inget mandat att forma utvecklingen. Om alla far leva enligt sina egna önskemål - då kan det framtida samhället inte planeras, inte ens förutses. Ingen känner idag alla individers framgent foränderliga önskemål. Till detta kommer alla oförutsedda tekniska förändringar, som påverkar alla enskilda önskemål på nya oförutsedda sätt, och ökar kombinationen av ny kunskap och ny osäkerhet. tala om hur framtidens samhälle ser ut. De kan bara forklara for medborgarna att "Ni är fria att fatta egna beslut, och ta konsekvenserna av dem. Ni har inga förmyndare. Ni ska själva bestämma." slutgiltigt mål Den österrikiske filosofen Karl Popper - som avled nyligen - skrev ett av århundradets viktigaste verk: The Open Society and its Enimies. Popper visar att det öppna fria samhällets fiender finns hos dem som har ett slutgiltigt mål for utvecklingen; det är de som vill tvinga sina ideer på andra. De borgerliga borde utnyttja Poppers analys for att kunna formulera ett svar på den socialdemokratiska visionen av det färdiga samhället. I ett liberalt samhälle finns inget slutmål, eftersom det skulle Oförutsägbart samhälle innebära ett tvång mot stora grupper. Slutsatsen: Det liberala samhället blir öp- Det liberala samhället är öppet. Ingen vet pet, ovisst. Ett fritt samhälle blir produk- hur det blir. ten av alla medborgares skiftande önskemål och beslut. Utgången kan inte förutses. Samhället blir vad det blir. Allt är ovisst - så länge medborgarna är helt fria att göra vad de vill (så länge deras frihet inte begränsar någon annans). Inget borgerligt parti har lyckets formulera den liberala visionen av ett öppet samhälle där ingen blir omhändertagen utan alla far leva efter eget val, och på eget ansvar. Förklaringen är kanske att uppgiften är svår. I det liberala öppna samhället finns inga garantier. Politikerna kan inte Valfriheten avgörande Det enda viktiga i det liberala samhället är att ingen utsätts for tvång. Den enskildes rätt till valfrihet blir en generalrestriktion på alla forslag om skatter, bidrag, regler. Valfriheten ska bli den avgö- rande principen i alla målkonflikter. De borgerligas uppgift blir att pedagogiskt formulera denna frihetstanke. Det är svårt. Det forutsätter både eftertanke, en liberal vilja, och formuleringsförmåga. Men det är detta de borgerliga måste arbeta med. Tänk på vad alternativet är! SVENSK TIDSKRIFT 303