ROBERT L. WOLKOFF: KÄNSLAN FÖR MORAL F ör en tid sedan drabbades Los Angeles av det värsta upploppet i mannaminne. StatsvetarenJames Q. Wilson noterade d<\ att alla de intervjuade huliganerna försökte ge en "rimlig" moralisk förklaring till sitt beteende. Detta överensstämmer med Wilsons tes att "Om det finns mgon sannerligen universell moralisk princip, är det att varje samhälle, utan undantag, känner sig förpliktat att ha - och att <\beropa - moraliska principer." Det är denna tes som Wilson utvecklar i sin bok The Moral Sense, en imponerande sammanfattning av omfattande forskning och filosofisk insikt som med rätta har jämförts med David Hume och Adam Smith. Inte Hittas Antropologernas sökande efter uruversella moralkänslor har enligt Wilson varit missriktat. De har sökt universella regler, snarare än universella "dispositions" (ungefär, "benägenheter"). Universella regler kan inte hittas, ty sälskaplighet (som härstammar fcln förbillandet mellan föräldrar och barn) konkurrerar med andra I11e Moral Sense avJames Q Wilson. Free Press, New York 1993. universella verkligheter: Ambition, glupskhet, fafånga och grupplojalitet. Det bästa man kan göra är att komma fram till en viss vägledning, inte fasta regler, beträffande olika moraliska val. S<\dan vägledning finns överallt, eftersom det grundläggande enligt Wilson - familjen- finns överallt. Naturliga moralkänslor Naturliga moralkänslor är, anser han, viss m<\n inbyggda, och uppsclr otvingat i "de vardagliga intimiteterna i familjelivet: Föräldrarnas, särskilt mödrarnas, kärlek för barnen, och barnens önskan att behaga föräldrarna." Moralkänslor- empati, rättvisa, självbehärskning och samvete - skapas i familjen och förs sedan över till andra förhillanden i den m<\n dessa identifieras med familjen. Barn är "intuitiva moralister", men deras sätt att bedöma moralfrågor påverkas av deras omständigheter, exempelvis kön och kultur. •) Kräver gränser Även konflikt är ett tecken på moralkänsla, ty det ger uttryck för människans sociala natur. Lojalitet kräver gränser. Partikularism är oumbärlig om människans "naturliga sällskaplighet skall kunna 204 SVENSK TJDSKRI FT utvecklas". "Vi" innebär emellertid oundvikligen "de". Verkligen osociala människor skulle inte delta i "sanslöst våld". Inte heller skulle de delta i "sanslöst samarbete". Att så mycket omoraliskt beteende äger rum, betyder inte att moralkänslor är svaga eller saknas. De är dock i konflikt sinsemellan, i konflikt med egenintresse, och i konflikt med yttre faktorer. Viktigaste uppgiften Det är alltså inte så att människan saknar moralkänsla. Den finns, men "ofta når den inte långt, och dess påverkan är inte alltid_klar". Att utvidga denna påverkan är politikens viktigaste uppgift. Det märkliga, enligt Wilson, är just att denna sensibilitet har utvidgats så mycket! Det är märkligt att man exempelvis hävdar att alla är lika. Det är ännu märkligare att man faktiskt försöker agera därefter. Om vi blir förtvivlade över den ena eller andra massakern, är själva vår förtvivlan ett tecken på hur djupt rotad vår moralkänsla har blivit. Modem glorifiering Jämlikhet för alla är en unik, ny och nästan onaturlig ide. Dess frammarsch har varit "den mest anmärkningsvärda förändringen i mänsklighetens moraliska historia." "Frihet" är på liknande sätt ett märkligt begrepp. Tidigare betraktades det som liktydligt med självständighet. Enligt statsvetaren Orlando Fatterson är den moderna glorifieringen av personlig frihet "den västerländska civilisationens ädlaste bemödande. . . ett värderingskomplex som inte bara saknar motstycke i någon annan kultur, utan också, i dess djuphet och kraft, är överlägset något annat av mänskligheten föreställt värderingskomplex." Västerländska begrepp Det är just individualismen som leder till universalism, därför att "om alla enskilda individer är moraliskt likställda, då är alla folk moraliskt likställda." Det är dessutom just i väst som dessa ideer har främjats. Varförjust här? Wilson söker svaret i familjens historia. Så länge det var klanen som dominerade, var individuell valfrihet utesluten. Kyrkans kamp mot klanen skapade en ny sorts familj, där "medgivande" var nödvändigt- först för äktenskapet, och sedan inom äktenskapet. Det är från antagandet att människan själv far bestämma över sina livsviikor som kampen mot slaveriet, kvinnokampen, kampen för mänskliga rättigheter (alla unikt Västerländska begrepp) härstammar. Tvångskonverteringar Wilsons insikter kräver ofta en radikal omvärdering av vårt historiska perspektiv. Ett slående exempel är hans diskussion om kyrkans tvångskonverteringar. Medan dessa idag med rätta betraktas med avsky, innebar de i själva verket en unik positiv människosyn! "Vildingarna" betraktades faktiskt som människor, inte som omänskliga varelser som endast kunde vara slavar (eller värre, offer för folkmord). Det var därför kyrkan var SVENSK TIDSKRIFT 205 tvungen att "rädda dem". Den västerländska utvecklingen ledde under upplysningstiden till den raffinerade viktorianska moralen, vilken i sin tur befriade de intellektuella for mer djärva foretag: Utvecklingen av personliga formågor. Deras utgångspunkt var emellertid att "familjemoralen" var en självklarhet, som inte behövde främjas eller ens fOrsvaras: "Man kunde ta konsekvensen av det starka familjelivet - "gentlemanly conduct"- for givet och sätta i gång med uppgiften att befria individer från inskränkande konventioner, trångsynt religon och politisk vilseledning." Nya regler Detta var dock en upplåning av moraliskt kapital, som man " inte var medveten om under 1700-talet, började oroa sig for under 1800-talet, och upptäckte att man inte kunde betala av på 1900-talet." Det är ju inte ideologier i sig som håller människor i schack. Det är snarare "en hel livstids instinkter och vanor, grundade i naturen, odlade i familjen, forstärkta av samhället." Problemet är att intellektuella per definiation ifrågasätter reglerna, inklusive de regler som växte ur, och som i sin tur forstärkte, ovannämnda "instinkter och vanor". De tvingades söka nya regler i tankesystem, snarare än livsvanor. "Mänsklighetens historia är beströdd med dessa systems spillror, tyst vittnesbörd om de~ upplysta okunnighet som rådde över deras konstruktioner: Nihilismen, marxismen, hedonismen, konstnärlig njutningslystnad. System kollapsar snabbare, och med mer "collateral damage", än vanor; vanor har varat i århundraden, och har överlevt även de mest fortryckande regimer som etablerades på de mest "upplysta" principer. Universell moralkänsla Modern filosofi ville ersätta pliktkänslan med valfrihet - i moraliska termer, att välja bland värderingar. Psykologi ville befria oss från hämningar. Marxismen ansåg att människan kunde välja att avstå från egenintresse, att samarbeta utan kompensation, att foredra jämlikhet över rättvisa. Då människan "svek", skapades gulagen. Den kulturella relativismen och utilitarismen (vars antagande är att alla "fordelar" är likvärdiga) trotsar också den universella moralkänslan. Så också den "öppna familjen", där äktenskap endast är en av många "valmöjligheter." "Bara de som kände sig tvungna att konstruera ett samhälle ur teorier kunde hitta på iden att autonoma individer far välja precis allt." Människan, påpekar Wilson, existerar aldrig i något abstrakt "naturtillstånd", utan fods i stället i ett socialt forhållande utan vilket hon inte kunde överleva. Öde ö I ett tankeexperiment frågar Wilson hur ett samhälle skulle se ut om det enbart bestod av människor som berövades alla sociala erfarenheter och strandsattes på en öde ö. Som ett hobbesianskt "Flugornas 206 SveNsK TiosKRIFT Herre" -samhälle? Ja, kanske, om det bara fanns tonåriga pojkar där. Om de var vanliga män och kvinnor, däremot, skulle de snabbt göra en replik av ett samhälle som vårt: Barn, familj, ansvar, lojalitet. Moral. Familjen har dock två olika inriktningar. Den ena betonar självbehärskning och ansvarstagande. Den andra medkänslor och självhävdelse. Den forsta kan kritiseras fcir hyckleri och småaktighet, den andra for självvåldighet, politisk radikalism, och "counter cultural" livsstilar. Dessa olika inriktningar har en direkt på- verkan på samhället. Främja medkänslor Det positiva med den västerländska familjestrukturen är att den hjälper en att undvika grymhet och fördomar, stödjer mänsklig dignitet, och främjar medkänslor. Priset har emellertid varit minskad känsla for plikt och heder, och minskad självbehärskning. Dessa forhållanden kommer till uttryck i den västerländska Wilsons förklaring på denna dynamik säger oss något om kulturkonflikten mellan väst, med dess betoning på rättigheter, och öst, som prioriterar ansvar gentemot kollektivet. Den belyser också de krafter som vill undergräva "den lilla världen", familjen och de andra "småskaliga" institutioner som motverkar alienationen i massamhället. Ointressant läroplan Familjen är inte, hävdar Wilson, en sammanslutning av självständiga människor. Den är snarare en oersättlig mänsklig förpliktelse for att möjliggöra uppfostran av moraliska barn. Samhället kan inte göra det som familjen inte gör. Skolan kan exempelvis bara forstärka familjens värderingar genom att belöna ansvar, plikt, rättvisa och långsiktlighet. I detta sammanhang, är själva innehållet i läroplanen tämligen ointressant. Valfrihet är givetvis underbar. Wilson poängterar emellertid att dess utgångspunkt är en värld som redan har organidemokratin, vilken rättvisa har serats och definierats med hjälp av vissa omdefinierats som "tillgodoseendet av var och ens intresse". Betoningen på individen, rättigheter och relativ moral, leder till en samhällsordning där forhållandet mellan staten och individen uteslutande består av valmöjligheter, överenskommelser, och "entitlements" intuitivt underförstådda antagande. Ett sainhälle som, genom lojalitet och ömsesidiga förpliktelser, kan utveckla den moraliska känslan till den grad att det kan stödja valfrihet, tar århundraden att skapa -och endast ett par generationer att forstöra SVENSK TIDSKRIFT 207