LITTERATUR PER DAHL: NYTT OM LITTERATUR D en våg av historieintresse som rullat från sexton- till sjuttonhundratalet sedan något år tillbaka tycks nu ha mattats nästan helt. Vårens utgivning tycks i stället präglas av intresse för politik och filosofi, om man alls kan urskilja nå- got tema. Filosofi och debatt Så kommer t ex ett antal filosofporträtt, av Gunnar Fredriksson; 20filosofer: Platon till Heidegger, ut på Norstedts fakta i mars (c:a 175 s). Rent politiskt tema har Uppsalastatsvetaren och marxisten Bo Rothstein i Vad bör staten göra: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, en volym som utkommer i mars från SNS förlag. En filosofins klassiker i svensk översättning begåvas vi med något senare, då Jean-Jacques Rousseaus Om samhällsfördraget eller statsrättens grunder (övers Sven Åke Heed och J Stolpe, 160 s) utkommer på Natur och Kultur. Ungefår samtidigt ger Tiden ut en ny volym i sin serie "Ideer om", denna gång Ideer om ägandet (280 s). Till den politisk-filosofiska genren far nog också räknas Per Molanders Akvedukten vid Zaghouan: en essä om stat, moral och liberalismens framtid, vars framställning bl a berör Medelhavsregionen (Natur och Kultur 160 s). Den dagspolitiska debatten präglas av att redan väckta frågor fullföljs inför kommande val: i t ex Land i förändring (med intervjuer av Sveriges mest kända nationalekonomer) av Bengt Gustafson, Timbro, och Finns det en marknadför hemarbete? av Ann-Marie Pålsson och Erik Norman, som ges ut av SNS under mars. På samma förlag kommer också den frihandelsvänliga analysen i Invandringen från öst, av Richard Layard m fl (på samma förlag).Göran Dahlgren behandlar en annan politisk knäckfråga i Framtidens sjukvårdsmarknader: vinnare och förlorare, (Natur och Kultur, 240 s), som utkommer i mars. Nya perspektiv bortom val och partistruktur dras å andra sidan upp i Bortom vänster och höger av Janerik Larsson, Timbro, och av de av Emil Uddhammar utvalda författama i antologin Civilisationernas kamp (samma förlag) . Sist i avsnittet far den bok komma som rimligen inte kan ha undgått någon: Per Ahlmarks uppgörelse med mediavänstern Vänstern och tyranniet på Timbro. Omvärld iforändring Wilhelm Agrelis Alliansfri - tills vidare. (170 s, Natur och kultur) är ett annat exSVENSK TIDSKRIFT 121 ernpel på det nya intresset för utrikespolitisk debatt, liksom den av Ann-Sofie Nilsson utgivna Sveriges säkerhetspolitiska vägval, (Folk och försvar, februari). De tretton uppsatsförfattarna i denna senare volym täcker sannolikt hela det svenska åsiktsfåltet, från Ingernar Dörfer till Anders Ferm. Går vi utanfor studier av vår egen region träffar vi bl a på Sören Sornrnelius (red) Krig motfred if dJugoslavien (Carlssons, mars) och Arvid Fredborgs Serber och kroater i historien, som planeras utkomrna i maj från Raben/ Prisma. Göran Skyttes Bakom kulisserna, intervjubok med blandade kändisar, (235 s, utkommen) tar representera den mer lättviktiga politiska genren, tillsammans med Göran Greiders Det levande löftet, (Bonniers, april), en blandning av reportage och litterära artiklar, och Anne Wibbles Två cigg och en kopp kqffe (Ekerlids förlag, april). Historia att minnas? De historiska ämnen som behandlas präglas ofta av specialperspektiv, t ex SNS-boken Hur Sverige blev rikt. 1800- 1970 av Johan Myhrman, som utkommer i april, eller samrna forlags Historien upprepar sig aldrig: historiska essäer om bl a Jesper Swedberg och Gripenstedt skrivna av Gunnar Wetterberg (mars). Ett brett tidsperspektiv liknande Paul Johnsons präglar Ulla Brita Ramklints Ett år på jorden: 1811 i nio människors liv där hon bl a skildrar Goya, Gustav IV Adolf, Beethoven och Shelley. (Raben Prisma, april). bokhistorikern Max Engrnan (red) väljer for sin del ett ämnestema för sin studie När imperier faller: studier kring riksupplösningar och nya stater, som ges ut av Atlantis (448 s, april). Noteras bör även Vitterhetsakademiens och Natur och Kulturs nya serie om svenska lärde, där nu Svante Nordins biografi över Fredrik Böök (550 s, april) och Sven G Svenssons över Erland Hjärne (200 s, april) kornmer nu i vår. Antik mytologi Skall man avsluta med det rent litterära? I så fall är det på sin plats att kort nämna t ex Levande ansikten: från Pindaros till vår tid, (264 s, april) av Stig Strömholm på Atlantis (samme forfattare utkonuner med debattboken Den svenska högskolan nästan samtidigt på Ratio), och varfor inte Roberto Calassos Kadmos och Harmonias bröllopsfest, en översättning av en nyfrarnställning av antik mytologi och tanke, på Brornbergs, även den i april. 122 SVENSK TIDSKRIFT