FRIHANDEL BEGRÄNSAR •• o POLITIKEN OCH SKAPARVALSTAND SVENDDAHL Det räcker inte med att säga att ett EU-medlemskap är den logiska följden av moderaternas grundläggande syn på samhället. Vi måste diskutera såväl integrationens konsekvenser som om ett medlemskap verkligen leder till ett liberalare samhälle. S tatsvetaren Nils Karlson har i avhandlingen The State ofState visat hur den stora staten uppstår som ett resultat av spontana processer, eller som en oavsiktlig konsekvens av mänskligt handlande. I avhandlingen identifierar Karlson två processer, av typen "osynlig hand-förklaring", som varit drivande i välfärdsstatens framväxt, nämligen självgodhetens och opportunismens logiker. Välmenande politiker Grunden for självgodhetens logik är de problem som finns i varje samhälle, exempelvis risken att bli arbetslös, sjuk eller handikappad. Välmenande politiker finner det givetvis naturligt att använda politiken for att lösa dessa problem och skapa "det goda livet". Emellertid är de mål som politikerna sätter upp ofta SVEND DAHL är ledamot av diskliktsstyrelsen for Moderata Ungdomif<irbundet i Västmanlands län. omöjliga attJuppnå på politisk väg, vilket leder till att de ursprungligen välmenta reformerna tar oavsiktliga konsekvenser i form av nya problem, som i många fall är värre än de ursprungliga problemen. Detta foranleder politikerna att genomfora ytterligare ingrepp, vilket tar nya oavsiktliga följder och så vidare. Opportunismens logik anknyter till de teorier som framlagts av public-choice-skolan. Utgångspunkten är att politiker, väljare och andra aktörer på den politiska scenen agerar i syfte att befrämja sina egna intressen. Allteftersom de politiska ingreppen ökar i betydelse blir det viktigare for olika aktörer att använda politiken som medel for att tillfredsställa sina intressen. Detta tar till följd att även opportunismens logik tenderar att forstärka sig själv. Mitt syfte med denna artikel är att visa hur förekornsten av frihandel påverkar dessa processer, en fråga som inte minst är av intresse då den europeiska integrationen diskuteras. SvENsK TmsKRI FT 169 Närmare analys saknas Utan tvekan fortjänar denna fråga att tas upp for diskussion inom moderaterna, vars europadebatt, trots forsök på partistämman att formulera ett forslag till moderat politik i Europa, inte formår att gå djupare än att konstatera att ett medlemskap i EU är en logisk konsekvens av moderaternas grundläggande syn på samhället. Någon närmare analys om hur EU skulle befrämja ett samhälle där den politiska makten rullas tillbaka till fOrmån for individ, marknad och civilt samhälle ges emellertid inte. Inte heller bemödar man sig att närmare studera effekterna av den forändring av europasamarbetet - i riktning mot en union med centraliserade beslut på bland annat det ekonomiska området - som nu sker. Frågorna som vi måste svara på är huruvida ett EVmedlemskap verkligen leder till att forutsättningar skapas for ett liberalare sammöjlighet att "rösta med fötterna" och lämna det land vars lagar är ogynnsamma. Därmed är det fullt möjligt for ett företag som upplever ett lands politiska system som hämmande for verksamheten att flytta produktionen till ett land med bättre villkor. Således bidrar frihandel, genom konkurrensen från andra politiska system, till att forhindra statlig expansion, då det land som på grund av höga skatter och regleringar inte kan locka till sig investeringar successivt kommer att utarmas välståndsmässigt. Att det blir svå- rare att införa nya skatter och regleringar innebär också att ett av de problem som public-choices-kolan pekat på, nämligen det faktum att politiken i en reglerad ekonomi tenderar att gynna smala särintressen- på bekostnad av den stora rnajoriteten medborgare - till stor del elirnineras. hälle samt hur vi skall ställa oss till en Bra illustration fortsatt europeisk integration. Ett exempel på hur kombinationen av decentraliserat beslutsfattande och fri rörRösta medfötterna En forutsättning for att staten skall kunna expandera genom att införa skatter, subsidier och regleringar är att man kan befria sig från den okontrollerbara faktorn som fri rörlighet for varor, tjänster, människor och kapital utgör. Att införa höga skatter och omfattande regleringar i en miljö där det råder frihandelleder till att den inhemska varu- och tjänsteproduktionen förlorar attraktivitet, och ersätts av importerade varor och tjänster. Likaså leder den fria rörligheten till att det skapas lighet for varor, tjänster, människor och kapital påverkar politiken står att finna i USA. I USA konkurrerar sedan länge de olika delstaterna om företag och medborgare. En bra illustration på vilka effekter detta kan fa är utvecklingen i Texas och New York; lågskattestaten Texas har upplevt en kraftig tillväxt av företag medan högskattestaten New York känt av motsatsen. I Europa med en inre marknad, där lönenivåerna och regleringarna på arbetsmarknaden än så länge varierar relativt 170 SVEN sK TJOsKRIFT kraftigt från land till land, kornmer vi utan tvekan att få se en liknade utveckling, innebärande att foretagen flyttar sin produktion till det land som har den gynnsammaste lagstiftningen. Exempelvis kan darnmsugartillverkaren Hoovers beslut att flytta produktionen från Frankrike, ett av Europas högkostnadsländer, till det mer företagsvänliga Skottland ses ur detta perspektiv. Minskat välstånd Genom att låta medlemsstaterna konkurrera med sina olika politiska system inom ramen av ett system med fri rörlighet skulle en successiv harmonisering av forhållandena i de olika länderna ske. Resultatet skulle med stor sannolikhet bli ett samhälle med låga skatter och få regleringar, detta då den potentiella konkurrensen hela tiden kvarstår och därmed risken for att det land vars politiker inför lagar som missgynnar företagande bestraffas genom uteblivna investeringar och på sikt minskat välstånd. Fritt spelrum Som exemplen ovan visar skulle fullbordandet av EU:s inre marknad vara ett steg i rätt riktning for alla som vill uppnå ett samhälle med en mindre politisk makt. Ett avsevärt problem är emellertid de strävanden som idag dominerar EU. Istället for att tillåta en naturlig harmonisering genom konkurrens mellan olika politiska system önskar man inom EU fatta centrala politiska beslut om harmonisering av förhållandena i medlemsländerna. Att på så sätt harmonisera skattesatser, skattebaser och regleringar innebär att man sätter den naturliga konkurrensen mellan medlemsländerna ur spel och därmed de positiva effekter som den fria rörligheten förde med sig. Frihandel kombinerat med centralt fattade beslut leder endast till att de krafter som driver på statens expansion återigen får fritt spelrum, vilket nedan exemplifieras med planerna på en gemensam lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Inten~enera med subsidier En dylik lagstiftning skulle fora med sig att de länder som idag har låga löner som sitt främsta konkurrensmedel skulle få försämrad konkurrenskraft, då de tvingas att anpassa sig till en lagstiftning skapad for länder med helt andra industriella strukturer och en annan, högre, lönenivå. Följden av detta skulle bli att stora delar av industrin i de länder som tvingas höja lönerna skulle slås ut, med arbetslöshet som följd. Arbetslösheten skulle sedan foranleda politikerna att intervenera med subsidier och nya lagar - den process som Nils Karlson betecknar som självgodhetens logik har startats. Tydligt är att en sådan politik inte skulle befrämja välståndsutvecklingen i Europa - och i synnerhet inte i de sydeuropeiska länderna. Stora spänningar Även den europeiska monetära unionen kan belysas ur detta perspektiv, då den av flera skäl skulle fora med sig negativa SvE NsK Ti os KRI FT 171 konsekvenser for den ekonomiska utvecklingen i Europa. På grund av olikheter i de ekonomiska strukturerna ligger BU-länderna olika i konjunkturcykeln. Det medfor att exemplevis ett starkt Tyskland skulle hålla uppe värdet på den gemensamma valutan, till forflng for länder som ligger annorlunda i konjunkturen. Inte heller tas hänsyn till forändringar på världsmarknaden som kan slå hårt mot en särskild region. Ju större område en valuta täcker, desto mindre blir känsligheten for fOrändringar i en region. Den ekonomiska utvecklingen kommer säkerligen inte att se exakt likadan ut i hela Europa, varfor en gemensam valuta skulle skapa stora spänningar och hämma välståndsutvecklingen. Begränsad politisk makt Ut mig sammanfattningsvis konstatera att frihandel skapar hinder for politisk expansion. Detta forutsätter dock att det rå- der fullständig konkurrens mellan olika politiska system, och att de nationella och lokala besluten inte kan ogiltigforklaras av.beslut fattade på en överstatlig nivå. För oss som eftersträvar en begränsad politisk makt är det därfor naturligt att hylla alla strävanden efter ökad frihandel, vilket givetvis inkluderar ett bejakande av EU:s inre marknad. Däremot finns det goda skäl att ställa sig skeptisk till de integrationssträvanden som nu präglar europasamarbetet, både på grund av att de riskerar att eliminera frihandelns positiva effekter samt att de medfor risker for att nya handelshinder sätts upp mot omvärlden. 172 SVENSK TIDSKRIFT