LEDARE
T INGSTEN FÖRSTOD INTE DEN
BORGERLIGA FRIHETEN
L
ars westerberg upprörs i sydsvenska Dagbladet (29 juli)
över Svensk Tidskrifts ledare
om Herbert Tingsten nyligen.
SvT kallar inte "en katt för en katt"
menar Westerberg. Vi nämner inte uttryckligen begreppen liberal och konservativ, och tar inte upp frågan om termen
borgerlig "bör förbehållas konservativa".
SvT företräder enligt vårt syfte liberalkonservatismen vilket besvarar den första
invändningen. Vi ser alltså ingen motsättning mellan friheten som kulturellt livsvillkor och traditionen som värdeförmedlare och broms på ögonblickets impulser. Och i den historiska grupperingen borgerlighet har erfarenheter av
fritt samhällsliv och handel samt kulturell
traditionsutveckling samverkat och berikat det praktiska livet. Vad man ideologiskt kallar detta är mindre intressant.
Herbert Tingsten åtnjöt själv många
fordelar av en stabil borgerlig bakgrund.
Ändå speglar hans författarskap svårigheter att inse, hur europeiskt borgerliga
med rötter i gammal etisk livsklokhet
medverkat till civiliserad frihet. Själv betonade han i sin ungdoms darte-anda
snävt järnlikheten som sarnhällsprincip.
Den intellektualiserande, formallogiska
ansatsen var hans primära medel i värdeanalysen. Detta fast människan äger ett
brett register för att skapa och bevara värden - viljan, fantasin, konsten, allt i den
ständiga förmedling av livserfarenhet som
pågår i samhället, i familjer, skolor och
arbetsliv och som den akademiske forskaren extraherar och ordnar.
Självfallet finns Tingstens radikala
upplysningsideal företrädda i Europa,
jämte mer traditions- och värdeorienterade åskådningar. När vi skall välja de
idelinjer som kan bära Europa och
Sverige genom konunande påfrestningar
torde dock Tingstens egalitära frihetslära,
hans kulturradikalism och värdenihilism
snarast ha mindre att ge i dag än när han
utformade dem.
SvEN sK TIDsKRI FT 221