LITTERATUR MATS FÄLT: VÅR MAN I ETERN D e hatade Ronald Reagan. De avskyr Pat Buchanan. Vad kornmer de att tycka den dag Rush Limbaugh på allvar ger sig in i politiken - mediavänsterns representanter här hemrna och utomlands? Limbaugh har under senare år haft enorma framgångar som värd for en radiosänd show där han oblygt sprider högeråsikter ackompanjerade av skoningslös ironi. Många kornmer nog över huvud taget inte att klara av mötet med denne medias mest framgångsrike högerrepresentant i dagens USA. Frihetens seger En av orsakerna är att han egentligen är ganska snäll och vill väl. Få vanliga medborgare torde kunna bli upprörda över det han skriver i t ex sin forsta bestseller The way things ought to be (Pocket Books, 1992). Undantaget skulle möjligen vara den minoritet for vilken höga aborttal är ett uttryck for frihetens seger över ondskan. Huvudintrycket av boken är: Var det inte värre? Var finns alla hemskheter och övertramp? Bilden av Limbaugh som ett The way thiugs oHght to be. Rush Limbaugh, Pocket Books, 1992. eldsprutande monster har ingen täckning i texten. Det har däremot uppfattningen att han skulle kunna spela en viss roll for amerikansk politik i framtiden. Författaren lägger ut texten på ett sätt som stämmer ganska väl överens med även europeiska liberalkonservativas sätt att se på tillvaron. Med undantag for de delar som har sin bakgrund i den annorlunda debatt som fors i USA om t ex abortfrågan och vapenlagstiftningen. Uiforma livet Till och med när det gäller något så känsligt som rätten att avliva mänskliga foster är Limbaughs inlägg moderat i tonen. Han deklarerar sitt abortmotstånd mycket tydligt men diskuterar sedan också vikten av att kunna fora en sansad diskussion i frågan. Detta har aldrig varit abortforespråkarnas starka sida. Jämställdhet hanterar detta påstådda högerspöke på ett sätt som kunde hedrat svenska liberaler. Han är själv positiv till de traditionella könsrollerna men vill inte tvinga någon annan att leva på samrna sätt. Varje enskild medborgare skall själv utforrna sitt liv - inte politiker och byrå- krater. 274 SVENSK TJDSKRIFT Likt Sverige Limbaugh förespråkar låga skatter och mindre offentlig sektor. Privatiseringar är bra och generösa offentliga sociala stödsystem farliga - inte minst for de som skall bli hjälpta av dem. Den som inte är så hemma i den amerikanska debatten kan lära sig att USA är betydligt mer likt Sverige än man kan tro. Det är fullt av mindre begåvade politiker, onödiga regleringar och galna påtryckningsgrupper som vi själva ibland inte, ännu kanske man far tillägga, sett maken till. Bisarra incidenter Limbaugh tar sig an minoritetsfrågorna och dömer ut både den omvända diskrimineringen och den nedrustning av utbildningen som kraven på politisk korrekthet och multikulturalism resulterat i. Kraven på likriktning har lett till bisarra incidenter där amerikanska universitetet accepterat att våld och trakasserier far användas av extremister som vill kontrollera debatten. Allt i minoritetsskyddets och "toleransens" namn. Det kan vara på sin plats att påpeka att enligt de flesta opinionsundersökningar delar de svatta och de spansktalande i huvudsak Limbaughs inställning till omvänd diskriminering, utbildning och moral. Klyftan mellan ledningen for de svartas viktigaste organisationer och den svarta majoriteten är betydligt större än avståndet mellan dessa och den misslyckade collegestudent som skrivit The way things ought to be. Ohöljd självuppskattning Limbaugh upplevs uppenbarligen som ett påtagligt hot av den amerikanska vänstern. I representanthuset har man på fullt allvar diskuterat att inskränka hans möjligheter att fora ut sitt budskap. Det må vara att alla inslag i den dagliga radioshowen forvisso inte är lika aptitliga, men det är ändå att gå väl långt. Det borde räcka med att de flesta andra media redan står på vänsteretablissemangets sida. Det sämsta i boken är den ohöljda självuppskattningen som förekommer ibland. Den är säkert mer underhållande i radio - i löpande text blir det mindre lyckat. Samtidigt är det skönt med en högerföreträdare som inte skäms for sitt budskap. Ingen tycks ha informerat Mr Limbaugh om "borgerlighetens diskreta skam" och dess betydelse. Framtida högerledare Tidskriften National Review lanserade höstas Limbaugh som en knappast trolig men ändå inte helt osannolik framtida högerledare. Han har rätt åsikter, har humor och stöter inte ifrån sig motståndare på samma sätt som t ex Pat Buchanan. Brist på utbildning, han kom aldrig längre än till en kort tid på college, behö- ver inte vara ett hinder. Dessutom har vår forfattare en av Gösta Bohmans bästa egenskaper - en ibland närmast påfrestande optimism. Rush Limbaugh tror sig veta att de allra flesta amerikaner står klart till höger på den politiska skalan. Det gäller bara att ta dem att forstå det - och att ta media att SVENSK TIDSKR.IFT 275 - - --~~~~~-----------"' släppa fram budskapet utan alltfår stora fårvanskningar. Politisk baneiförare Det är mgen lätt uppgift. Rush Limbaugh borde dock ha goda fårutsättningar får att klara av den. En lagom blandning av Reagan, Kemp, Johnny PER ERICSON: Carson och Bob Hope med kommissarie Scalis kroppshydda är inte helt fel som politisk banerfårare. Hur långt det räcker flr vi se. Ingen behöver sova oroligt om natten bara får att Rush Limbaugh med stor framgång härjar i etern i USA. Han kan gärna fortsätta ett tag till. HAYEK OM HAYEK F å personer har betytt så mycket får de liberala ideernas pånyttfådelse som Friedrich August von Hayek (1899-1992). Nu fåreligger Hayeks självbiografi- eller åtminstone det närmaste vi kommer att a i den vägen. Boken består av Hayeks egna kronologiska anteckningar, kompletterade med utdrag ur intervjuer som infogats i anslutning till dessa. Volymen ingår i utgivningen av Hayeks samlade verk. Skiftande miljöer Trots de brister som med nödvändighet vidlåder ett ofullbordat verk utgör Hayek om Hayek ändå fascinerande läsning. Vi flr fålja Hayeks intellektuella utveckling och längs vägen stöter vi på många av vårt århundrades mest centrala tänkare. Hayek "'" Hayck. Stephan Kresge och LeifWenar. Roudedge 1994. Miljöerna skiftar från cafediskussioner och privatseminarier i Wien, till det akademiska livet i England och USA, med avbrott får boksamlande världen runt och promenader i bergen. Upptäckten av sitt intresse får ekonomi kunde Hayek datera tämligen exakt. När han under gymnasietiden någon gång 1916 fick höra talas om Aristoteles' indelning av etiken i de tre ämnesområ- dena moral, politik och ekonomi, insåg Hayek snabbt att det var detta frågekomplex som han ville studera. Adam Smiths mantel Mot den bakgrunden är det lätt att fårstå varfår Hayek inte begränsade sig till de domäner som numera kommit att fårknippas med den ekonomiska vetenskapen. I stället får att ägna sig åt att konstruera modeller, studera statistiska aggregat eller rabbla fyndiga ekvationer tog han upp manteln från den tid då Adam 276 SVENSK TIDSKRIFT