dande på en tro att vi är rationella i den intressant att hämta ur Wahlströms bemeningen att vi i det långa loppet väljer att traktelser for den som sedan vill diskugöra det som är bra och fungerar. Låt oss tera det värdemässiga innehållet. hoppas att det är så. Då finns det mycket PETER OLSSON: VÄLFÄRDSSTATEN SOM OONSKAD EFFEKT E n paradox med mänsklighetens ökande kunskapsmängd är att kunskapen tenderar att vara ytterst vag angående det som verkligen betyder något for oss som i11divider. När det gäller de djupaste kända personliga relationerna är detta tydligt. Psykologin har bara lyckats skumma på ytan, sociologin än mindre forklara när vi kommer till sådana saker som vänskap eller familjebildning. Brisifälliga underlag Och när ekonomer använder sma forklaringsmodeller på sanuna områden inger det vanligen mest löje hos betraktarna. Egentligen är det kunskapsmässiga underlaget for samhälleliga beslut lika bristfålligt. Planering bygger på kunskap både om verkligheten och om vilka medel som kan användas for att uppnå 71w StatcofStatc. Nils Karlson. Almqvist & Wicksell International1993. politiskt bestämda mål. Men ingetdera fungerar alldeles bra. Ett gammalt välkänt exempel är utbildningen av grundskolelärare. Sju till sexton år i forväg vet man hur många lärare som kommer att behö- vas, staten kontrollerar både arbetstillfållena och utbildningen. Ändå har man aldrig lyckats dimensionera universitetsutbildningen så att rätt antal lärare utexamineras. Än mindre klarar man så- dan styrning när variablerna är fler och osäkrare. Det är inte att forvårras över att inte bara de politiska målen bestäms av ideologiska uppfattningar, i minst lika hög grad är det valet av medel striden står om. Med tanke på det nämnda exemplet är det kanske inte oväntat så att en teoretisk problematisering av statens beslut kommer från en i dag verksam som politisk sakkunnig vid utbildningsdepartementet. Nämligen avhandlingen The State ofState som uppsalastatsvetaren Nils Karlson disputerade på forra året. SVENsK TIDsKRifT 127 Synvilla betecknas som "spontan oordning" än Han tillämpar i den en "osynliga-han- "spontan ordning". den-forklaring" p<\ samhället. Det vill säga han ser de existerande institutionerna, inte som resultatet av medvetna och planerade handlingar, utan som produkten av en Ung rad oberoende handlingar med olika mM. Det är bara en synvilla att helheten verkar ordnad. Detta resonemang bygger vidare p<\ Adam Smiths klassiska formulering av marknadens mekanism, och st<\r i beroende av FA Hayeks tankar om en spontan ordrung. Politiska spelet En ny aspekt är att Karlson tillämpar denna teoretiska modell även på det politiska spelet och de administrativa beslut som gäller samhället. Det vill säga den osynliga handen p<\ marknaden är inte motsatsen till planeringen inom den offentliga sektorn, utan båda fallen kan analyseras p<\ liknande sätt: skillnaden är då vilka mekanismer som styr processen. Är det som p<\ marknaden efterfclgan och utbud som tillsammans med nödvändigheten av avkastning sätter gränser for vad aktörer kan göra. Eller är det den "politiska marknadens" mindre definitiva restriktioner. En annan fråga som Nils Karlson aktualiserar är i vad mån den nuvarande välfärdsstaten och de problem som kan identifieras hos den är resultatet av n<\got som finns inneboende i dess institutioner. Något som gör att resultatet snarare kan Överskattning avförmågan Han definierar tv<\ "osynliga-handen"-mekanismer som kan forklara den till synes oundvikliga om än i längden ohllibara tillväxten hos den offentliga sektorn i de västliga demokratierna: Det är dels "självgodhetens logik" och dels "opportunismens logik". Det forsta är iden om att missforhMlanden alltid kan och bör attackeras med politiska beslut, och att även oforutsedda dMiga effekter av tidigare beslut kan repareras med nya. Det är allts;\ den sociala ingenjörskonstens och interventionismens ideologi. Hela tiden krävs att åtgärder vidtas, det värsta en politiker kan göra är att "inte göra något". Felsynen är alltså en stor överskattning av formågan, att man kan göra gott bara man vill det goda. Opportunismens logik bygger på att aktörerna inte ens vill gott. Det är särintressen som gynnar sig själva utan tanke på helheten, det är politiker som bygger sin makt p<\ att tillfredsställa dessa särintressen. Det är beslutsformer som placerar marginalväljare i nyckelpositioner och därmed ger dem möjlighet att a ut så mycket som möjligt. Kort sagt är det den bild av det politiska spelet som präglar bland annat olika public choise-teorier. Tillsammans leder dessa mekanismer till den ohämmade välfärdsstaten, "The state of state". 128 SvEN sK TmsKRIFT AllifOr långtgående slutsatser Nils Karlsons analys är utan tvekan viktig och betydelsefull for den syn vi bör ha på staten. Den uppmuntrar i den praktiska politiken till forsiktighet och vilja att kontrollera de negativa effekterna av så- dana mekanismer som Karlson definierar. PEETER LUKSEP: Däremot är det inte säkert art man enbart utifrån hans teoretiska verk, vilket han själv tycks göra, kan dra praktiska slutsatser, till exempel att staten och skattetrycket är for stort. Teorin tyder på att det formodligen är så, men inte mer. VITBOK OM SVERIGE OCH BALTIKUM H ärom året utgav Sveriges forre generalkonsul i Leningrad/St Petersburg en bok om svensk haitikurnpolitik 1989-1992. Tiden dessfårinnan har däremot länge dolts bakom hemligstämplar och politiska dimridåer. Historikern och professom Wilhelm Carlgren råder nu delvis bot på denna brist, på uppdrag av utrikesminister Margaretha af Ugglas att "sammanställa en översikt över Sveriges forhållanden till Baltikum under tiden från forsta världskrigets slut fram till åren efter andra världskriget". En vitbok, om man så vill. Och en slags vitbok har det blivit. En kort och koncis genomgång, saklig men Sverige och Baltikum. Wilhelm M Carlgren. Publica 1993. ändå spännande eftersom här hanteras materia som fram tills nyligen inte varit allmänt tillgänglig. Föräldrar iflyktingläger Uppemot halva boken handlar om de människor som kom över Östersjön under andra världskriget: om evakueringen av estlandssvenskama, om de baltiska flyktingarna och om baltutlämningen. Särskilt intressant är genomgången av kontaktema mellan Sverige och Sovjetunionen kring flyktingarna, inte minst for denne anmälare vars foräldrar fanns i flyktinglägren. Nordisk tillhörighet Intressant är också redogörelsen for diskussionerna kring möjliga säkerhetspolitiska ordningar i östersjöområdet under SvENsK TiosKRIFT 129